Geologiska forskningscentralen (GTK) fortsätter arbetet med att kartlägga sura sulfatjordar i kustområden. Denna sommar (juni-september) fortsätter arbetet i Norra Österbotten huvudsakligen i områden mellan Siikajoki och Ule älv samt i Ijo älvs avrinningsområde. I Österbotten utförs kompletterande kartläggning huvudsakligen i områden omkring Korsholm. I Södra Finland utförs kartläggning främst i Egentliga Finland i områden omkring Åbo och Salo samt i Satakunda i områden omkring Björneborg och Rauma.
Kartläggarna rör sig i terrängen med terrängfordon längs vägar och leder avsedda för bilar och tar jordprover från åker-, myr-, eller skogsmark med handborr eller motordriven borr. På provtagningsplatsen beskrivs jordarterna, pH-mätningar utförs direkt i jordprovet och prover tas för laboratorieanalyser. Provtagningen och terrängtrafiken skadar inte naturen och lämnar inte permanenta spår i terrängen.
I laboratoriet analyseras jordprovets svavelhalt tillsammans med andra grundämnen. Genom att låta proverna oxidera (pH-inkubation) i laboratoriet kan man undersöka förekomsten av sulfider i provet och samtidigt få ett mått på försurningspotentialen.
Forskningsresultaten används för att göra kartor över sura sulfatjordars sannolika förekomster. Kartorna är tillgängliga för allmänheten via GTK:s karteringstjänst http://gtkdata.gtk.fi/hasu/index.html.
Förebyggandet av skador startar med kartläggning
I Finlands kustområden förekommer miljöskadliga sura sulfatjordar på många ställen. Problematiska sediment är de svavelhaltiga finsediment, t.ex. ler-, silt- och gyttjelager, som bildades på havsbotten, i synnerhet i Littorinasjön, efter istiden och som nu stigit upp ur havet i och med landhöjningen. Dessa sediment, som vid torrläggning förvandlas till sura sulfatjordar påträffas främst under Littorinasjöns högsta kustlinje som i Österbotten och Norra Österbotten sträcker sig inåt landet upp till 90–100 m höjd över havsytan och i Södra Finland till ungefär 20–40 m höjd över havsytan.
När sådana områden dräneras för jordbruksändamål, vid dikning av torv- och skogsmark och i samband med byggande sjunker områdets grundvattennivå, varvid sulfidlagren hamnar ovanför grundvattennivån. Syret i luften bryter ned svavelföreningarna som finns i jorden och svavelsyra bildas. Svavelsyran löser i sin tur ut metaller i omgivningen. Dessa ger sedan upphov till sura och metallrika avrinningsvatten, som förstör vattendrag och älvmynningar. Fiskdöd är den synligaste följden.
Vid planering och byggande måste man också ta hänsyn till dessa jordars dåliga geotekniska egenskaper, korrosionsrisken på konstruktioner och ansvaret att ta hand om eller behandla grävmassor.
För att förebygga eller minska skadorna som de sura sulfatjordarna ger upphov till måste man utreda var svavelhaltiga sulfidsediment (ofta mörka eller svartfärgade) förekommer. Med detta kartläggningsarbete vill man få en helhetsbild av sulfatjordarnas förekomst i undersökningsområdet.
Utifrån klassificeringen enligt EU:s ramdirektiv för vatten är den ekologiska och kemikaliska statusen för älvar och åar i Österbotten särskilt dålig. Jord- och skogsbruksministeriet samt Miljöministeriet utarbetade 2011 en nationell strategi för att minska olägenheterna från sura sulfatjordar.
Även i programmet för genomförande av vattenvård 2010–2015 och i den nya vattenförvaltningsplanen för 2016–2021 betonas det att en av förutsättningarna för att en god ytvattenstatus enligt direktivet ska kunna uppfyllas även i västra Finland, är att GTK:s kartläggning av sura sulfatjordar genomförs så fort som möjligt.
Kartläggningsresultaten behövs till exempel inom nationell och regional planering och beslutsfattande (Miljöministeriet, Jord- och skogsbruksministeriet, landskapsförbund, kommuner, NTM-centraler, regionförvaltningsverk) inom jord- och skogsbruk (jordbrukare, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, ProAgria, skogscentraler, dikningsbolag), torvindustri, jordbyggnad och konsultföretag.
Kartläggningsarbetet i Ijo älvs avrinningsområde görs delvis inom projektet HazArctic (Geo-Bio Hazards in the Arctic Region) som finansieras av Kolarctic ENI CBC-programmet och Lapplands förbund.
Mer information:
Specialforskare Anton Boman, GTK, Miljögeologi, Karleby, tfn. 029 503 5216, [email protected]
Geolog Pauliina Liwata-Kenttälä, GTK, Miljögeologi, Rovaniemi, tfn. 029 503 4133, [email protected]
Geolog Jaakko Auri, GTK, Ympäristögeologia, Espoo, puh. 029 503 5222, [email protected]
Geologian tutkimuskeskus GTK luo geologisella osaamisella ratkaisuja, uutta elinkeinotoimintaa ja kestävää kasvua. GTK:n työ painottuu puhtaaseen teknologiaan, mineraalitalouteen, digitalisaatioon ja yhdyskuntarakentamiseen. GTK on työ- ja elinkeinoministeriön alainen laitos ja työllistää noin 420 henkeä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1