Forskarna hittade två tidigare för Finland okända främmande fiskarter

Främmande och invasiva arter medför en risk för hotade arter. I motsats till allmän uppfattning innebär främmande arter som släpps ut i naturen också en risk för den biologiska mångfalden.

Två tidigare okända fiskarter för Finland har upptäckts i Egentliga Finland. Arterna hittades i samband med kartläggningar och undersökningar av solabborre. En statusrapport med förslag till hanteringsplan avseende solabborre (Lepomis gibbosus), som räknas till invasiva främmande arter, publiceras nästa vecka. I kartläggningarna påträffades introducerade arter i totalt över 50 tjärnar i Egentliga Finland.

De nu upptäckta nya arterna, noskarp eller näsling (Chondrostoma nasus, bild 1) och bitterling (Rhodeus amarus, bild 2), har spridit sig långt från sina hemtrakter. Noskarpens normala utbredningsområde är de mellaneuropeiska floderna, där stim av noskarpar kan vandra långa vägar. Bitterlingens ursprungliga hemvist är norr om Svarta havet, men arten har redan länge avsiktligt spridits västerut och norrut. Bitterling påträffades också i Estland 2019. Det närmaste gemensamma utbredningsområdet för de två arterna är för närvarande i Polen. Sannolikt är att någon har importerat dem till Egentliga Finland och släppt ut fiskar i en tjärn.

Det är inte möjligt att förutse på vilket sätt de introducerade fiskarterna påverkar artsammansättningen i tjärnen. Båda arterna lever på växtföda, och med den nuvarande populationstätheten torde de inte ha någon negativ påverkan på de inhemska arterna. Detta har visserligen inte studerats närmare.

”Vi vet att noskarpen är bärare av leverflundra, en parasit som även kan sprida sig till människor och som via mellanvärdar, som fåglar, kan spridas till andra vattendrag. Bitterlingen kan vara bärare av en sjukdom som drabbar laxfiskar. Att importera och introducera fiskarter utan någon som helst kontroll är som att spela rysk roulette med vår natur”, säger Lauri Urho, specialforskare på Naturresursinstitutet, som hittade de nya arterna.

Det är känt att flera främmande arter har importerats och släppts ut i naturen utan tillstånd i Egentliga Finland i ungefär tio års tid. Att importera fiskar till Finland är tillståndspliktig verksamhet. Likaså krävs det tillstånd för att släppa ut fiskar i naturen.

”Tillstånd för att släppa ut främmande arter bör inte beviljas om det är fråga om en art som kan skada den ursprungliga naturen. Veterligen har inga sådana tillstånd beviljats. Uppenbarligen känner man inte till bestämmelserna eller bryr sig inte. Man har inte ens informerat vattenområdenas ägare om de olovliga utplanteringarna”, säger Urho.

Nio av de tio nya fiskarter som uppdagats i Finland de senaste trettio åren är främmande arter, det vill säga de har hamnat här genom människans medverkan. Forskaren ser det som oroväckande att främmande arter fortsättningsvis förs in och sprids, trots förbud.

”Det är möjligt att det beror på okunskap. Vi hoppas att vi genom att informera om de risker och konsekvenser som är förknippade med invasiva främmande arter kan få slut på olovlig införsel och utsläppning”.

Bild 1. Som namnet antyder sitter noskarpens mun under en nos av ett hårt, broskliknande ämne. Noskarpen lever mest på växtföda som den betar från bottnen. Arten kan väga upp till 1,5 kg och bli 40 cm lång. Vanligen blir den inte mer än 20–30 cm, som de individer som påträffats hos oss. Foto: Lauri Urho, Naturresursinstitutet.

Bild 2. Bitterlingen blir inte längre än 12 cm. Arten blir könsmogen redan vid 3–6 cm. Under lektiden känns hanen (till vänster) igen på sin lila/rosa färg och honan (till höger) utvecklar ett äggläggningsrör. Arten har en speciell fortplantningsmetod där honan placerar äggen inuti musslor. Bitterlingen söker ofta skydd bland växtlighet och den äter också främst växter. Yngelfynd påvisar att arten förökar sig också i Finland, men först om några vintrar kan man säga med säkerhet om arten etablerat sig i tjärnen. Foto: Lauri Urho, Naturresursinstitutet.

Mer information om fiskarter (på finska) finns på http://kalahavainnot.luke.fi/kalalajitieto/fi/kalalajit

Mer information lämnas av
Lauri Urho, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 7258, lauri.urho@luke.fi