På basis av vår- och höstvetets mängd och kvalitet var växtperioden 2011 god för odling av brödsäd. För både vår- och höstvete var mängderna av kvarnduglig skörd de största på flera årtionden. Foderspannmålen, dvs. korn och havre, hade hög proteinhalt, men hektolitervikten var låg, speciellt för korn. Endast knappt en tredjedel av maltkornsskörden uppfyllde mälteriernas krav på proteinhalt och kornstorlek.
Det här framgår av ett sammandrag baserat på Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral) uppgifter om spannmålsskörden och analysresultaten från Livsmedelssäkerhetsverket Eviras uppföljning av spannmålskvaliteten.
Veteodlingen lyckades
Vårvete producerades på en större areal än under föregående växtperiod, 214 000 hektar. Med en genomsnittlig hektarskörd på 3 700 kilo blev det en skörd på 801,4 miljoner kilo. Kvalitetskriterierna för brödvete, dvs. proteinhalt, hektolitervikt och falltal, uppfylldes av 79 procent av skörden, vilket är rekord. Av höstveteskörden, 173,4 miljoner kilo, uppfyllde 71 procent kriterierna för brödsäd. Andelen vete som uppfyller kriterierna för brödsäd har inte på över ett årtionde varit lika stor. Mest vårvete producerades i Egentliga Finland och Nyland, där andelen som uppfyller kriterierna för brödsäd var 78 respektive 98 procent.
Rågskörden var större än under de tre senaste åren, 78,4 miljoner kilo, varav 83 procent uppfyllde kriterierna för brödsäd. Hektolitervikten i över 90 procent av proverna var över 71 kilo, men falltalet varierade mycket och nådde inte upp till föregående års nivå.
Foderkornet hade god proteinhalt men dålig hektolitervikt
Kornproduktionen uppgick till 1 195,1 miljoner kilo. Skördens proteinhalt var på en god nivå med en genomsnittlig proteinhalt på 12,7 procent. Proteinhalten har senast varit högre år 2003.
Däremot var hektolitervikten lägre än under de senaste åren, 61,4 kilo, medan målet är en hektolitervikt över 64 kilo. Endast 38 procent av skörden uppfyllde det här kravet på hektolitervikt. Under de senaste tio åren har foderkornet varit lättare endast år 2004.
Havreskörden var bättre än året innan
Havre odlades på en större areal än året innan och skörden steg efter nedgången år 2010 till 1 043,1 miljoner kilo. Även havrens proteinhalt var hög, i genomsnitt 13,5 procent. Den genomsnittliga hektolitervikten på 55,2 kilo motsvarade tio års medelvärde och steg efter att ha varit lägre år 2010.
Hektolitervikten för foderhavrens grundkvalitet, 52 kg, uppfylldes av 90 procent av skörden. Kravet på hektolitervikt för grynhavre, 58 kg, uppfylldes av 22 procent av skörden. Andelarna är endast något mindre än tio års medeltal.
Den största havrearealen, 43 600 hektar, fanns i Södra Österbotten, där havreskörden även var bäst i fråga om kvalitet och mängd. Alla prover från uppföljningen uppfyllde kravet på hektolitervikt för foderhavre och 59 procent kravet på hektolitervikt för grynhavre.
Problem med maltkornskvaliteten
Av närmare 320 miljoner kilo maltkorn uppfyllde endast cirka 74 miljoner kilo, dvs. mindre än en fjärdedel, kraven på kornstorlek (minst 85 procent av provet får inte gå igenom 2,5 mm sikt) och proteinhalt (högst 11,5 procent). Den genomsnittliga proteinhalten var 12,2 procent och sorteringsresultatet 77 procent.
Skörde- och kvalitetsuppgifternas bakgrund
I det här meddelandet har Tikes skördeuppgifter och Eviras uppgifter om uppföljningen av spannmålsskördens kvalitet år 2011 sammanförts. Tikes skördeundersökning besvarades av cirka 6 000 gårdar. Spannmålsprover från 440 av dessa gårdar har analyserats i Eviras uppföljning av spannmålskvaliteten. Arealerna i statistiken är korrigerade arealer, vilket innebär att den sådda arealen har minskats med den areal som enligt odlarnas anmälan till landsbygdsmyndigheterna helt har förstörts samt den areal som skördats som ensilage.
Tabeller över skörden av spannmål 2011
Mera information:
Uppgifter om spannmålsskörden
Tike, Statistiktjänster
Forskare Lauri Juntti, tfn 020 77 21251
Forskare Mirva Kokkinen, tfn 020 77 21371
Statistikchef Anneli Partala, tfn 020 77 21376
E-postadresserna har formen fö[email protected]
www.mmmtike.fi
Uppgifter om spannmålskvaliteten
Evira
Enhetsdirektör Mirja Kartio, tfn 020 77 25090
Specialforskare Elina Sieviläinen, tfn 020 77 25092
Forskare Anne Mäittälä, tfn 020 77 25095
Livsmedelssäkerhetsverket Evira, enheten för växtanalytik
E-postadresserna har formen
fö[email protected]
www.evira.fi
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1