Kyrkomötet godkände på fredagen ändringringar i kyrkolagen och kyrkans valordning om valsättet vid val av ärkebiskop. Ändringen i valsättet behövs eftersom ärkebiskopens rikskyrkliga uppgifter har ökat och fått större betydelse.
Valsättet ändras så att antalet elektorer i ärkestiftet inte minskar utan man minskar istället vikten av ärkestiftets röster i valet. Det genomförs så att rösterna som avges i ärkestiftet delas med tre. Ändringen leder till att de övriga stiftens, och i förlängningen hela kyrkans, inflytande ökar i valet. En knapp tredjedel av elektorerna representerar inte ärkestiftet. De övriga stiften fick elektorer i valet av ärkebiskop 2005.
I valsättet beaktas såväl ärkebiskopens ställning som biskop i ärkestiftet som hans uppgifter inom helhetskyrkan. Det nya valsättet motsvarar den allmänna modellen för biskopsval och skiljer sig bara till den del att det finns röstberättigade också i de övriga stiften.
Samtidigt gör kyrkomötet en ändring när det gäller röstberättigade i biskopsval så att lekmannaombud som utsetts till kyrkostyrelsen också har rösträtt i biskopsval. Sedan tidigare har bland andra lekmannamedlemmar i stiftsfullmäktige och lekmannaombud i kyrkomötet rösträtt i biskopsval.
Ändringarna ska träda ikraft så snart som möjligt. Kyrkolagsändringar ska fastställas av riksdagen.
Lagutskottets betänkande i frågan
Kyrkomötet beslöt att ändra sättet att välja kontraktsprost så att det i fortsättningen är domkapitlet som utser kontraktsprost för fyra år i taget bland kyrkoherdarna i prosteriets församlingar. Målet är att göra kontraktsprostens uppgift klarare och utveckla den genom att stärka kontraktsprostens kontakt till biskopen och domkapitlet. Tidigare har kontraktsprosten valts av prosteriets präster och lektorer.
Kyrkomötet gjorde ändringar i valordningen för kyrkan och kyrkolagen som ska träda i kraft så snart som möjligt. Lagändringar ska fastställas av riksdagen.
Lagutskottets betänkande i frågan
Kyrkomötet gjorde en ändring i kyrkoordning så att biskopsmötet kan bestämma under vilka förutsättningar en döpt medlem i en annan kristen kyrka kan delta i nattvarden i enskilda fall. Det här gäller i sådana fall där man inte redan har avtalat om nattvardsgemenskap mellan kyrkorna.
Kyrkomötet gjorde också ett tillägg i kyrkoordningens bestämmelser så att det är uttalat i bestämmelserna att nattvarden också kan ges åt andra än kyrkans medlemmar som är sjuka eller i nöd och som förstår nattvardens betydelse.
Mångkultur, ekumeniska äktenskap och att kyrkornas ekumeniska relationer utvecklats leder till att andra kyrkors medlemmar allt oftare deltar i lutherska kyrkans mässor. Allt flera deltar också i nattvarden. Därför finns också ett ökat behov av undervisning om nattvarden och praktiska anvisningar i gudstjänsterna.
Enligt kyrkoordningen har varje konfirmerad kyrkomedlem rätt att delta i nattvarden. Barn som fått undervisning i nattvardens betydelse kan delta tillsammans med en vårdnadshavare eller person som ansvarar för barnets kristna fostran. Dessutom har lutherska kyrkan ingått avtal med till exempel anglikanska kyrkor om nattvardsgemenskap.
Ärendet har uppkommit ur ett ökat behov av nattvardsgemenskap, till exempel då personer som hör till samma familj men är medlemmar i olika kyrkosamfund vill fira nattvard tillsammans.
Konstitutionsutskottets betänkande i frågan
Kyrkomötet beslöt att sända två initiativ med målet att utveckla praxisen vid församlingsvalet till kyrkostyrelsen för beredning. Det handlar dels om att flytta tidpunkten för församlingsvalet så att det inte sammanfaller med farsdag, dels om att utveckla rutinerna i samband med valet genom att skapa ett elektroniskt system för att underlätta valet. En elektronisk förteckning över röstberättigade skulle bland annat underlätta förhandsröstningen och göra det lättare att sammanställa valstatistik.
Allmänna utskottets betänkande i frågan
Kyrkomötet beslöt att sända ett initiativ om att kyrkan vidtar åtgärder för att varje präst och ungdomsarbetsledare som har tjänst i en församling har grundläggande kunskaper i mission till biskopsmötet och kyrkostyrelsen för kännedom och eventuella åtgärder.
Konstitutionsutskottet betonar vikten av att församlingarnas missionstänkande som helhet stärks, och att det sker genom att påverka attityder och verksamhetskultur. Utskottet betonar att det är viktigt att stärka anställdas och förtroendevaldas kristna identitet. Det lyfter också fram församlingarnas kontakter till missionsorganisationer och vän- och samarbetsförsamlingar, och behovet av att utveckla församlingarnas verksamhet och arbetsmetoder.
I det ursprungliga ombudsinitiativet föreslår man att missionskunskap ingår i studierna och att kyrkan skulle ansvara för utbildningen själv eller i samarbete med utbildningsanstalterna eller kyrkans missionsorganisationer.
Allmänna utskottets betänkande i frågan
Kyrkomötet avslutades i Åbo på fredagen. Mötet samlas nästa gång till vårsession i Åbo den 2-5 maj 2017.
Kyrkomötets kommunikation:
informatör Åsa Holmvik, tfn 040 581 1815, [email protected]
informatör Tuija Helenelund tfn 050 529 8503, [email protected]
informatör Tuulikki Terhemaa, tfn 050 372 1239, [email protected]
-----
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ca 4 miljoner medlemmar och är landets största religionssamfund. Kyrkan möter människor i vardag och vid fest, och lyfter fram kristna värderingar i den offentliga diskussionen.
Kyrklig tidningstjänst förmedlar aktuell information om kyrkan till medierna och den stora allmänheten. Kyrkans webbplats finns på adressen evl.fi/svenska.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1