Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Turvallisuus » Stor del av bränderna som orsakas av eldstäder beror på felaktig användning

Varsinais-Suomen pelastuslaitos/ Egentliga Finlands räddningsverk

Stor del av bränderna som orsakas av eldstäder beror på felaktig användning

Pressmeddelande.
Publicerad: 14.10.2015 kl. 14:14
Utgivare: Varsinais-Suomen pelastuslaitos/ Egentliga Finlands räddningsverk

I Egentliga Finland visar statistiken att det fram till september i år har uppstått cirka femtio bränder som fått sin början i eldstäder eller skorstenar. Motsvarande siffra för hela landet är nästan femhundra bränder per år. Förutom soteld kan en eldstad mycket ofta orsaka en brand, om skyddsavståndet inte är tillräckligt.

Med måttfull uppvärmning och rätt eldningssätt kan man förebygga soteld och skador i skorstenen och eldstaden. Soteld måste alltid anmälas till brandkåren. Man ska inte försöka släcka den på egen hand.

Brandinspektörernas råd för uppvärmning av eldstad

Men hur många brasor kan man bränna utan att behöva känna sig orolig? På vilket sätt kan en hårtork vara bra att ha, när man tänder en brasa? Brandinspektörerna vid Egentliga Finlands räddningsverk har sammanställt en förteckning med eldningstips.

1. Kom alltid ihåg att öppna spjället innan du tänder en eldstad – också tändspjället. Många eldstäder har förutom ett spjäll också ett tändspjäll (kallades tidigare sommarspjäll) som ska ställas i upptändningsläge för den tid du tänder brasan. Tändspjället ska återställas i utgångsläge, då det börjat brinna ordentligt i eldstaden. Då lagrar eldstaden värmen och den försvinner inte rakt genom pipan ut till kråkorna såsom i en öppen spis.

2. Vad ska man göra, om det börjar ryka in? Efter sommaren och i allmänhet efter ett längre uppehåll kan en skorsten vara fuktig och kall. Då drar rökkanalen inte och det börjar ryka in. Om det inte är drag, ska rökkanalen så att säga först värmas upp. Det kan ske t.ex. på följande sätt:

  • bränn en liten mängd papper i sotluckan i eldstaden eller i skorstenens sotlucka, som är nära rökkanalen.  Bränn en liten mängd hopskrynklat papper, och snart börjar skorstenen åter dra.
  • I stället för att bränna något kan man också t.ex. blåsa varm luft in i skorstenen med en hårtork. Sedan stänger man luckan och därefter kan man tända vedträna som man lagt i eldstaden.

3. Bränn första gången bara en halv brasa och använd små torra vedträn. Efter sommaren är det skäl att värma upp eldstaden försiktigt så, att den inte skadas av en alltför plötslig temperaturväxling. Nästa gång kan man redan elda på normalt sätt.

4. Bränn inte för mycket ved i eldstaden. Kom ihåg detta råd i synnerhet i fråga om lagrande eldstäder, såsom i murade spisar och i kaminer. Tillverkaren ger anvisningar om hur många brasor man kan bränna efter varandra i eldstaden och hur mycket ved man maximalt kan bränna per gång. För gamla eldstäder finns det inte anvisningar, men grundregeln är högst två brasor per dag. En lagrande eldstad kan gå sönder, om den uppvärms för mycket.

5. Förbränning kräver syre. Om eldstaden inte drar och skorstenen är ”varm”, behöver eldstaden ersättande luft. Öppna t.ex. en dörr eller ett vädringsfönster och låt dem stå öppna tills det börjar dra tillräckligt i eldstaden. Det går kanske inte att använda spisfläkten samtidig med eldstaden.

6. Använd inte mjölkburkar eller motsvarande för att tända en brasa. Bränn torr ved med gott drag och kom ihåg att eldstäderna inte är planerade för att man ska bränna skräp i dem. På detta sätt kan du bäst ta till vara värmen och undviker onödig nedsotning av eldstaden och skorstenen.

7. Ha inte för bråttom med att stänga spjället. Glöm alla förklaringar om olikfärgade flammor som visar när man ska stänga spjället! Då glöden falnar, ska man röra om i den med en eldgaffel. Luckorna i eldstaden och askluckan kan stängas, om de varit på glänt för att brasan ska få tillräckligt med drag medan den brinner. Då eldhärden har slocknat kan man stänga spjället.

8. I bostäder med eldstad är det skäl att utöver brandvarnare också installera osvarnare.

9. Eldstäder och skorstenar ska sotas varje år och sotningen ska utföras av en auktoriserad sotare. Eldstäderna och skorstenarna i fritidsbostäder och bastubyggnader som är avsedda för privat bruk ska sotas vart tredje år. Eldstäderna och skorstenarna i fritidsbostäder och bastubyggnader som är avsedda för annat än privat bruk och är i regelbunden användning ska sotas varje år.

Ytterligare information:
Brandinspektör Eerik Virtanen, tfn 050 431 9538, eerik.virtanen@turku.fi
Brandinspektör Arita Jokinen, tfn 044 907 3523, arita.jokinen@turku.fi

---

Egentliga Finlands räddningsverk ansvarar för räddningsverksamheten i hela landskapet, i de 27 kommunerna längst västerut och i skärgården. Verksamhetsområdet omfattar cirka 20 000 kvadratmeter, varav nästan hälften är vattendrag. Räddningsverket tillhandahåller akutvårdstjänster i fem kommuner: Åbo, S:t Karins, Reso, Pargas och Nådendal.

Upptäck resten av företagets pressmaterial

Mediapankki

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs