I det fjärde offentliggörandet av uppgifter om Lantbruksräkningen 2010 ges preliminär information om undersökningen av produktionsmetoder som rör husdjursstallar, hantering och lagring av stallgödsel samt betesgång. Statistikuppgifterna om dessa ämnesområden beskriver nuläget för jordbruksproduktionen, djurens välbefinnande och miljöskyddet.
Lika många nötdjursplatser i lösdriftsstall och båsladugårdar
Numera är antalet nötdjursplatser i lösdriftsstall redan nästan lika stort som i båsladugårdar. På mer än hälften av lösdriftsplatserna hanteras gödseln som flytgödsel. Andelen fastgödsel utgör en knapp tredjedel och andelen platser med djupströbädd en knapp femtedel av lösdriftsplatserna. I båsladugårdar är andelen fastgödsel alltjämt något större än andelen flytgödsel.
Flytgödsel är den klart vanligaste gödselhanteringsmetoden på svingårdar
Nästan 85 procent av svinplatserna finns i svinstallar med delvis spaltgolv och flytgödsel som gödselhanteringsmetod. Andelen svinstallar med djupströbädd utgör bara drygt 5 procent. På fjäderfä-, får- och get- samt hästgårdarna är fastgödsel en klart vanligare gödselhanteringsmetod än flytgödsel.
Hönshus med inredda burar och flervåningssystem för frigående hönor ersätter de konventionella burhönshusen
En stor omställning håller på att ske i fråga om de typer av hönsstall som är i bruk eftersom användningen av konventionella burhönshus måste upphöra i Europeiska unionen före år 2012. År 2010 utgjorde andelen hönshus av ny typ, dvs. inredda burar och flervåningssystem för frigående hönor, redan cirka en tredjedel av värphönsplatserna, dvs. ungefär samma som andelen konventionella burplatser. Golvhönshusens andel av hönsplatserna utgjorde nästan en fjärdedel.
Gödselstäderna vanligen utan tak eller endast delvis täckta
På mjölkboskapsgårdarna är bara en dryg femtedel av gödselstäderna för flytgödsel och fastgödsel täckta. På andra nötboskapsgårdar är andelen täckta gödselstäder för flytgödsel lika stor som på mjölkboskapsgårdarna, men av gödselstäderna för fastgödsel är 40 procent täckta. Av svingårdarnas gödselstäder för flytgödsel är närmare hälften täckta och av gödselstäderna för fastgödsel inemot 40 procent. Det är vanligare med täckta urinbehållare: på nötboskapsgårdarna är cirka 65 procent av dem täckta och på svingårdarna nästan 80 procent.
Gödselstädernas lagerkapacitet räcker till för nästan ett helt års gödselmängd
Enligt lagstiftningen ska gödselstädernas kapacitet motsvara all gödsel som uppkommer under ett år, men betesgång, borttransport av gödsel från gården och användning av ströbädd minskar mängden gödsel som måste lagras. På nötboskapsgårdar räcker gödselstädernas lagerkapacitet för flytgödsel och fastgödsel till för i medeltal 10,2–11,0 månader. På svingårdar räcker gödselstädernas kapacitet till för i medeltal 11,2–11,4 månader.
Det är vanligast att transportera bort gödsel från fjäderfägårdar, nästan hälften av dem för bort gödsel. I medeltal transporteras 65 procent av gödseln bort från dessa gårdar.
Betesgång är vanligast på mjölkboskapsgårdar samt på får- och getgårdar
Betesgång är vanligast på mjölkboskapsgårdar (87 procent av gårdarna) samt på får- och getgårdar (84 procent av gårdarna). Betesmarkens andel av den jordbruksmark som är i användning är i medeltal 60 procent på får- och getgårdar men bara 14 procent på mjölkboskapsgårdar.
Betesperioden blir kortare från söder till norr. Betesperioden är i medeltal längst på Åland. På mjölkboskapsgårdar är betesperioden kortare än på andra husdjursgårdar.
Ta del av de preliminära uppgifterna om lantbruksräkningen 15.12.2011:
Den digitala publikationen Husdjurens levnadsförhållanden och lagring av stallgödsel
Övriga digitala publikationer om lantbruksräkningen 2010 som hittills kommit ut:
Skötsel av odlingsmark
Jordbruks- och trädgårdsföretag med flera branscher
Arbetskraft i jordbruks- och trädgårdsföretagen
Bakgrund till statistiken
Uppgifterna framgår av Tikes statistiska undersökning Lantbruksräkningen 2010. Resultaten av undersökningen publiceras i fem avsnitt. De resultat om husdjursskötsel som nu publiceras kommer från den undersökning av produktionsmetoder som utfördes i samband med lantbruksräkningen. I datainsamlingen för undersökningen deltog ungefär 14 000 jordbruks- och trädgårdsföretag, dvs. en femtedel av gårdarna i Finland. Utifrån uppgifterna från dessa gårdar har Tike gjort en estimering av resultaten som beskriver alla gårdar i Finland.
Ytterligare information:
Tike, Statistiktjänster
Projektforskare Pasi Mattila, tfn 020 77 21 300
Projektchef Jaana Kyyrä, tfn 020 77 21 292
E-postadresserna har formen fö[email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1