Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Tiede ja tutkimus » Studiegången från yrkesutbildning till yrkeshögskoleutbildning har utvärderats

Kansallinen koulutuksen arviointikeskus

Studiegången från yrkesutbildning till yrkeshögskoleutbildning har utvärderats

Pressmeddelande.
Publicerad: 28.01.2016 kl. 15:24
Utgivare: Kansallinen koulutuksen arviointikeskus

Nationella centret för utbildningsutvärdering har genomfört en utvärdering som ger information om hur studiegången från yrkesutbildning till yrkeshögskoleutbildning fungerar. Utvärderingen gällde handledningen och förberedningen inför yrkeshögskolestudierna, antagningen av studerande, organiseringen av studierna i yrkeshögskolorna samt identifieringen av tidigare inhämtade kunskaper och rutinerna för detta.

Samtidigt utvärderades även samarbetet mellan yrkeshögskolorna och yrkesutbildningsanordnarna i fråga om utvecklingen av utbildningen, studiegången och arbetslivet. Målgruppen utgjordes av anordnare av examensinriktad yrkesutbildning (N=151) och yrkeshögskolor (N=25).

Vid yrkesinriktad grundläggande utbildning vid läroanstalter har de studerande mer mångsidiga möjligheter att få handledning och förberedelser inför fortsatta studier än vid läroavtalsutbildning eller fristående examina med yrkesprov. – I synnerhet för dem som genomgår läroavtalsutbildning finns det mycket knappt av förberedelser och handledning, konstaterar utvärderingsgruppens ordförande rektor emeritus Veijo Hintsanen. Detsamma gäller den yrkesinriktade tilläggsutbildningen där de förberedande studierna och information om möjligheten att fortsätta med yrkeshögskolestudier samt stifta bekantskap med dem är sällsynta, fortsätter Hintsanen.

Utvärderingen visade att de centrala utvecklingsbehoven vid handledningen inför fortsatta studier kräver ett förtydligande och en systematisering av handledningsmodellerna på anordnarnivå samt säkerställande av tillgången till handledning i de olika former som utbildning anordnas på. Detta gäller även inom de olika utbildningsområdena samt utveckling av handledningens kvalitet och säkerställande av dess funktionalitet till exempel via utveckling av handledningskompetensen.  

Enligt utvärderingsresultaten ter sig studerandeantagningen till yrkeshögskolorna fortfarande oklar och det behövs tydligare antagningskriterier. En positiv utveckling har redan tagit vid i och med att utmaningarna i den yrkesinriktade studiegången har identifierats och rekommendationerna för studerandeantagningen till yrkeshögskolorna i detta avseende har setts över.  – Det väsentliga här är dock att urvalskriterierna behandlar alla sökandegrupper jämlikt, att de stödjer yrkesutbildningsanordnarnas verksamhet och att alla yrkeshögskolor förbinder sig till dem, understryker ordföranden för utvärderingsgruppen Hintsanen.

Valideringen av tidigare inhämtad kunskap och kompetensinriktningen i yrkeshögskolorna möjliggör redan nu en smidig identifiering av kunnande. Enligt utvärderingsresultaten förefaller dock valideringsprocessen vara obestämd på nationell nivå och oklar för de studerande. Enligt ordförande Hintsanen behövs det ett tydligare koncept för denna process som främjar en harmoniserad praxis och examensvisa kriterier för identifiering av kunskap.

Yrkesutbildningsanordnarna och yrkeshögskolorna samarbetar för att informera om yrkeshögskolestudierna, men överlag är samarbetet i övergångsfasen och karriärhandledningen varken särskilt omfattande eller starkt. Detsamma gäller även utbildningsstadiernas samarbete i anslutning till utvecklingen av utbildningen och arbetslivet – för att stärka samarbetet förutsätts en tydlig strategisk intention. Viljan till samarbete finns, med tydliga mål saknas eller så är de diffusa, konstaterar ordförande Hintsanen.

Medvetenheten om studiehandledningens centrala betydelse är nyckeln till tätare samarbete och bättre verksamhetsresultat. Enligt Hintsanen leder en tydlig identifiering av utmaningarna i övergångsfasen och ett starkare samarbete såväl till en utveckling av personalens kompetens som till snabbare studier för de studerande och ett fullt utnyttjande av kunnandet. En smidig övergångsfas är således även en viktig faktor för den nationella konkurrenskraften.

Utvärderingsrapporten presenterar utvecklingsrekommendationer för en förbättring av studiegångens funktionalitet för båda utbildningsstadierna. Den lägger även fram god praxis från olika håll i Finland om hur studiegången kan genomföras. Slutrapporten offentliggörs på Mässcentrets Konferenscentrum 28.1.2016.

 

Mer information

Utvärderingsgruppens ordförande, rektor emeritus Veijo Hintsanen, veijo.hintsanen@outlook.com, tfn 040 506 6342

Projektchef vid utvärderingen, utvärderingsrådet Jani Goman, jani.goman@karvi.fi, tfn 029 533 5505

 

Nationella centret för utbildningsutvärdering är ett fristående ämbetsverk som svarar för nationell utvärdering av utbildningen. Utvärderingscentrets verksamhet omfattar hela utbildningssystemet, allt från småbarnsfostran till högskoleutbildning.

Utvärderingscentret inledde sin verksamhet den 1 maj 2014. Centret bildades genom en sammanslagning av utvärderingsverksamheten vid Rådet för utvärdering av högskolorna, Rådet för utbildningsutvärdering och Utbildningsstyrelsen.

Hae kategoriasta

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs