Svenskspråkigas flyttningsbenägenhet till utlandet har av tradition varit betydligt mera omfattande än finskspråkigas. Denna flyttningstradition fortgår ännu under 2000 – talets första decennier.
I rapporten redogörs för den svenskspråkiga flyttningsrörelsen under åren 2000 – 2017 i statistikens ljus. Svenskspråkiga har en tre gånger större flyttningsbenägenhet än finskspråkiga. Samtidigt har svenskspråkiga en mindre benägenhet att flytta tillbaka till Finland. Detta gäller nettoflyttningen under åren 2000-2017.
Två av tre svenskspråkiga flyttare valde Sverige som destination, medan även till Norge och Danmark kan man notera en finlandssvensk flyttningsrörelse. De som inte flyttar till de skandinaviska länderna väljer framför allt andra EU-länder.
Bakom statistiken finns enskilda flyttare, med olika kompetenser, olika drömmar och olika familjesituationer. Tack vare utflyttares och återflyttares omfattande och uppriktiga svar på en frågelista (Tur och retur) om flyttningsbeslut och erfarenheter av att flytta får vi en inblick i flyttarnas vardag. De svenskspråkiga flyttare som väljer andra destinationer än Sverige förefaller att i högre grad vara karriärflyttare, som flyttar till något (pull-faktorer) såsom ett attraktivt arbete, studiemöjligheter eller familjebildning, medan Sverigeflyttarna i högre grad flyttar från (push-faktorer) arbetslöshet, osäkerhet på arbetsmarknaden och bristande möjligheter att förverkliga sina drömmar i Finland.
Den finlandssvenska flyttaren (till andra länder än Sverige) är mångspråkig och språkkunskaperna är ofta avgörande i yrkeskarriären. I skandinaviska sammanhang ser man sig som brobyggare mellan nordbor, i europeiska och internationella företag finns kompetens för att ha kontakt med samtliga nordiska länder. De sociala medierna, Skype och massmediernas webb-sidor har blivit viktiga redskap för att skapa sociala nätverk med andra flyttare på destinationsorten och för regelbundna kontakter med släkt och vänner i Finland samt nyhetsförmedling från Finland. Finlandsbilden är genomgående negativ, inte minst vad gäller synen på invandrare och svenska språket och ett i övrigt hårdnat samhällsklimat. Intresse för återflyttning är kopplat till familjeangelägenheter, såsom barns skolgång, separation, anhörigas sjukdom, pensionering etc. En del återvänder efter att arbetskontraktet löpt ut, medan andra gärna vill flytta vidare till andra länder. Att flytta ingår som en djupt rotad och till synes okomplicerad komponent i den finlandssvenska livsstilen.
För ytterligare information, kontakta:
Forskare Kjell Herberts, 0503632895, [email protected]
Projektledare Magnus Enlund, 0445592447, [email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1