De internationella reserestriktionerna minskade i betydande grad migrationen till Finland år 2020. Färre uppehållstillstånd beviljades än föregående år och antalet asylsökande minskade avsevärt. Situationen var likartad i övriga Europa. Uppgifterna framgår av färska rapporter från det Europeiska migrationsnätverket (EMN).
Den globala COVID-19-pandemin påverkade år 2020 nästan all invandring såväl i Finland som globalt.
Antalet arbetsrelaterade uppehållstillstånd minskade klart i Finland jämfört med året innan. Liksom föregående år var dock arbete, trots effekterna av pandemin, fortfarande den vanligaste ansökningsgrunden för det första uppehållstillståndet. Det totala antalet studiebaserade ansökningar om uppehållstillstånd minskade också klart.
”Familjeband var fortfarande den vanligaste orsaken till att flytta till Finland. Antalet asylsökande som anlände till Finland minskade betydligt år 2020 jämfört med tidigare år, största delen av asylansökningarna var förnyade ansökningar”, säger expert Tuukka Lampi från EMN Finland.
Antalet ensamkommande minderåriga steg visserligen något från året innan, men detta berodde delvis på regeringens beslut att flytta asylsökande från Grekland till Finland. År 2020 gjorde Finland inga kvoturvalsresor på grund av COVID-19-pandemin. Under pandemin fortsatte Finland dock att ta emot kvotflyktingar och valet av flyktingar gjordes genom intervjuer med distansförbindelse samt utifrån UNHCR:s dokument.
Irakierna blev den största ansökande gruppen i fråga om ansökningar om medborgarskap. Minimiboendetiden på fyra år för irakiska och syriska flyktingar som anlände 2015 uppfylldes, vilket återspeglades i statistiken över sökande.
Betydande förbättringar inom förvaltningen
Konsekvenserna av pandemin syntes också i politiken bland annat i form av temporära lagändringar och olika specialarrangemang som syftade till att underlätta situationen för såväl invandrare som branscher som är beroende av invandrare.
Exempelvis under perioden 9.4.2020–31.10 .2020 gällde mer flexibla bestämmelser för tredjelandsmedborgare som anlände för att arbeta med uppgifter som är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen och arbetsmarknadens funktion.
Den förvaltning som gäller arbetsrelaterad invandring överfördes för till arbets- och näringsministeriet för att effektivisera behandlingen av ansökningarna. Till följd av beslutet började arbets- och näringsministeriet från början av 2020 ansvara för den invandringsrelaterade politiken, lagstiftningen och utvecklingen av tillståndsprocesserna förknippade med arbetstagare, studerande och forskare.
Inom integrationspolitiken höjdes åldersgränsen för eftervården till 25 år, vilket förbättrade ställningen för unga asylsökande.
”Ett rekordstort antal sökande fick återigen tillträde till hjälpsystemet för offer för människohandel. En stor del av dem var offer för tvångsarbete. Det var också värt att notera att fler offer för människohandel togs med i hjälpsystemet i Finland än utomlands. En viktig politisk reform var inrättandet av en polisenhet som är specialiserad på brott mot människohandel och som ska inleda sin verksamhet i år”, säger Lampi.
I EU framhävdes betydelsen av samarbete
Till följd av COVID-19-pandemin sjönk också antalet lagliga invandrare och asylsökande som anländer till EU betydligt år 2020 jämfört med året innan. Detta återspeglas i den jämförelserapport på EU-nivå som kommer att offentliggöras i dag. I samband med offentliggörandet ordnas ett internationellt webbseminarium som man kan ta del av via denna länk: https://youtu.be/re5c5QL9Hk4
I vissa länder infördes nya elektroniska system och digitala verktyg på grund av COVID-19-pandemin för att upprätthålla asyl- och invandringsprocesserna, när migrationsmyndigheterna tvingades stänga sina dörrar under begränsningsåtgärderna.
I kommissionens nya migrations- och asylpakt från 2020 betonas vikten av effektiva och fungerande förfaranden, system och samarbete på alla områden.
Medlemsstaterna antog också nya strategiska riktlinjer och prioriteringar som bland annat är inriktade på att stärka integrationen av arbetsmarknaden. Nya former av strategiskt samarbete inrättades med tredje länder i syfte att förbättra de lagliga rutterna och bekämpa olaglig invandring.
I lagstiftningen och inom EU:s politik fästes särskild uppmärksamhet vid skyddet av asylsökande och flyktingar, särskilt minderåriga och andra sårbara personer.
Mer information: Expert Tuukka Lampi EMN Finland ([email protected], 0295 433 479)
Länkar till rapporterna:
Finlands migrations- och asylrapport 2020
http://www.emn.fi/files/2139/EMN_maahanmuutto_ja_turvapaikka_FI_EN_NETTI.pdf
Nyckeltal om invandring 2020
http://www.emn.fi/files/2145/EMN_tilastokatsaus_2020_SV_NETTI.pdf
EU:s jämförelserapport kommer att publiceras kl.12 på webbplatsen: www.emn.fi
Europeiska migrationsnätverket (EMN)
Europeiska migrationsnätverket (European Migration Network, EMN) är ett nätverk för forskning och informationsutbyte som består av de nationella kontaktpunkterna i EU-medlemsstaterna och Norge samt medlemmarna i de nationella nätverken. Europeiska migrationsnätverkets verksamhet samordnas av EU-kommissionen. Syftet med det europeiska migrationsnätverket är att producera aktuell, opartisk, tillförlitlig och jämförbar information främst på basis av existerande forskningsrön om migrations- och asylfrågor i EU-stater som stöd för planeringen av politiken i Europeiska unionen. Ett viktigt mervärde för det europeiska migrationsnätverket är att analysera och sprida den information som det samlar in, inte bara till politiker och myndigheter utan också till den breda allmänheten.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1