Kannanotto
Vapaa julkaistavaksi 28.7.2020, klo 07:00
Nuorten sukupolvien luottamus eläkejärjestelmään horjuu, eikä syyttä. Keinot järjestelmän kestävyyden vahvistamiselle on löydettävä muualta kuin nuorten lompakoista.
Suomen eläkejärjestelmä on sukupolvien välinen sopimus, jonka edut ja kustannukset on tarkoitettu oikeudenmukaisesti jaettaviksi sukupolvien kesken. Hyvinvointivaltiomme oikeutus perustuu siihen, että jokainen sukupolvi voi luottaa erinäisiin yhteiskunnan yhteisiin vakuutuksiin elämän riskien varalta. Luottamus eläkejärjestelmään horjuu tällä hetkellä nuorten sukupolvien näkökulmasta, eikä syyttä.
Siinä missä osa työeläkemaksuista menee rahastoihin, rahoitetaan valtaosa tämän päivän eläkkeistä työssäkäyvien ja työnantajien kautta. Väestörakenteen muutos aiheuttaa paineita eläkejärjestelmälle ja nuoremmille sukupolville, kun eläkkeellä olevien määrä kasvaa ja työssäkäyvien määrä vähenee. Sukupolvien välisen oikeudenmukaisuuden tulee olla järjestelmän kehittämisen lähtökohta ja sitä on tehtävä vahvemmin nuorten ehdoilla.
“Keinot järjestelmän kestävyyden vahvistamiselle on löydettävä muualta kuin nuorten lompakoista. Eläkemaksujen korottaminen ei ole oikeudenmukaista, vaan se lisää sukupolvien välistä epätasa-arvoa lisäämällä nuorten ja pienempien ikäluokkien maksutaakkaa. Yhden sukupolven vakuuttaminen ei saa heikentää muiden sukupolvien asemaa,” SYL:n puheenjohtaja Tapio Hautamäki korostaa.
Eläkemaksujen korottaminen on luonut painetta muun verotuksen keventämiselle, joka puolestaan voi johtaa hyvinvointivaltion palveluiden ja etuuksien heikentymiseen. Myös nuoremmilla sukupolvilla tulee olla oikeus saavutettaviin ja laadukkaisiin palveluihin sekä kattavaan sosiaaliturvaan.
Eläkkeissä on vahva omaisuudensuoja, minkä vuoksi eläkkeiden taso nähdään yhteiskunnallisesti saavutettuna etuna. On sukupolvien välisen oikeudenmukaisuuden kannalta perusteltua käydä keskustelua käytössä olevista keinoista eläkejärjestelmän turvaamiseksi. Eläkkeiden progressiivisen verotuksen kiristäminen toisi lisäresursseja yhteiskunnan muihin yhteisiin vakuutusjärjestelmiin, kuten julkisten sosiaali- ja terveyspalveluiden rahoitukseen, josta hyötyy jokainen sukupolvi.
Eläkejärjestelmän tulee olla yhdenvertainen ja kannustaa työurien pidentämiseen. Ensisijaisesti eläkejärjestelmää tulee vahvistaa työuria pidentämällä esimerkiksi uudelleenkouluttautumista helpottamalla ja mahdollistamalla osa-aikaista työskentelyä työuran lopulla. Työelämää tulee kehittää myös laadullisesti panostamalla systemaattisesti työhyvinvointiin ja työssä jaksamiseen. Opiskelijoiden osalta keskeistä on tarjota matalan kynnyksen vaikuttavia mielenterveyspalveluita, joilla tuetaan opinnoissa jaksamista ja tulevien ammattilaisten hyvinvointia pidemmälläkin tähtäimellä. Tämän päivän hyvinvoiva opiskelija on huomisen hyvinvoiva ammattilainen - meidän kaikkien yhteisen kestävän eläkejärjestelmänkin tärkein resurssi.
Kestävä eläkejärjestelmä on kaikkien sukupolvien ja vakaan yhteiskunnan etu. Myös nuorilla sukupolvilla on oikeus nauttia eläkejärjestelmän tuomista eduista tulevaisuudessa eikä järjestelmää voida kehittää kestävästi ilman nuoria. Sukupolvien välisen oikeudenmukaisuuden tulee olla eläkejärjestelmän kehittämisen lähtökohta.
Lisätietoja:
Puheenjohtaja Tapio Hautamäki,
[email protected],
044 906 5007
--
Ställningstagande
Får publiceras 28.7.2020 07.00
De unga generationernas tillit till pensionssystemet vacklar, och inte utan orsak. Sätten att stärka systemets hållbarhet måste hittas någon annanstans än i de ungas plånböcker.
Finlands pensionssystem är ett avtal mellan generationerna vars fördelar och kostnader är avsedda att fördelas mellan generationerna. Vår välfärdsstat berättigas av att varje generation kan lita på samhällets olika gemensamma försäkringar för livets risker. Just nu vacklar tilliten till pensionssystemet ur de unga generationernas perspektiv, och inte utan orsak.
Medan en del av arbetspensionsavgifterna placeras i fonder, finansieras samtidigt största delen av dagens pensioner av dagens arbetstagare och arbetsgivare. Förändringar i befolkningsstrukturen belastar pensionssystemet och de yngre generationerna då antalet pensionerade växer och antalet arbetstagare minskar. Rättvisan mellan generationerna måste vara utgångspunkten när systemet utvecklas, och utvecklingen bör ske mer på de ungas villkor.
”Sätten att stärka systemets hållbarhet måste hittas någon annanstans än i de ungas plånböcker. Det är inte rättvist att höja pensionsavgifterna, utan det ökar ojämlikheten mellan generationerna genom att öka de yngre och mindre åldersklassernas betalningsbörda. Man får inte försämra övriga generationers ställning genom att försäkra en generation”, betonar FSF:s ordförande Tapio Hautamäki.
Höjningar i pensionsavgifterna har skapat press på att lindra den övriga beskattningen, vilket kan leda till att välfärdsstatens tjänster och förmåner försvagas. De yngre generationerna ska också ha rätt till tillgängliga och högklassiga tjänster samt ett omfattande socialskydd.
Pensioner har ett starkt egendomsskydd, och därför ses pensionernas nivå som en uppnådd förmån i samhället. Med hänsyn till rättvisan mellan generationerna är det befogat att diskutera de tillgängliga sätten att trygga pensionssystemet. Att strama åt den progressiva beskattningen av pensioner skulle medföra tilläggsresurser för samhällets övriga försäkringssystem, till exempel finansieringen av de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna, vilket alla generationer har nytta av.
Pensionssystemet ska vara jämlikt och uppmuntra till förlängda karriärer. I första hand bör pensionssystemet stärkas genom att förlänga karriärerna till exempel genom att göra det lättare att skola om sig samt att möjliggöra deltidsarbete i slutet av karriären. Arbetslivets kvalitet bör också utvecklas genom att göra systematiska satsningar på välbefinnande och ork i arbetet. För studerandenas del är det viktigaste att erbjuda effektiva mentalvårdstjänster med låg tröskel för att stöda orken i studierna och de framtida arbetstagarnas välbefinnande på lång sikt. Dagens välmående studerande är morgondagens välmående arbetstagare – den viktigaste resursen i vårt gemensamma, hållbara pensionssystem.
Ett hållbart pensionssystem är till alla generationers och det stabila samhällets fördel. De unga generationerna har också rätt att njuta av de fördelar som pensionssystemet medför i framtiden, och systemet kan inte utvecklas på ett hållbart sätt utan de unga. Rättvisan mellan generationerna bör vara utgångspunkten för att utveckla pensionssystemet.
Ytterligare information:
Ordförande Tapio Hautamäki,
[email protected],
044 906 5007
--
Comment
Free for publication 28.7.2020, 7.00
The younger generations’ trust in the pension system is wavering, and not without reason. The measures for achieving a more sustainable system must be found somewhere other than young people’s pockets.
The Finnish pension system is an intergenerational agreement where the benefits and costs are meant to be shared fairly between the generations. The justification for our welfare state is based on the fact that each generation can trust society to insure them against the risks of life. Now the young generations’ trust in the pension system is wavering, and not without reason.
While some of the pension contributions are put into funds, most of today’s pensions are funded by today’s workers and employers. The demographic changes put pressure on the pension system and the younger generations as the number of retirees increases while the number of employees decreases. Intergenerational equity must be the starting point when developing the system, and this must be done more on young people’s terms.
“The measures for achieving a more sustainable system must be found somewhere other than young people’s pockets. Increasing pension contributions is not fair, as it will increase the inequality between generations and the younger and smaller generations’ payment burden. Insuring one generation cannot weaken the position of other generations,” SYL’s President Tapio Hautamäki emphasises.
Increases to the pension contributions have created pressure to reduce other taxes, which may lead to a reduction in the welfare state’s services and benefits. The younger generations must also have the right to accessible, high-quality services and a comprehensive social security.
Pensions include strong protection of property, and therefore the level of pensions is seen as an achieved benefit in society. In terms of intergenerational equity it is justified to discuss the available methods for protecting the pension system. Increasing the progressive taxation of pensions would bring additional resources to society’s other insurance systems, such as the funding of social and health care services, which all generations benefit from.
The pension system should be equal and encourage longer careers. Primarily the pension system should be strengthened by extending careers, for example by making it easier to retrain and to work part time at the end of one’s career. The quality of working life should also be improved by investing systematically in wellbeing and coping at work. For students, the main thing is to offer efficient mental health services with a low threshold in order to support them in coping with their studies, which also means supporting future employees in the long run. Today’s healthy student is tomorrow’s healthy employee – the most important resource of our shared, sustainable pension system.
A sustainable pension system benefits all generations and a stable society. The younger generations also have the right to enjoy the benefits that the pension system brings in the future, and the system cannot be developed sustainably without young people. Intergenerational equity must be the starting point when developing the pension system.
More information:
President Tapio Hautamäki,
[email protected],
044 906 5007
http://www.facebook.com/SYL.FIN
http://www.twitter.com/SYL_FIN
14 jäsenjärjestöä ja 132 000 yliopisto-opiskelijaa edustava Suomen ylioppilaskuntien liitto (SYL) ry. on maan suurin yliopisto-opiskelijoiden edunvalvonta- ja palvelujärjestö.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1