Invandrarkvinnor är en borttappad resurs på arbetsmarknaden
Det är svårt för invandrarkvinnor som kommer från tredjeländer att bli sysselsatta i Finland. Det finns många olika slags diskriminerande strukturer på arbetsmarknaden, och inte ens hög utbildning garanterar framgång i det finländska arbetslivet för invandrarkvinnor. Detta påverkar också den följande generationens integration. Det framgår av det Europeiska migrationsnätverkets (EMN) färska rapporter.
Invandrarkvinnornas integration bromsas upp av svag sysselsättning. Enligt Eurostats arbetskraftsstatistik var sysselsättningsgraden för kvinnliga tredjelandsmedborgare som är bosatta i Finland år 2020 endast 41 procent, medan motsvarande siffra för finländska kvinnor var 72 procent. Invandrarnas sysselsättningsgrad blir högre när vistelsetiden i landet blir längre. Sysselsättningsgraden utvecklas emellertid särskilt långsamt i fråga om kvinnor med invandrarbakgrund. Utmaningen med att vinna inträde på arbetsmarknaden i Finland gäller såväl högutbildade som lågutbildade invandrarkvinnor.
Kvinnornas låga sysselsättningsgrad och långsamma sysselsättningsutveckling förklaras bland annat av orsakerna för migrationen, kulturella faktorer och den könade arbetsmarknaden. Invandrarkvinnornas sysselsättningsgrad är avsevärt lägre än hos män med invandrarbakgrund.
Enligt de senaste arbetskraftsundersökningarna håller skillnaden mellan sysselsättningsgraden för kvinnor med invandrarbakgrund och kvinnor som fötts i Finland dock på att minska. Det är särskilt viktigt att avlägsna hindren för invandrarkvinnornas sysselsättning just nu, när en stor och helt ny grupp av invandrarkvinnor har kommit till Finland från Ukraina. Det är viktigt att främja deras sysselsättning så att den positiva trenden för invandrade kvinnors sysselsättning fortsätter.
Europeiska migrationsnätverket (EMN) ordnar den nationella konferensen Mångsidiga invandrarkvinnor – hur kan man främja invandrarkvinnornas delaktighet i arbetslivet? i dag den 25 november 2022. På evenemanget presenteras jämförelserapporten på EU-nivå om invandrarkvinnornas integration som EMN publicerades i september. På evenemanget publiceras också Finlands nationella rapport om samma ämne. På seminariet talar både internationella och inhemska experter på integration om fungerande integrationspolitik.
Det är möjligt att delta på konferensen på plats eller på distans med denna länk: https://event.prospectumlive.com/emn-finland-national-conference-2022/lobby
Diskriminerande strukturer på arbetsmarknaden
Familjen är den vanligaste orsaken till migration för kvinnor som kommit till Finland från tredjeländer. För många av de kvinnor som flyttar till Finland av familjeskäl blir det aktuellt med att bilda familj och sköta barn uttryckligen under integrationens första år. Därför inriktar de sig inte omedelbart på att vinna inträde på arbetsmarknaden.
I EMN Finlands rapport konstateras att det vore viktigt att de fick en tidig kontakt med arbetsmarknaden, men att den nuvarande integrationsmodellen inte stödjer detta. Integrationslagen är under reform just nu och ett av utvecklingsobjekten anknyter just till detta faktum: integrationsutbildningen borde göras mer arbetslivsorienterad också för dem som inte är inriktade på att komma ut på arbetsmarknaden just då.
Invandrarkvinnornas sysselsättning bromsas upp bland annat av höga krav på språkkunskaperna just i de branscher där kvinnor oftast arbetar, dvs. inom social- och hälsovården, i kundserviceuppgifter eller som lärare. Det finns också attityder som gör sysselsättningen svårare.
”Arbete är en viktig faktor för lyckad integration och det har många olika effekter på individens välbefinnande. Invandrarkvinnornas svaga sysselsättning har även konsekvenser för nästa generation. Den svaga arbetsmarknadsställningen för mödrar med invandrarbakgrund har en negativ inverkan också på deras barns skolframgång och integration”, säger specialsakkunnig Jutta Saastamoinen från Europeiska migrationsnätverket.
Potentialen till arbetsmarknadens förfogande
Den svaga sysselsättningen betyder också att arbetsmarknaden går miste om kompetens. Enligt EMN-rapporten har en betydande andel av invandrarkvinnorna en högskoleexamen, samtidigt som de har en låg sysselsättningsgrad. Invandrarkvinnor har dessutom bättre språkkunskaper än finländare i genomsnitt. Hela 32 procent av invandrarkvinnorna meddelade att de talar flytande fler än tre språk. Enligt Statistikcentralen kunde endast en fjärdedel av hela befolkningen i Finland tre språk.
”Det skulle vara till fördel för både kvinnorna med invandrarbakgrund och deras familjer och för hela samhället, om det fanns bättre beredskap att dra nytta av deras språkkunskaper i arbetslivet i Finland”, konstaterar Saastamoinen.
Om kvinnorna fick sysselsättning, skulle detta ha betydande effekter i samhället. I den offentliga debatten pratas mycket om hur det behövs fler arbetstagare i Finland. I Finland finns emellertid redan en stor grupp vars potential borde ställas till arbetsmarknadens förfogande. För att internationella experter skulle flytta till Finland borde hela familjen ha möjlighet att få bli en del av det finländska samhället. En stor del av makarna är kvinnor, och deras deltagande i arbetslivet är ett viktigt element i helheten.
Mer information: Specialsakkunnig Jutta Saastamoinen EMN Finland
([email protected],+358 295 433 013)
https://emn.fi/wp-content/uploads/2022/11/EMN_STUDY_integration-migrant-women_23092022.pdf
Europeiska migrationsnätverket (EMN)
Europeiska migrationsnätverket (European Migration Network, EMN) är ett nätverk för forskning och informationsutbyte som består av nationella kontaktpunkter samt medlemmar i nationella nätverk i EU-länderna och i Norge. Europeiska migrationsnätverkets verksamhet samordnas av EU-kommissionen. Syftet med det europeiska migrationsnätverket är att producera aktuell, opartisk, tillförlitlig och jämförbar information främst på basis av existerande forskningsrön om migrations- och asylfrågor i EU-stater som stöd för planeringen av politiken i Europeiska unionen. Ett viktigt mervärde för det europeiska migrationsnätverket är att analysera och sprida den information som det samlar in, inte bara till politiker och myndigheter utan också till den breda allmänheten.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1