Kvalitetsinriktad gallring i tallbestånd vid 10–12 meters övre höjd ger utbyte i form av mer stockvirke under omloppstiden, bättre virkeskvalitet samt lönsammare skogshantering jämfört med låggallring eller senarelagd förstagallring. Tidig kvalitetsgallring kombinerad med stamkvistning ger förstklassigt tallvirke.
Resultaten framgår av en studie där Naturresursinstitutet undersökte olika gallringsmetoder i ett 30-årigt tallbestånd. Projektet Metsänkäsittelyn vaikutus tuotetun puuraaka-aineen ominaisuuksiin fokuserade på skogshanteringsmetoders effekter på råvirkeskvaliteten.
Tallplanteringar på friska och torra moar växer bra men stammarna är ofta kvistiga. Grova kvistar försämrar virkets hållfasthet, utseende och bearbetningsegenskaper. När unga träd växer snabbt blir också veddensiteten lägre. Den bästa metoden för kvalitetsdaning efter ungskogsfasen är att gallra ut stammar av dålig kvalitet i ett tidigt skede.
I ett tallbestånd på UPM:s mark söder om Kajana inleddes 1987 ett försök med förstagallring där man jämförde låggallring, kvalitetsinriktad gallring och höggallring. Det fjärde alternativet var senarelagd förstagallring tio år senare. Höggallring, med uttag av både stammar som saknar utvecklingspotential och grova stammar, visade sig vara så lik kvalitetsinriktad gallring, att man beslutade kombinera höggallring med stamkvistning ovanför rotstocken.
– Alla egenskaper som påverkar apteringen av stockar och stockarnas kvalitet mättes när träden var 55 år gamla. Under hela omloppstiden gav kvalitetsgallring bäst timmerutbyte och senarelagd gallring gav mest massaved, säger forskare Pentti Niemistö från Naturresursinstitutet.
Det totala råvirkesuttaget var också störst vid senarelagd gallring eftersom gallring i ungskogsbestånd bromsade tillfälligt upp tallarnas tillväxt. Genom kvalitetsgallring erhölls i genomsnitt bättre timmerkvalitet än med de övriga metoderna, trots att uttaget av högkvalitativa rotstockar var mindre än vid höggallring med stamkvistning. Den totala beståndstillväxten var mycket god och kunde till och med jämföras med tallbestånd i södra Finland. Visserligen var tillväxten oberoende av gallringsmetod.
Tidig kvalitetsinriktad gallring är ett mer lönsamt alternativ än tidig låggallring eller senarelagd förstagallring. Detta gäller även trots att intäkterna vid tidig gallring var endast några hundra euro per hektar och beståndet måste gallras ytterligare en gång. Vid senarelagd förstagallring behövdes inte nödvändigtvis fler gallringar.
Utöver problem med virkeskvaliteten påverkas tallbestånden negativt av eftersatta förstagallringar. Skogsägare låter bli att gallra eftersom drivningskostnaderna är höga och priset på förstagallringsvirket är lågt.
– Trots att virkesköparna föredrar senarelagd förstagallring, som på kort sikt ger också skogsägaren bättre inkomst, bör man inte gå i den fällan. Då hamnar nämligen klenkvistiga stammar med goda kvalitetsegenskaper i skuggan av de grovkvistiga förhärskande träden. Tidig kvalitetsinriktad gallring ger däremot med tiden gott utbyte i form av högkvalitativa stockar, säger Pentti Niemistö.
De tidigare besluten att ta bort energistöden till förstagallringsvirke satte stopp för energivedsgallringar i plantskogar där det hade funnits goda förutsättningar för kvalitetsinriktad gallring. I dagens läge senareläggs gallringarna eller gallringsstyrkan är för stor. Det finns tillräckligt med billig massaved för att tillgodose massafabrikernas och bioraffinaderiernas behov, medan högkvalitativ timmer skulle stärka den finska skogsbranschens konkurrensläge. Bulkved finns det gott om både i Finland och utomlands.
Mer information:
Pentti Niemistö, forskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 4067, [email protected]
Faktaruta:
Naturresursinstitutet är en forsknings- och expertorganisation, som arbetar för att främja en hållbar användning av naturresurser och bioekonomi. luke.fi/sv
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1