Projektet ansöker om tillstånd för krossning av betong på deponeringsområdet för jordmassor i Kirjala. Tillståndet gäller betong från projektområdet som lämpar sig för återvinning.
Den på förhand undersökta betongen krossas, och utgångspunkten är att den sedan utnyttjas inom projektet.
Infrastrukturbyggande är utsläppsintensiv verksamhet. Därför är alla innovationer som ökar byggandets koldioxidhandavtryck mycket välkomna. Trafikledsverkets mål är att främja och öka användningen av återvunnet material i sina projekt. Med hjälp av återvunnen betong kan man spara hundratals ton koldioxidutsläpp", säger Janne Wikström, som är ansvarig projektchef för broprojektet.
Projektet använder återvunnen betong för att bygga konstruktionsskikt för vägar, inklusive landsväg 180.
Bakgrunden till ett mer omfattande utnyttjande av återvunnet betongkross är statsrådets förordning om bedömningsgrunderna för när betongkross upphör att klassificeras som avfall. Förordningen öppnar nya möjligheter för återvinning av betongavfall och minskar mängden avfall som uppstår vid byggande.
Det återvunna betongkrosset motsvarar till sina tekniska egenskaper naturmaterial. Det hårdnar till exempel mycket väl. Genom att använda betongkross kan man också minska användningen av jungfruligt stenmaterial i markbyggande. När betong som återvunnits från projektområdet används på samma område förkortas också materialtransporterna avsevärt. Det återvunna betongkrosset har dessutom en omfattande förmåga att binda koldioxid, det fungerar alltså som en kolsänka. Fenomenet kallas karbonatisering.
”Allt detta har stor inverkan inte bara på omgivningen kring infrastrukturbygget och bevarandet av landskapen, men också på betydelsen av projektets koldioxidhandavtryck och utsläppskalkyler. Projektet är ett av de första infrastrukturprojekten i Finland där man använder återvunnen betong i en så omfattande skala", konstaterar Wikström.
Miljötillståndet kungörs den 21 mars 2024. Krossningens konsekvenser för närområdet, till exempel i fråga om buller, avviker inte från de övriga konsekvenserna under byggtiden.
Projektchef Janne Wikström, Trafikledsverket, tfn 029 534 3600, [email protected]
Projektchef Timo Hirvasmaa, Kreate Oy, tfn 0400 627 461, [email protected]
Projektets webbplats: https://vayla.fi/sv/fornyande-av-lv-180-ravsundsbron-och-hessundsbron
Facebook: https://www.facebook.com/ravsundhessund/
Målet med projektet Förnyande av Lv 180 Rävsundsbron och Hessundsbron är att trygga att den enda landsvägsförbindelsen till Pargas och Åbolands skärgård bevaras och blir bättre än tidigare. Dessutom gör man det möjligt för den nationellt betydande industrin i området att ta i bruk allt större specialtransporter inom industrins transporter. Projektet stöder också utvecklingen av näringslivet och markanvändningen i Pargas samt främjar trafiksäkerheten och boendetrivseln. Kostnadskalkylen för projekthelheten är 128 miljoner euro.
Trafikledsverket ansvarar för att utveckla och underhålla det statliga vägnätet, järnvägarna och farlederna. Till våra uppgifter hör också att upprätthålla servicenivån i trafiken samt deltar i samordningen av trafik och markanvändning. Därigenom främjar vi vårt samhälles välmående och näringslivets konkurrenskraft.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1