Inom lagberedning är det viktigt att sätta sig in i grundlagen och beakta den på tillbörligt sätt. De rättsliga utmaningarna inom en ansvarsfull lagberedning sträcker sig ändå längre än endast till grundlagen och de mänskliga rättigheterna.
Enligt presidenten i högsta förvaltningsdomstolen, Pekka Vihervuori, är behovet och förmågan att omfatta rättssystemet och dess olika delar som en helhet, liksom delarnas inbördes rättsliga samverkan, minst lika viktigt. Vihervuori talade på förvaltningsdomstolsdagen idag.
- Emellanåt får man den känslan att kunnandet och specialiseringen inom tjänstemannakåren har gått så långt att en vidare syn och ett mångsidigt kunnande har tappats bort. I värsta fall åtgärdas små bitar som alldeles oavsiktligt kan leda till att fungerande rättsliga helheter förstörs.
Ifjol gav högsta förvaltningsdomstolen utlåtanden till flera ministerier i aktuella lagberedningsärenden. En del av dem har getts på högsta förvaltningsdomstolens eget initiativ.
- Flera utkast har gett upphov till en önskan om högre standard på lagberedningen och mindre tidspress.
Strukturerna för att beakta grundlagen finns
Enligt Vihervuori är det i sig inget fel på grundstrukturerna för hur grundlagen fullföljs. Riksdagens grundlagsutskott har korrekt granskat lagförslagens grundlagsenlighet . Domstolarna har tagit till sig tillämpningen av grundläggande- och mänskliga rättigheter och ett grundrättighetsenligt tolkningssätt i sin egen vardag.
- Det vore direkt olyckligt om denna uppgift i framtiden monopoliseras av en enda enskild domstol och blir beroende av en begäran om förhandsavgörande i en separat och tidskrävande process. Dessutom sammanfaller ofta frågorna om grundläggande- och mänskliga rättigheter i samma ärende inom såväl EU-rätten, människorättskonventionerna som vår egen grundlag. Att splittra helheten ytterligare från nuläget skulle vara allt annat än bra.
De fortsatt krympande resurserna bekymrar
Vihervuori är bekymrad över den så kallade osthyveln inom statsekonomin som år efter år minskar på förvaltningsdomstolarnas resurser. De av lagstiftaren ställda kraven på att säkra enskildas och samfunds rättsskydd och inom skälig tid fatta även ur ekonomisk synvinkel betydande beslut har inte direkt minskat, men däremot nog de resurser som står till förfogande för att uppfylla dem.
- Beredskap att behandla de allt fler asylärendena finns, men de övriga ärendekategorierna får i desto högre grad känna av sparkraven. Behandlingstiderna inom de olika ärendekategorierna kommer oundvikligen att förlängas, vilket inte nödvändigtvis är följdriktigt med tanke på statsekonomin som helhet. Ett fungerande domstolsväsende är en äkta produktivitetsfaktor och inte enbart en kostnad.
Förvaltningsdomstolsdagen är ett av högsta förvaltningsdomstolen årligen ordnat seminarium om aktuella förvaltningsrättsliga frågor. Tillställningen hölls i år för 15:e gången. Temat var landskaps- och social- och hälsovårdsreformen och publiken rekordstor. Närmare 450 inbjudna gäster från förvaltningsdomstolarna och statsförvaltningen från olika delar av landet deltog i seminariet som hölls i Helsingfors universitets solennitetssal.
Länk (på finska): presidentti Pekka Vihervuoren puhe XV Hallintotuomioistuinpäivässä
Kontaktuppgifter:
Jaana Lappalainen, informationschef, 050 308 7574, jaana.lappalainen(at)oikeus.fi
I Finland utövas domsrätten enligt grundlagen av oberoende domstolar. Inom förvaltningen utövas den högsta domsrätten av högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Högsta förvaltningsdomstolens beslut kan inte överklagas. www.hfd.fi
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1