Arbets- och näringsministeriet hade beviljat A Ab energistöd för anskaffning av flishuggar. Ministeriet hade dock avslagit A Ab:s ansökan om utbetalning av energistöd på den grunden att A Ab skulle anses ha hemlighållit omständigheter som varit väsentliga för prövningen av ansökan. Ministeriet hade också avslagit A Ab:s rättelseyrkande över det negativa utbetalningsbeslutet. Ministeriet ansåg särskilt att A Ab hade underlåtit att meddela att de flishuggar som bolaget hade för avsikt att skaffa var begagnade, att energistöd redan tidigare beviljats för den ena av dem och att bolaget hade köpt den andra av ett bolag som hade samma ägare som A Ab samt att betalningen av denna flishugg hade genomförts genom överföring av tillgångar och skulder mellan A Ab och säljarbolaget.
Högsta förvaltningsdomstolen upphävde arbets- och näringsministeriets beslut om vägrad utbetalning samt det beslut med vilket ministeriet avslagit bolagets rättelseyrkande och återvisade saken till ministeriet för ny behandling.
Om det för utbetalningen av energistöd ställdes som villkor att investeringen måste göras i anordningar och maskiner som inte var begagnade, skulle detta enligt 11 § i statsunderstödslagen framgå av stödbeslutet. Om utbetalningen kunde ske endast förutsatt att statsunderstöd inte tidigare hade betalats för de anordningar och maskiner som investeringen gällde, skulle även detta villkor framgå av stödbeslutet på det sätt som förutsätts i 11 § i statsunderstödslagen. Eftersom arbets- och näringsministeriet i sitt beslut att bevilja A Ab energistöd inte hade tagit in villkor om egenskaper som krävdes av de flishuggar som skulle skaffas med understödet eller om andra krav på den materiel som investeringen skulle gälla, innebar den omständigheten att A Ab inte före anskaffningen eller därefter hade meddelat ministeriet att bolaget eventuellt skulle komma att skaffa begagnade flishuggar eller den omständigheten att A Ab inte på eget initiativ hade meddelat ministeriet att stöd tidigare beviljats för den ena flishuggen inte att A Ab skulle anses ha förfarit i strid med statsunderstödslagen eller energiförordningen när bolaget skaffade flishuggarna.
Eftersom i de tillämpliga bestämmelserna eller arbets- och näringsministeriets beslut om energistöd inte fanns särskilda villkor eller begränsningar om vem som fick vara överlåtare när anskaffningarna finansierades med energistöd, kunde A Ab inte anses ha försummat sin i 14 § 2 mom. i statsunderstödslagen föreskrivna uppgiftsskyldighet enbart av den anledningen att bolaget varken i sin stödansökan eller därefter särskilt hade meddelat att bolaget skulle skaffa en del av materielen av ett företag med samma ägare som A Ab. Eftersom anskaffningspriset på de flishuggar som A Ab köpt motsvarade den kostnadsberäkning som bolaget fogat till sin ansökan om energistöd och i stödbeslutet inte hade ställts sådana närmare villkor om flishuggarnas egenskaper att de flishuggar som bolaget skaffat inte skulle kunna anses motsvara stödbeslutet, kunde A Ab inte heller anses ha försummat sin skyldighet att enligt 12 § 4 mom. i statsunderstödslagen ge statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet.
Med hänsyn till vad som anförts ovan hade det inte om bolagets verksamhet lagts fram sådan utredning att arbets- och näringsministeriet på de grunder som det anfört i sitt beslut skulle ha kunnat avslå bolagets ansökan om utbetalning av stödet och bolagets rättelseyrkande över avslaget.
Kontaktinformation:
Jaana Lappalainen, kommunikationschef, 050 308 7574
I Finland utövas domsrätten enligt grundlagen av oberoende domstolar. Inom förvaltningen utövas den högsta domsrätten av högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Högsta förvaltningsdomstolens beslut kan inte överklagas. www.hfd.fi
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1