Att staten är en rättsstat och att det allmänna fungerar enligt bestämmelser i lag är inte nödvändigtvis en självklarhet ens här i vårt hörn av världen, där man av tradition har vant sig vid att det ska vara så. Världen har förändrats och samhällets strukturer är inte lika grundmurade som tidigare. Ett exempel är social- och hälsovårdsreformen, som kommer att bli en enorm utmaning för lagberedarna och i sinom tid också för domstolarna, som ska tillämpa denna lagstiftning.
Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori påminde om vikten av en fungerande rättsordning, när han talade vid Förvaltningsdomstolsdagen.
- Rättsordningen håller samman det finska samhället och dess olika befolknings-, region-, social-, ålders-, språk- och åsiktsgrupper. Det är värdefullt att man debatterar t.ex. grundlagen, eftersom det är den som närmast motsvarar vad man tidigare avsåg med ett samhällsfördrag.
Enligt Vihervuori har debatten om grundlagen alltför ofta varit snäv och ytlig. Man har inte förmått gestalta helheterna.
- Ett uttryck för tidsandan är väl också att skarpa ställningstagandena ofta grundar sig på egna föreställningar och på att man talar förbi varandra. Grundlagen är i varje fall en helhet, som bättre än något annat håller samman strukturerna i samhället. I denna statiska egenskap finns det också en väl övervägd öppning mot ett dynamiskt förhållningssätt.
Behöver vi en grundlagsdomstol eller ett domstolsverk?
Under den senaste tiden har man också framfört tanken på en särskild grundlagsdomstol. Vihervuori anser att en sådan inte behövs. Att man är missnöjd med hur riksdagens grundlagsutskott fungerar är inte en tillräcklig motivering.
- Få talare har funderat på om också den tillsyn över att grundlagen iakttas som de vanliga domstolarna nu utövar, det vill säga efterhandstillsynen, skulle överföras till denna domstol. En situation där de vanliga domstolarna inte längre skulle kunna tillämpa grundlagen i sitt arbete skulle resultera i ett ineffektivt och långsamt system. Det har vi exempel på i Europa, ansåg president Vihervuori.
Presidenten förundrade sig också vissa nyligen framförda förslag om att inrätta ett särskilt domstolsverk mellan justitieministeriet och domstolarna. Som förebild för ett sådant domstolsadministrerande ämbetsverk har nämnts t.ex. Polisstyrelsen.
- En stark och hierarkiskt organiserad förvaltning skulle riskera oberoendet i rättsskipningen. Diskussionen är överflödig, eftersom en ny och onödig förvaltning, som också skulle medföra kostnader, knappast kommer att inrättas. Vi får inte heller glömma att det i Europa finns modeller för domstolsadministrerande ämbetsverk som har blivit konkreta hot mot domstolarnas oberoende.
I sitt tal påpekade Vihervuori också att social- och hälsovårdsreformen är synnerligen vittgående och flerdimensionell. Reformen kommer att bli en utmaning av historiska mått för lagberedarna och i sinom tid också för de domstolar som ska tillämpa denna lagstiftning.
Kontaktuppgifter:
Päivi Musakka, kommunikationschef 050341 1347
I Finland utövas domsrätten enligt grundlagen av oberoende domstolar. Inom förvaltningen utövas den högsta domsrätten av högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Högsta förvaltningsdomstolens beslut kan inte överklagas.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1