2000-luvulla on koettu muutoksia, joiden vaikutuksia suomalaisen kielivarannon tilaan ja kielitaitoisen väestön määrään voidaan tarkastella vasta vuosien päästä. Esimerkiksi perusopetuksen opetussuunnitelmaa on uudistettu kahdesti, ylioppilastutkinnon rakennetta jo kolme kertaa. Viimeisimpiä uudistuksia on korkeakoulujen todistusvalinta, joka otettiin käyttöön keväällä 2020.
Perusopetuksen tuntijaon ja alakoulussa tehtävien pitkien kielten valintojen vaikutukset näkyvät vasta 8–12 vuoden viipeellä. Sen sijaan todistusvalinnan vaikutukset ovat lukio-opettajien mukaan räjähtäneet käsiin.
Todistusvalinnan pisteitysmalli vaikuttaa lukiolaisten kurssivalintoihin, yo-tutkinnossa kirjoitettaviin aineisiin ja niiden oppimääriin. Matematiikan ja luonnontieteellisten aineiden kirjoittaminen ja arvosanojen korottaminen on lisääntynyt tuntuvasti. Vaikka muidenkin pitkien kielten hyvistä arvosanoista saisi pisteitä todistusvalinnassa, ainoastaan englantia ilmoittaudutaan kirjoittamaan ja korottamaan. Lyhyet valinnaiset kielet ovat kuihtuneet lähes olemattomiin, eikä ihme, sillä kielten yo-arvosanoista ei saa pisteitä edes yliopistojen kieliaineiden sisäänpääsyssä.
Nyt käynnissä oleva kielten opiskelun romahtaminen ei tullut yllätyksenä kenellekään viime vuosien uudistuksia seuranneelle. Todistusvalinta nykymuodossaan on merkittävin yksittäinen tekijä tämän negatiivisen kehityksen vauhdittajana. Kokonaisuutta arvioiden on kohtuutonta, että yliopistoissa on jatkettu todistusvalinnan kriteereiden voimassaoloa vuoteen 2025 asti. Kielten tilanne vaatii välitöntä korjausliikettä.
Under 2000-talet har det skett många förändringar, vars inverkan på Finlands språkreserv och på antalet språkkunniga i befolkningen man kommer att se först om några år. Grundskolans läroplan har till exempel förnyats två gånger och studentexamensprovens struktur tre gånger. En av de senaste förnyelserna är högskolornas betygsurval, som togs i bruk på våren 2020.
Följderna av grundskolans timfördelning och valen av långa språk i lågstadiet ser man först efter 8–12 år. Däremot märker gymnasielärarna redan nu en explosionsartad förändring på grund av av högskolornas betygsurval.
Poängsättningen av betygsurvalen inverkar på gymnasiestuderandes kursval, på ämnen de skriver i studenten och hur många lärokurser de genomför. Att skriva matematik och naturvetenskaper i studenten och att försöka höja vitsorden i de här ämnena har ökat märkbart. Fast man skulle få poäng i andra långa språk i betygsurvalet, anmäler sig de studerande att skriva studenten och att höja vitsorden i enbart engelska. De som väljer att skriva ett kort språk i studenten har påtagligt minskat. Det är inte konstigt i sig eftersom man inte får poäng för studentprovet ens om man vill studera språk på universitetet.
Det här raset är inte förvånande för den som har följt de senaste årens förnyelser. Så som betygsurvalet ser ut just nu är det en stor enskild orsak till den negativa trenden att inte studera språk. När man utvärderar helheten är det orimligt att universiteten fortsätter med dessa kriterier ända fram till 2025. Språksituationen kräver en omedelbar förändring.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 34 yhdistystä, 4000 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1