Yliopistojen todistusvalintojen kritiikkiä keränneet pistemallit uudistuvat vuonna 2026. Tulevaisuudessa äidinkieli on eniten pisteitä tuottava aine aiemman pitkän matematiikan sijaan. Lisäksi pyrkimyksenä on poistaa reaaliaineiden keskinäisiä piste-eroja ja nostaa kielten pisteitystä.
Kun uudistuksen jälkeen haetaan opiskelemaan kieliä, vaikkapa saksaa, parhaat pisteet saa äidinkielestä ja kyseisestä kielestä – tämä on askel oikeaan suuntaan. Matematiikka kuitenkin nousee taas esiin kolmanneksi parhaat pisteet antavana aineena: pitkä matematiikka antaa paremmat pisteet ja lyhytkin matematiikka lähes samat pisteet kuin toinen pitkä kieli, keskipitkästä tai lyhyestä kielestä puhumattamaan. Miten saadaan jatkossa kieltenopettajia, jotka taitavat useampia kieliä? Entä miten käy kielivarannon, jos tulevaisuudessa esimerkiksi toisen kotimaisen alkeita opettaa luokanopettaja, joka ei ole itse edes suorittanut kohdekielen ylioppilaskoetta?
Todistusvalintauudistus ei kannusta toisen asteen opiskelijoita satsaamaan toiseen kotimaiseen kieleen, ja puutteita opiskelijoiden osaamisessa ei pystytä korkeakoulutasolla paikkaamaan. Preppauskursseja on tarjolla verkossa, mutta ne eivät välttämättä palvele opiskelijaa, jonka taidoissa on vaihtelevia aukkoja. Siispä asiakkaiden, potilaiden ja kansalaisten mahdollisuus saada palvelua omalla kielellään rapistuu.
Todistusvalinta tässä muodossaan on käytössä vain yliopistoissa, mutta sen heijastusvaikutukset tuntuvat myös ammattikorkeakouluissa. Korkeakoulujen kannalta näyttää siltä, että entinen kehityskulku jatkuu: valinnaiset kielet joudutaan aloittamaan alkeista, ja niissä ei onnistuta saavuttamaan sellaista tasoa, joka olisi ”ammatinharjoittamisen ja ammatillisen kehittymisen kannalta tarpeellinen” (Valtioneuvoston asetus ammattikorkeakouluista 1129/2014).
Suomen vientikilpailukyky heikkenee, kun emme osaa myydä asiakkaan omalla kielellä. Suomessa kuvitellaan, että englanti riittää kaikkialla, mutta ei tarvitse mennä kuin Keski- ja Etelä-Eurooppaan huomatakseen, että päättäjissä on ihmisiä, joiden englannin taito on huono tai olematon. Itä-Euroopassa monien taitama vieras kieli on edelleen saksa tai venäjä. Muista maanosista puhumattakaan!
Edellä mainitut todistusvalinnan piirteet ovat ristiriidassa useiden valtakunnallisten ja alueellisten hankkeiden ja selvitysten kanssa, joilla on yritetty kartuttaa kansallista kielitaitovarantoa (esimerkiksi Monikielisyys vahvuudeksi -selvitys tai KiVAKO-hanke). Näihin on satsattu paljon rahaa – Kankkulan kaivoonko?
Todistusvalintauudistus on osa laajempaa yliopistojen opiskelijavalintojen kehittämishanketta, joka aloitettiin keväällä 2022. Hanke kestää vuoteen 2025 asti, ja sen tarkoituksena on kehittää sekä todistusvalintaa että valintakoevalintaa. Uudet valintakokeet otetaan käyttöön vuonna 2025: tavoitteena on, että yhdellä valintakokeella voi tulevaisuudessa hakea entistä useammalle alalle ja samanaikaisesti useampaan yliopistoon.
Lisää tietoa hankkeesta ja uudistuksista: https://blogs.helsinki.fi/valintahanke/perustietoa-hankkeesta/
Todistusvalinta vuodesta 2026: https://yliopistovalinnat.fi/todistusvalinnan-pisteytykset-vuodesta-2026
Poängmodellerna för betygsantagningen, som har kritiserats, kommer att förnyas 2026. I framtiden kommer modersmål att vara det ämne som ger högst poäng, istället för den tidigare långa matematiken. Målet är också att eliminera poängskillnaderna mellan realämnen och att öka poängen för språk.
När man söker till språkstudier efter revisionen, till exempel tyska, kommer de högsta poängen att vara i modersmål och i det språket man ansöker till – ett steg i rätt riktning. Men matematik dyker återigen upp som det tredje ämnet som ger högst poäng: lång matematik får högre poäng och även kort matematik nästan lika många poäng som ett annat långt språk, för att inte tala om ett medellångt eller kort språk. Hur ska vi fortsätta att få språklärare som behärskar flera språk? Och vad händer med språkreserven om en klasslärare som inte ens har avlagt studentexamen i målspråket i framtiden t.ex. undervisar i grunderna i det andra inhemska språket?
Revisionen av betygsurvalet uppmuntrar inte gymnasiestuderande att satsa på det andra inhemska språket och bristerna i studerandes kunskaper kan inte kompenseras på universitetsnivå. Förberedande studier, så kallade prepkurser, finns tillgängliga på nätet men de hjälper inte nödvändigtvis studerande med varierande kunskapsbrister. Det här betyder alltså att kundernas, patienternas och medborgarnas möjligheter att få service på sitt eget språk urholkas.
I sin nuvarande form används betygsantagningen endast vid universitet, men spridningseffekter märks också vid yrkeshögskolor. För högskolor verkar det som om samma trend kommer att fortsätta: valfria språk måste man börja från början och man kommer inte att nå den nivå som är ”studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende” (Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 1129/2014).
Finlands konkurrenskraft inom export försvagas när vi inte kan sälja på kundens eget språk. I Finland tror vi att engelska är tillräckligt överallt, men man behöver bara åka till Central- och Sydeuropa för att upptäcka att det finns människor i beslutsprocessen som har dåliga eller inga kunskaper i engelska. I Östeuropa är tyska eller ryska fortfarande det främmande språk som många väljer. För att inte tala om andra kontinenter!
De ovan nämnda faktorerna i betygsurvalet står i konflikt med ett antal nationella och regionala projekt och analyser som har kartlagt språkreserven (t.ex. studien Monikielisyys vahvuudeksi eller KiVAKO-projektet). En hel del pengar har investerats i de här – går de nu till intet?
Förnyelsen av betygsantagningen är en del av ett mer omfattande projekt för att förbättra antagningen av studerande vid universiteten. Det inleddes våren 2022 och pågår fram till 2025. Projektet vill förbättra både poängsättningen vid betygsantagningen och inträdesproven. De nya inträdesproven tas i bruk 2025: målet är att det i framtiden ska vara möjligt att söka till fler områden och fler universitet samtidigt med ett enda inträdesprov.
Mer info om projektet och förnyelserna: https://blogs.helsinki.fi/valintahanke/perustietoa-hankkeesta/
Poängsättningen för betygsantagningen från och med år 2026: https://yliopistovalinnat.fi/sv/poangsattningen-for-betygsantagningen-fran-ar-2026
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 34 yhdistystä, 3500 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1