Tuomas Zacheus ja Anri Tuohimäki toteuttivat viime vuonna ammatillisen toisen asteen opettajien vuosityöaikaa selvittäneen kyselyn, johon vastasi 422 ammatillisen koulutuksen opettajaa ja 59 esihenkilöä.
Kyselyn tulosten perusteella opettajien kokemukset vuosityöajasta ovat yleisemmin kielteisiä kuin myönteisiä. Keskeisin tulos on, että työtyytyväisyyden kannalta opettajat kokivat vuosityöajan olevan selvästi huonompi työaikajärjestelmä kuin sitä edeltänyt opetusvelvollisuustyöaika.
Vuosityöajan hyviksi puoliksi mainittiin, että sen myötä kaikki työ on tullut samanarvoiseksi ja näkyväksi. Työtehtävien merkitseminen auttaa rajaamaan työaikaa. Vuosityöajassa palkka ei muodostu pelkästä opettamisesta, vaan siihen lasketaan esimerkiksi opetuksen valmistelu, arviointitehtävät, kokoukset ja palaverit, koulutukset sekä muut opettajalle määrättävät työtehtävät.
Vuosityöajan huonoiksi puoliksi koettiin, että se on lisännyt byrokratiaa ja kontrollia. Suuri osa työajasta kuluu erilaisten lomakkeiden täyttämiseen, mikä on pois opettamisesta, opetuksen suunnittelusta ja opiskelijoiden arvioinnista. Tarkan työtuntiraportoinnin koettiin kaventavan opettajan itsemääräämisoikeutta.
Vuosityöajan käytännön ihanteet eivät vastaa todellisuutta. Tämä on aiheuttanut kuormitusta ja uupumusta opettajille erityisesti siksi, että niin sanotun sitomattoman työajan prosenttiosuudet eivät vastaa alkuunkaan sitä, kuinka paljon sitomatonta työtä tehdään. Opetuksen suunnitteluun ja opiskelijoiden arviointiin käytettävä aika on vähentynyt verrattuna aiempaan opetusvelvollisuustyöaikaan.
Kieltenopettajat kuten muidenkin YTO-aineiden (yhteisten tutkinnon osien) opettajat kokivat voivansa vaikuttaa työsuunnitelmaansa muita vähemmän. Heistä yli viidesosa sanoi, että ei voi vaikuttaa asiaan lainkaan, ja vain 3-4 prosenttia koki voivansa vaikuttaa asiaan erittäin paljon, kun taas ammatillisten aineiden ja oppilaanohjauksen opettajat mielsivät vaikutusmahdollisuutensa selvästi paremmiksi.
Vuosityöaika koettiin myös epätasa-arvoiseksi siksi, että se kohtelee opettajia eri tavalla. Suurimpina kärsijöinä ovat olleet ne vuosityöaikaan siirtyneet, joiden työmäärä on noussut ja vapaat ovat vähentyneet. Vastanneiden mukaan esihenkilöille on annettu liikaa valtaa päättää opettajan työnkuvasta, jolloin se, onko vuosityöaika toimiva järjestelmä vai ei, riippuu täysin esihenkilön pätevyydestä ja osaamisesta.
Monilla opettajilla työmäärä on lisääntynyt mutta palkka ei samassa suhteessa. Kun tämä yhdistetään vielä siihen, että loma-aika on lyhentynyt ja arkipyhät lasketaan työajaksi, moni opettaja sanoi olevansa loppuunpalamisen partaalla.
Kyselyyn vastanneista opettajista vain 35 prosenttia oli täysin tai hieman samaa mieltä, että vuosityöajassa korvaus vastaa tehdyn työn määrää. Vain 24 prosenttia opettajista kertoi vuosityöaikaan siirtymisen olleen itselleen taloudellisesti kannattavaa, ja 44 prosenttia totesi saaneensa korvauksen kaikesta tekemästään työstä.
Tuomas Zacheus och Anri Tuohimäki förverkligade i fjol en undersökning om årsarbetstid för arbetstagare på andra stadiets yrkesutbildning. På enkäten svarade 422 lärare och 59 chefer.
På basen av undersökningen är lärarnas erfarenheter av årsarbetstid mer negativa än positiva. Det centrala är att lärarna upplever årsarbetstiden klart sämre än systemet med undervisningsskyldighet.
Det nämns att fördelarna med årsarbetstiden är att alla delar av arbetet blivit lika värda och lika synliga. Att skriva upp sin arbetstid hjälper till att begränsa den. I årsarbetstiden bygger lönen inte endast på undervisningen, utan hit räknas bland annat förberedelse av lektioner, bedömning, möten och samtal, utbildningar och andra uppgifter som lärare ska utföra.
Nackdelarna med årsarbetstiden var att byråkrati och kontroll ökade. En stor del av arbetstiden går till att fylla i olika blanketter, vilket minskar tiden man sätter på undervisning, planering av lektioner och de studerandes bedömning. Man upplevde också att noggrant fylla i rapporten med arbetstimmar minskar på lärarnas självbestämmanderätt.
Förväntningarna med årsarbetstiden motsvarar inte verkligheten. Lärarna känner sig överbelastade och utmattade, framför allt för att procenten av den så kallade obundna arbetstiden inte alls motsvarar den egentliga tidsanvändningen. Det minskar tiden lärarna använder till lektionsplanering och bedömning jämfört med systemet med undervisningsskyldighet.
Språklärarna, liksom andra lärare inom de gemensamma examensdelarna, upplevde att de kunde påverka arbetsplanen mindre än de andra. En femtedel av dem säger att de inte alls kan påverka och endast 3–4 % upplever att de kan påverka arbetsplanen mycket. Däremot anser de som undervisar yrkesinriktade ämnen och studiehandledarna att de fick större möjlighet att påverka.
Man ansåg också att årsarbetstiden blir ojämlik eftersom den behandlar lärare på olika sätt. De största förlorarna är de som övergått till årsarbetstid och vars arbetstid ökat och ledighet minskat. Enligt de som svarade på enkäten har cheferna för mycket makt att bestämma över lärarnas arbete, vilket innebär att om systemet med årsarbetstid fungerar eller inte, beror helt och hållet på om chefen är kunnig och kompetent.
För många lärare har arbetsmängden ökat men inte lönen i proportion med den. När man tillägger att semestertiden förkortats och att helgdagar räknas som arbetstid, säger många lärare att de är på gränsen till utmattning.
Av de som svarade på enkäten var endast 35 % helt eller lite av den åsikten att ersättningen för årsarbetstiden motsvarar det gjorda arbetet. Bara 24 % av lärarna berättade att det var ekonomiskt lönande för dem personligen att övergå till årsarbetstid och 44 % konstaterar att de har fått ersättning för allt arbete de gjorde.
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 35 yhdistystä, 4000 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1