Pitkittynyt covid-19-pandemiatilanne on huomattavasti kuormittanut kouluja, opettajia ja rehtoreita, ja erot koulujen ja oppilaiden välillä ovat syventyneet. Aiemmin tunnistetut oppimisen tuen ja ohjauksen haasteet ovat voimistuneet.
Muun muassa Kansallisen koulutuksen arviointikeskuksen (Karvin) arviointien tulokset osoittavat, että covid-19-pandemian ja poikkeuksellisten opetusjärjestelyjen seurauksena on syntynyt oppimisvajetta ja mahdollisesti myös osaamisvajetta. Oppilaiden ja koulujen väliset osaamiserot ovat yhteydessä perheiden ja alueiden koulutukselliseen ja taloudelliseen eriytymiseen. Tämä näkyy kielivarannon kapenemisessa ja siinä, miten mahdollisuudet laajempiin kieliopintoihin jakautuvat alueellisesti.
Karvin keväällä 2021 toteuttaman englannin oppimistulosarvioinnin tulokset osoittavat, että oppilaiden englannin osaamisen taso on perusopetuksen päättövaiheessa 9. luokalla aiempaa heikompaa. Ruotsin kielen taito on heikentynyt selvästi jo 6. luokalta 7. luokalle siirryttäessä – tämä käy ilmi opettajakyselystä, jonka Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry ja Svenska nu teettivät syksyllä 2021. Muiden kielten opetus on jo pidempään vähentynyt ja keskittynyt kasvukeskuksiin.
SUKOLin puheenjohtaja Outi Vilkuna korostaa, että jokaiselle oppijalle tulee tarjota mahdollisuus laadukkaaseen kieltenopetukseen asuinalueesta ja sosioekonomisesta taustasta riippumatta. Riittävien valmiuksien ja monipuolisen kielitaidon saavuttamisesta tulee huolehtia kaikilla koulutusasteilla. 9. luokan päättöarviointi on keskeisessä asemassa siinä, miten oppilaat sijoittuvat toisen asteen opintoihin ja myöhemmin jatko-opintoihin ja työelämään.
Pandemiatilanteen aiheuttamaa oppimisvajetta piti pyrkiä kaventamaan tukitoimin lukuvuoden 2021–2022 aikana. Tähän opetuksen järjestäjät saattoivat hakea korvamerkittyä lisäresurssia. Tukitoimista ja niiden toteutuksesta on valmisteilla selvitys, mutta se ei valmistune tarpeeksi ajoissa, jotta sillä voisi olla ohjausvaikutusta lukuvuoden päättöarviointiin. Kevään 2022 perusopetuksen päättöarvioinnissa otetaan käyttöön uuden opetussuunnitelman mukaiset päättöarvioinnin kriteerit. Julkista keskustelua ei ole käyty siitä, tulisiko päättöarvioinnissa ottaa huomioon mahdollinen oppimisvaje ja miten tämä tehtäisiin.
Den långa covid-19-pandemisituationen har märkbart belastat skolor, lärare och rektorer och skillnaderna mellan skolor och elever har vuxit. Utmaningarna med att ge stöd och handledning har blivit ännu större under pandemin.
Bland annat det Nationella centret för utbildningsutvärdering (Karvi) har i sina undersökningar kunnat konstatera att covid-19 och exceptionella undervisningsarrangemang har förorsakat luckor i inlärningen men möjligtvis även luckor i kunskaperna. Skillnaderna mellan elever och skolor hänger ihop med familjers och områdens utbildningsgrad samt ekonomi. Det här syns i en minskad språkkunskap och hur möjligheterna till bredare språkstudier varierar områdesvis.
I en undersökning som Karvi gjorde under våren 2021 visar resultaten att elevernas kunskaper i engelska på nionde klass är svagare än de varit tidigare. De finskspråkiga elevernas kunskaper i svenska har klart försvagats när eleverna börjar studera språket på årskurs 6 istället för på årskurs 7. Det här framkommer i en lärarenkät som SUKOL rf. och Svenska nu lät utföra på hösten 2021. Undervisningen i andra språk har redan under en längre tid minskat och förekommit främst i tillväxtcentra.
Outi Vilkuna, ordförande för SUKOL rf., betonar att man ska kunna erbjuda varje elev en kvalitativ språkundervisning oberoende av bostadsort och socioekonomisk bakgrund. Man ska kunna erhålla en mångsidig språkkunskap som ger tillräckliga färdigheter på alla skolstadier. Slutbedömningen på årskurs 9 är viktig eftersom den visar hur eleverna placerar sig för fortsatta studier och för arbetslivet.
De luckor i inlärningen som pandemin har orsakat skulle man försöka åtgärda under läsåret 2021–2022. Till den här undervisningen kunde undervisningsanordnarna ansöka om öronmärkta tilläggsresurser. Man håller på att förbereda en utredning om de här stödåtgärderna och deras förverkligande men den hinner inte bli klar för att man ska kunna dra nytta av den i det här läsårets slutbedömning. Våren 2022 tar man i bruk den nya läroplanens kriterier för slutbedömningen. Någon offentlig diskussion har inte förts huruvida man ska ta i beaktande eventuella inlärningsluckor och hur det i så fall ska göras.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 35 yhdistystä, 4000 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1