Ammatillisessa perustutkintokoulutuksessa ei kaikissa tapauksissa vaadita ammattialan kielitaidon hallintaa ollenkaan. Nykyisten tutkinnon perusteiden mukaan opiskelijan tulee osata käyttää vierasta kieltä erilaisissa vuorovaikutustilanteissa, hakea tietoa erilaisista vieraskielisistä lähteistä sekä toimia monikielisessä ja -kulttuurisessa ympäristössä.
Kielitaidon tarve on hyvin erityyppistä eri ammateissa. Ammatilliset kieltenopettajat perehtyvät opettamiinsa ammattialoihin ja kokoavat opetusmateriaalinsa sen mukaan, mihin ammattiin opiskelija opiskelee, jotta kieltenopetus voi palvella työelämän todellisia kielenkäyttötarpeita.
Ammatillisen koulutuksen arviointeja on uudistettu työelämälähtöisemmiksi, ja koko oppimiskulttuuria on pyritty kehittämään osaamisperustaiseksi. Uudistetut arvioinnin perusteet tulevat voimaan 1.8.2022. Jos opiskelija on jo suorittanut lukiokursseja tai perustutkinnon yhdeltä alalta, tämä osaaminen tunnustetaan pelkkien osaamispisteiden perusteella Opetushallituksen ohjeen mukaan. Siihen, miltä alalta osaaminen on hankittu, ei kiinnitetä mitään huomiota, kunhan vain opintojen suorittamisesta ei ole kulunut liikaa aikaa.
Käytännössä tämä voi tarkoittaa esimerkiksi sitä, että jos ajoneuvoasentaja alkaa opiskella lähihoitajaksi, hänen kieliopintonsa kuitataan suoritetuiksi edellisen tutkinnon pohjalta. Opetushallituksen ohjeistus, jonka mukaan muualla hankittu kieliosaaminen tunnustetaan suoraan, horjuttaa ammatillisen koulutuksen perustaa. Ammatillista kielikoulutusta on jo aiemmin supistettu voimakkaasti, ja nyt ei edes edellytetä, että kieliopinnot ovat nimenomaan opiskeltavalta alalta. Oman alan kielitaito on kuitenkin tärkeä osa ammattitaitoa.
I grundexamen för den yrkesinriktade utbildningen krävs inte alltid språkkunskaper inom den egna branschen. Enligt den nuvarande grundexamen ska den studerande kunna använda främmande språk i interaktion, i informationssökning av källor på olika språk samt kunna fungera i en mångspråkig och mångkulturell omgivning.
Behovet av språkkunskaper är väldigt varierande i olika yrken. Språklärare inom yrkesutbildningen fördjupar sig i de yrken som de undervisar och sammanställer materialet utgående från de studerandes bransch för att språkundervisningen ska motsvara det verkliga behovet i arbetslivet.
Bedömningen inom yrkesutbildningen förnyas för att bättre stämma överens med arbetslivet och man försöker att utveckla hela inlärningskulturen så att den baserar sig på ett kompetensbaserat lärande. Grunderna för den nya bedömningen träder i kraft den 1.8 2022. Om den studerande har avlagt gymnasiekurser eller en yrkesexamen inom en annan bransch, ska hens kunnande tas i beaktande utgående från kompetenspoäng enligt Utbildningsstyrelsens instruktioner. Man tar inte alls i beaktande från vilken bransch en studerande har erhållit sina kunskaper så länge det inte gått för lång tid sedan studierna.
I praktiken betyder det här att om en fordonsinstallatör inleder närvårdarstudier, kommer hen att få språkstudierna till godo från den tidigare avlagda examen. Utbildningsstyrelsens instruktioner enligt vilka man får tidigare språkstudier till godo underminerar hela yrkesutbildningens grunder. Språkstudier i yrkesutbildningen har redan tidigare minskat kraftigt och nu kräver man inte ens att språkkunskaperna ska ha något att göra med branschen man studerar. Språkkunskaper inom den egna branschen är trots allt en mycket viktig del av yrkeskunskapen.
Lisätietoja: Outi Vilkuna, p. 0503080022
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 34 yhdistystä, 4000 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1