Perusopetuksen uusi opetussuunnitelma ja tuntijako otettiin käyttöön 2016. Kielten tunteja sijoiteltiin uusille paikoille: B1-kieli varhennettiin alkamaan 6. luokalla, ja yksi A1-kielen tunneista siirrettiin yläkoulusta alakouluun. Näiden kahden muutoksen vaikutukset tuntuvat kieltenopetuksen arjessa jo nyt. Tämä selviää Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry:n kyselystä.
Kyselyn mukaan yläkoulun tuntien vähentyminen aiheuttaa stressiä ja painetta opettaa aineita, joihin opettajalla ei ole kelpoisuutta. Alakoulussa taas uudistus on lisännyt kilpailua luokanopettajien ja kieltenopettajien välillä.
Huolestuttavaa on, että kyselyn mukaan kaikki pätevät kieltenopettajat eivät ole saaneet alakoulun tunteja opetettavakseen, vaikka olisivat niitä halunneet. SUKOL huomauttaa, että tämä asettaa oppilaat epätasa-arvoiseen asemaan opetuksen suhteen.
”Reilu neljännes kyselyyn vastanneista toteaa, että heidän oppilaitoksissaan alaluokkien ruotsinopetuksesta vastaavat luokanopettajat, jotka eivät ole erikoistuneet ruotsiin”, sanoo liiton puheenjohtaja Sanna Karppanen. Oppilaiden epätasa-arvoa lisäävät käytännön järjestelyt B1-kielessä eli useimmiten ruotsissa. ”Eri opetuksen järjestäjät ovat jakaneet tunnit eri tavoin. Jossain kunnissa B1-kieltä ei opiskella 9. luokalla ollenkaan, kun taas jossain kunnissa sen tuntimäärää on lisätty jopa kahdella vuosiviikkotunnilla. On selvää, että oppilaiden osaaminen tulee olemaan aivan eri tasoilla”, Karppanen toteaa.
Sama hajonta näkyy alakouluun siirtyneen A1-kielen tunnin siirtymäajan järjestelyissä. Kyselyyn vastanneista 30 % kertoi, että oppilaat saavat heille kuuluvan tuntimäärän opetuksena. 15 % vastaajista puolestaan sanoi, että yhden vuosiviikkotunnin opetusta ei ole järjestetty mitenkään. Opetushallituksen ohjeistuksen mukaisesti opetus on järjestetty pedagogisin ratkaisuin 7 prosentilla vastaajista.
”Tulevaisuudessa on tärkeä seurata myös, miten B1-kielen varhentaminen vaikuttaa A2-kielen valintoihin”, Sanna Karppanen sanoo. Nyt 28 % vastanneista sanoi, että valinnat ovat vähentyneet.
Grundskolans nya läroplan och timfördelning togs i bruk 2016 och antalet språktimmar på de olika stadierna förändrades. B1-språket tidigarelades att börja redan på årskurs 6 och en av A1-språkens årsveckotimmar flyttades från högstadiet till lågstadiet. De här förändringarna syns redan nu i språkundervisningens vardag. Detta framkommer i en utredning SUKOL (Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf.) låtit göra. Enkäten besvarades endast av finskspråkiga skolor.
Enligt utredningen leder det minskade timantalet i högstadierna till stress hos lärarna att undervisa även ämnen de inte är behöriga till att undervisa. I lågstadierna har den ökade timresursen lett till ökad konkurrens mellan klasslärare och språklärare.
Det är oroväckande att alla behöriga språklärare inte får undervisningstimmar i lågstadierna trots att de önskat. SUKOL påpekar att detta leder till att eleverna behandlas ojämlikt.
”En dryg fjärdedel av de som svarat på enkäten konstaterar att det i deras skolor främst är klassläraren som sköter svenskundervisningen, inte de lärare som specialiserat sig i svenska” säger SUKOLS ordförande Sanna Karppanen. En bidragande orsak till ojämlikheten mellan eleverna är hur undervisningen i B1-språket ordnas i praktiken. ”De olika undervisningsanordnarna har delat timresursen olika. I vissa kommuner studerar eleverna inte B1-språk alls på årskurs 9, medan i andra kommuner har antalet timmar ökats med två årsveckotimmar. Klart att elevernas kunskapsnivå kommer skilja sig markant från varandra” fortsätter Karppanen.
Samma spridning syns också i övergången i arrangemangen i övergångsperioden då A1-språkets ena årsveckotimme flyttats till lågstadiet. Av de som svarade på enkäten sade 30 procent att eleverna får den undervisning som motsvarar antalet årsveckotimmar. 15 procent svarade att undervisningen inte uppnår antalet årsveckotimmar. För 7 procent av de som svarade har undervisningen skötts enligt pedagogiska lösningar utgående från Utbildningsstyrelsens anvisningar.
”Framöver är det viktigt att följa med hur tidigareläggandet av B1-språket påverkar valet av A2-språket” säger Sanna Karppanen. 28 procent av de som svarade sade att valen redan nu har minskat.
Lisätietoja: Sanna Karppanen, p. 0405114062
Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL on pedagoginen järjestö, joka edistää ja kehittää vieraiden kielten opetusta. SUKOLiin kuuluu 37 yhdistystä, 4500 jäsentä.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1