Pressmeddelande på svenska nedan.
**
Kelan sosiaalilääketieteellinen neuvottelukunta toivoo, että koronavirustaudista kertynyttä näyttöön perustuvaa tietoa hyödynnetään entistä vahvemmin päätöksenteon pohjana. Neuvottelukunnan käsityksen mukaan long covidin aiheuttama pitkittynyt työkyvyttömyys näyttää jäävän vähäiseksi.
Kelan sosiaalilääketieteellinen neuvottelukunta käsitteli 16.11.2022 pidetyssä kokouksessaan korona-ajan päätöksentekoa. Pandemian alkuvaiheessa viranomaisilla oli käytössään vain vähän näyttöön perustuvaa tietoa koronavirustaudista, joten eri viranomaiset joutuivat tekemään päätöksiä pandemian hallintakeinoista puutteellisin tiedoin. Lääketieteellisen näkökulman lisäksi päätöksissä oli huomioitava politiikka, lainsäädäntö, talous ja muu yhteiskunta.
Tartuntoja pyrittiin rajoittamaan niillä toimilla, jotka valmiuslain ja tartuntatautilain väliaikaiset säädökset mahdollistivat. Rajoitustoimilla pystyttiin vaikuttamaan pandemian alkuvaiheessa sairastavuuteen ja sairaalahoidon kuormitukseen, mutta osaa rajoitustoimista voidaan jälkikäteen arvioituna pitää yksilönvapauksia merkittävästi kaventavina. Sosiaalilääketieteellisen neuvottelukunnan näkemyksen mukaan lääketieteellisen asiantuntijuuden merkitys ei aina ollut keskiössä, kun pandemian aikana tehtiin päätöksiä.
Sosiaalilääketieteellinen neuvottelukunta katsoo, että pandemian aikana tehtiin päätöksiä, jotka sitoivat suuren määrän terveydenhuollon henkilökuntaa koronapandemian hoitoon ja joista koitui suuria kustannuksia ja aiheutui pitkäkestoisia seurauksia, kuten koulusulusta aiheutui lapsille ja nuorille. Pandemian aikana tehdyistä lääketieteellisistä, taloudellisista ja yhteiskunnallisista päätöksistä pitäisi tehdä jälkikäteen terveystaloustieteellinen ja juridinen arvio, joka auttaisi seuraavaan pandemiaan varautumisessa. Neuvottelukunta pitää tärkeänä, että tieteellistä tietoa hyödynnetään päätöksenteossa entistä vahvemmin nyt, kun koronapandemia on muuttunut endeemiseksi.
Koronapandemian aikana Kelan maksaman tartuntatautipäivärahan saajien määrä ja kustannukset ovat kasvaneet radikaalisti. Vuoden 2020 alusta syyskuun 2022 loppuun tartuntatautipäivärahaa maksettiin yhteensä 378 miljoonaa euroa, josta 236 miljoonaa euroa maksettiin vuoden 2022 aikana.
Kustannusten kasvamisen taustalla on muutos sairausvakuutuslaissa, jonka väliaikaisen (1.1.–31.12.2022) säännöksen mukaan henkilöllä on oikeus tartuntatautipäivärahaan silloin, kun hänellä on luotettavasti todettu koronavirustartunta ja kun hänelle ei suositella ansiotyöhön osallistumista tartunnan leviämisen riskin takia. Sama oikeus on alle 16-vuotiaan lapsen huoltajalla silloin, kun lapsella on luotettavasti todettu koronavirustartunta ja huoltaja on sen vuoksi estynyt tekemästä ansiotyötään. Oikeus on siis silloin, kun lapsi ei voi mennä päivähoitoon tai kouluun.
Väliaikaisen lakimuutoksen aikana tartuntatautipäivärahan myöntämiseksi ei ole vaadittu tartuntataudeista vastaavan lääkärin kirjoittamaa todistusta vaan todistuksen on voinut kirjoittaa kuka tahansa lääkäri, terveydenhoitaja tai sairaanhoitaja. Tämän vuoksi tartunnasta aiheutuvan riskin arviointi on voinut olla vaihtelevaa, mikä on voinut johtaa tarpeettoman pitkiin tartuntatautipäivärahajaksoihin. Neuvottelukunta totesi, ettei sairausvakuutuslain väliaikaisella muutoksella ole voitu merkittävästi vaikuttaa pandemian kulkuun.
Neuvottelukunta keskusteli myös havainnoista, jotka Kelassa on tehty pitkittyneestä koronavirusinfektiosta eli long covidsta. Kelan asiantuntijalääkärit havaitsivat syyskuun 2021 ja helmikuun 2022 välisenä aikana, että covid-19-infektion pitkäaikaisista jäännösoireista kärsivien työ- ja toimintakykyä rajoittavat oireet ovat monimuotoisia ja niiden kesto vaihtelee.
Oireita esiintyy tasaisesti eri ikäluokissa. Eniten potilaiden työ- ja toimintakykyä heikentää se, että he väsyvät tavallista nopeammin ja heidän fyysinen ja kognitiivinen suorituskykynsä on heikentynyt. Osa potilaista voi kärsiä oireista pitkään, mutta kuntoutumisennuste long covidissa on hyvä.
Kaikkiaan long covidin aiheuttama pitkittynyt työkyvyttömyys on ollut Kelan näkökulmasta vähäistä, kun huomioidaan koronatartuntojen määrä. Esimerkiksi Kelan maksamaa sairauspäivärahaa long covid -virusinfektion jälkitilan diagnooseilla sai vuonna 2021 yhteensä 430 henkilöä. Vuonna 2022 saajia on ollut syyskuun loppuun mennessä yhteensä 1 440.
Janne Leinonen, sosiaalilääketieteellisen neuvottelukunnan puheenjohtaja, johtava ylilääkäri
[email protected], p. 020 634 1470
Sosiaalilääketieteellisen neuvottelukunnan tehtäviin kuuluu Kelassa sairausvakuutukseen liittyvien lääketieteellisten kysymysten käsittely. Kelan hallitus asettaa neuvottelukunnan kolmeksi vuodeksi kerrallaan.
**
FPA:s socialmedicinska delegation önskar att den evidensbaserade information som nu finns tillgänglig om coronavirussjukdomen covid-19 utnyttjas mer än tidigare som grund för beslutsfattande. Enligt delegationens uppfattning verkar förekomsten av långvarig arbetsoförmåga som orsakas av postcovid bli liten.
FPA:s socialmedicinska delegation behandlade vid sitt möte den 16 november 2022 beslutsfattandet under coronapandemin. I början av pandemin hade myndigheterna endast liten tillgång till evidensbaserad information om coronavirussjukdomen covid-19, så de olika myndigheterna var tvungna att fatta beslut om hur man skulle hantera pandemin utifrån bristfällig information. I samband med besluten skulle man förutom den medicinska synvinkeln även ta i beaktande politik, lagstiftning, ekonomi och det övriga samhället.
Man försökte begränsa smittspridningen med de åtgärder som beredskapslagen och de temporära ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar möjliggjorde. Med hjälp av begränsningsåtgärder kunde man i början av pandemin påverka sjukfrekvensen och belastningen inom hälso- och sjukvården, men i efterhand kan man bedöma att en del av begränsningsåtgärderna på ett betydande sätt inskränkte individens frihet. Enligt FPA:s socialmedicinska delegation stod den medicinska sakkunskapen inte alltid i fokus när beslut fattades under pandemin.
FPA:s socialmedicinska delegation anser att det under pandemin fattades beslut som krävde att en stor mängd personal inom hälso- och sjukvården hänvisades till vård av coronapandemin, medförde stora kostnader och orsakade långvariga konsekvenser, exempelvis för barn och unga på grund av skolstängningen. I efterhand borde man göra en hälsoekonomisk och juridisk bedömning av de medicinska, ekonomiska och samhälleliga beslut som gjordes under pandemin. Det skulle vara till nytta vid förberedelserna för en pandemi i framtiden. Delegationen tycker att det är viktigt att vetenskaplig information används vid beslutsfattandet ännu mer än tidigare nu när coronapandemin övergått till en endemi.
Antalet mottagare av dagpenning vid smittsam sjukdom som FPA betalat under coronapandemin och kostnaderna för dagpenningen har ökat radikalt. Från ingången av 2020 till slutet av september 2022 betalades sammanlagt 378 miljoner euro ut i dagpenning vid smittsam sjukdom. Av beloppet betalades 236 miljoner euro under 2022.
En orsak till de ökade kostnaderna är den temporära ändring av sjukförsäkringslagen (1.1–31.12.2022) enligt vilken en person har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom då hen på ett tillförlitligt sätt har konstaterats ha covid-19-smitta och hen på grund av risken för smittspridning inte rekommenderas att förvärvsarbeta. Samma rätt har vårdnadshavaren till ett barn under 16 år om barnet på ett tillförlitligt sätt har konstaterats ha covid-19-smitta och vårdnadshavaren därför är förhindrad att arbeta. Rätten har man alltså, om barnet inte kan delta i dagvård eller gå till skolan.
Under den tid den temporära lagändringen varit i kraft har man inte krävt ett intyg av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar för att bevilja dagpenning vid smittsam sjukdom, utan intyget har kunna skrivas av vilken läkare, hälsovårdare eller sjukskötare som helst. Därför har bedömningen av den risk som smittan medför kunnat variera, vilket eventuellt lett till onödigt långa perioder med dagpenning vid smittsam sjukdom. Delegationen konstaterade att man med den temporära ändringen av sjukförsäkringslagen inte på ett betydande sätt kunnat påverka pandemins förlopp.
Delegationen diskuterade också de observationer man gjort vid FPA gällande postcovid, dvs. långtidssymtom efter covid-19-smitta. FPA:s sakkunnigläkare observerade under perioden september 2021 till februari 2022 att symtomen som begränsar arbets- och funktionsförmågan hos dem som lider av långvariga symtom efter en covid-19-smitta är mångfacetterade och att de varierar i längd.
Symtomen förekommer jämt i alla åldersklasser. Arbets- och funktionsförmågan försämras mest av att patienterna snabbare blir trötta och att deras fysiska och kognitiva prestationsförmåga är försvagad. En del av patienterna kan lida av symtomen en lång tid, men rehabiliteringsprognosen vid postcovid är god.
Förekomsten av långvarig arbetsoförmåga som orsakas av postcovid har ur FPA:s synvinkel allt som allt varit liten, då man beaktar antalet fall av covid-19. Exempelvis betalade FPA år 2021 sjukdagpenning utifrån diagnoser gällande postcovid till 430 personer. År 2022 har 1 440 personer fått sjukdagpenning utifrån denna orsak.
Janne Leinonen, ordförande för socialmedicinska delegationen, ledande överläkare
[email protected], tfn 020 634 1470
Till socialmedicinska delegationens uppgifter hör att behandla medicinska frågor vid FPA i anslutning till sjukförsäkringen. Delegationen tillsätts av FPA:s styrelse för tre år i sänder.
Kelan viestinnän puhelinpalvelu medialle puh. 020 634 7745, arkisin klo 9–16
[email protected]
Mediainfo on viikoittain ilmestyvä uutiskirje medialle.
Tilaa mediainfo osoitteessa www.kela.fi/uutiskirje
Viestinnän yhteystiedot verkossa
www.kela.fi/viestinta
Seuraa Kelaa Twitterissä
@KelaFpa
**
FPA:s kommunikationsgrupp betjänar medierna på numret 020 634 7745 vardagar kl. 9–16
[email protected]
Mediainfo är FPA:s nyhetsbrev (på finska) riktat till medierna. Beställ nyhetsbrevet som utkommer en gång i veckan: www.kela.fi/uutiskirje
Kommunikationsenhetens kontaktuppgifter
www.fpa.fi/kommunikation
Följ oss på Twitter
@KelaFpa
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1