Den europeiska ekonomin har under året tappat fart i ett läge med höga levnadskostnader, svag utländsk efterfrågan och penningpolitiska åtstramningar. Den ekonomiska aktiviteten förväntas efterhand öka igen, men EU:s BNP-tillväxt revideras ändå ned i EU-kommissionens höstprognos jämfört med prognosen i somras. Inflationen beräknas i oktober ha varit den lägsta på två år och bör fortsätta att sjunka under prognosperioden.
Efter en stark expansion under större delen av 2022 sjönk den reala BNP-tillväxten mot årets slut och ökade knappt alls under de första tre kvartalen 2023. De negativa konsekvenserna av en fortfarande hög, om än minskande, inflation i kombination med penningpolitiska åtstramningar har blivit mer omfattande än väntat i ett läge där den utländska efterfrågan samtidigt var svag. De senaste konjunkturindikatorerna och enkätdata för oktober pekar på en dämpad ekonomisk aktivitet även under årets fjärde kvartal i en situation med ökad osäkerhet.
I EU-kommissionens ekonomiska höstprognos, som offentliggörs i dag, beräknas BNP-tillväxten under 2023 totalt sett ha legat på 0,6 procent, i både EU och euroområdet, vilket är 0,2 procentenheter lägre än i kommissionens sommarprognos.
Den ekonomiska aktiviteten förväntas efterhand öka i takt med att konsumtionen återhämtar sig med stöd av en fortsatt stark arbetsmarknad, en stadig lönetillväxt och fortsatt minskande inflation. Trots den stramare penningpolitiken förväntas investeringarna fortsätta att öka.
Under 2024 förväntas EU:s BNP-tillväxt stiga till 1,3 procent, vilket dock är en nedskrivning med 0,1 procentenheter från sommaren. I euroområdet förväntas BNP-tillväxten vara något lägre, närmare bestämt 1,2 procent. Under 2025 förväntas tillväxten öka till 1,7 procent för EU och till 1,6 procent för euroområdet, i takt med att inflationen avtar och den strama penningpolitikens bromsande effekt klingar av.
Finlands BNP-tillväxt beräknas ha legat på 0,1 procent under 2023 totalt sett. Den finländska BNP-tillväxten förväntas uppgå till 0,8 procent 2024 och till 1,5 procent 2025.
Inflationen fortsätter att gå ned efter att ha legat på den lägsta nivån på två år
Inflationen fortsätter sin nedåtgående trend. Den beräknas ha minskat till 2,9 procent i euroområdet i oktober från toppen på 10,6 procent för ett år sedan. Detta är den lägsta nivån sedan juli 2021.
Även om nedgången under det gångna året främst har berott på kraftigt sänkta energipriser har inflationen nu blivit bredare baserad över alla stora konsumtionskategorier, inte bara energi och livsmedel.
Inflationen bör fortsätta att sjunka, om än i mer måttlig takt. Den samlade inflationen i euroområdet förväntas minska från 5,6 procent år 2023 till 3,2 procent år 2024 och 2,2 procent år 2025. I EU förväntas den samlade inflationen minska från 6,5 procent år 2023 till 3,5 procent år 2024 och 2,4 procent år 2025.
Finlands inflation förväntas minska från 4,4 procent 2023 till 1,9 procent 2024. År 2025 förväntas inflationen i Finland uppgå till 2,0 procent.
Fortsatt motståndskraftig arbetsmarknad
Trots den långsammare tillväxten var EU:s arbetsmarknad fortsatt stark under första hälften av 2023. Andra kvartalet var arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden i EU rekordhöga och i september låg arbetslösheten kvar på 6 procent av arbetskraften, vilket var nära den lägsta nivån någonsin.
Arbetsmarknaden bör vara fortsatt motståndskraftig under prognosperioden. Arbetslösheten i EU förväntas vara mer eller mindre stabil på 6,0 procent år 2023 och 2024 och därefter sjunka till 5,9 procent år 2025.
Arbetslösheten i Finland beräknas öka något från 7,2 procent 2023 till 7,3 procent 2024. År 2025 förväntas arbetslösheten i Finland däremot minska något, till 7,0 procent.
Offentliga underskott minskar
Det samlade offentliga underskottet i EU förväntas minska något under 2023, till 3,2 procent av BNP. Fortsatt återhållsamhet med diskretionärt offentligfinansiellt stöd förväntas få underskottet att krympa ytterligare, till 2,8 procent av BNP år 2024 och till 2,7 procent år 2025.
Det offentliga underskottet i Finland beräknas vara 2,4 procent år 2023. År 2024 och 2025 beräknas Finlands offentliga underskott däremot uppgå till 3,2 procent respektive 3,4 procent.
Skuldkvoten för EU totalt förväntas fortsätta att minska under 2023, till 83 procent. Till detta bidrar den höga inflationen, medan högre räntor i emissioner av nya statsobligationer bara långsamt leder till högre ränteutgifter med tanke på att de offentliga skulderna i EU har en lång genomsnittlig löptid. Under 2024 och 2025 beräknas skuldkvoten överlag stabiliseras över 2019 års nivå på omkring 79 procent.
Skuldkvoten för Finland beräknas ligga på 74,3 procent 2023. Den förväntas öka till 76,9 procent 2024 och till 79,1 procent 2025.
Risker och osäkerhet i ett spänt geopolitiskt läge
När det gäller de ekonomiska utsikterna har osäkerheten och nedåtriskerna ökat de senaste månaderna till följd av Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern. Det finns en risk för avbrott i energileveranser som kan få en betydande inverkan på energipriser, global produktion och den totala prisnivån. Den ekonomiska utvecklingen hos EU:s viktigaste handelspartner – i synnerhet Kina – kan också innebära risker. Internt kan de penningpolitiska åtstramningarna komma att påverka den ekonomiska aktiviteten.
Extrema väderhändelser i form av till exempel värmeböljor som har drabbat hela Europa och även omvärlden har inträffat allt oftare och ökat i omfattning. Detta visar vilka dramatiska konsekvenser klimatförändringarna kan få inte bara för miljön och de människor som drabbas, utan även för ekonomin.
Nya kandidatländer ingår för första gången
Den här höstprognosen omfattar för första gången även Bosnien och Hercegovina, Moldavien och Ukraina, som Europeiska rådet förra året gav kandidatstatus.
Ukrainas ekonomi har visat anmärkningsvärd motståndskraft under 2023. Efter att tillväxten rasade med 29 procent år 2022 efter Rysslands fullskaliga invasion förväntas den uppgå till 4,8 procent år 2023, 3,7 procent år 2024 och 6,1 procent år 2025.
Läs mer i det utförliga pressmeddelandet:
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_23_5743
Europeiska kommissionens representation i Finland
Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
[email protected]
Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
[email protected]
Följ oss på X / Twitter @eukomissio
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1