Under sista kvartalet år 2014 hamnade Finlands ekonomi i recession för tredje gången efter finanskrisen. Totalproduktionen är på samma nivå som i början av år 2006 och ekonomin har sedan slutet av år 2008 visat en nedgående trend. ”Den förlängda triple dip recessionen berättar om att ekonomin har strukturella problem som inte automatiskt underlättas av förbättrade konjunkturer i den globala ekonomin. Det finns inte heller skäl att räkna med att exportefterfrågan återhämtar sig eftersom utsikterna för världsekonomin håller på att försvagas på nytt med Kina och USA i spetsen. En stimulerande finanspolitik och att euron försvagas gynnar dessutom Finland mindre än de övriga euroländerna”, säger chefsekonom Jari Järvinen på LokalTapiola.
”År 2015 har börjat lamt men ändå enligt våra förväntningar. Totalefterfrågan har fortsättningsvis försvagats en aning under årets första kvartal. Vi förväntar oss ändå att ekonomin vänder uppåt mot en måttlig tillväxt i slutet av året. Vår prognos för BNP-tillväxten år 2015 är 0 procent såsom vi också uppskattade i vår översikt i december i fjol. Finlands långsamma tillväxt ser ut att fortsätta till årtiondets slut”, säger Jari Järvinen.
Utsikterna för år 2016 är mycket osäkra enligt Järvinen. Den globala ekonomins verksamhetsomgivning håller på att försvagas och det är svårt att åstadkomma en exportdriven tillväxt. Nedskärningarna i den offentliga ekonomin och den ökade arbetslösheten försvagar samtidigt tillväxtförutsättningarna för den inhemska efterfrågan.
”Verkställandet av de centrala strukturella reformerna inom ekonomi samt inledandet av den nya regeringens ”spetsprojekt” kan förstärka förtroendet för ekonomin och hejda investeringsdepressionen som redan pågått i många år. Spetsprojekten i regeringsprogrammet speciellt inom främjandet av kunnande och utbildning samt digitalisering förstärker Finlands tillväxtpotential på lång sikt”, uppskattar Järvinen.
Tack vare de strukturella reformerna förutspår LokalTapiola en måttlig tillväxt på 1,0 procent under år 2016.
Enligt Järvinen börjar Finlands ekonomi växa långsammare än ekonomin i Europa eftersom andelen äldre i befolkningen är högre i Finland än i de övriga europeiska länderna.
”Finland producerar också mera investeringsnyttigheter såsom maskiner och anordningar än de övriga länderna och investeringsefterfrågan har varit svag efter finanskrisen. Finlands konkurrensförmåga har dessutom inte förbättrats i samma förhållande som i de övriga euroländerna. Dessa problem har närmast att göra med de ekonomiska strukturerna.”
Sjunkande oljepris, Europeiska Centralbankens (ECB) stimulerande finanspolitik och att euron försvagas vilka alla ansluter sig till konjunkturerna gynnar däremot Finland men i genomsnitt mindre än de övriga euroländerna.
”Euron har inte försvagats gentemot valutorna för Finlands viktigas handelspartners – Sverige, Ryssland och Tyskland – utan den ryska rubeln har försvagats med 24 procent under det senaste året och den svenska kronan med 3 procent. Finlands valutakurs är dessutom fast i förhållande till Tysklands. Därför försvagas Finlands konkurrensförmåga fortsättningsvis i förhållande till våra viktigaste handelspartner. Det finns inte skäl att räkna med att exportefterfrågan återhämtar sig eftersom utsikterna för världsekonomin håller på att försvagas på nytt med Kina och USA i spetsen”, säger Järvinen.
Jari Järvinen ser det sannolikt och önskvärt att euroländerna når en överenskommelse med Grekland. ”Grekland är i behov av omstrukturering av sina skulder. Landet har fortsättningsvis för mycket skulder för att de ska kunna skötas genom skatteintäkter till följd av ekonomisk tillväxt. Dessutom skulle Greklands utträde ur valutaunionen vara en alltför stor risk för de övriga euroländerna och för de internationella finansmarknadernas stabilitet. Utträdet skulle i värsta fall kunna medföra en ny finanskris.”
”Det ser ut som om det skulle råda konsensus om att Greklands utträde ur euro skulle leda till stora problem på finansieringsmarknaderna. På samma sätt tänkte man också före subprime krisen på bostadsmarknaden i USA och före investeringsbanken Lehman Brothers fall. Så blev det dock inte. I ekonomi och i finansmarknadernas verksamhet är det framför allt fråga om förtroende. Om det inte finns förtroende kan påverkan vara mycket större än vad man kan bedöma enbart på basis av fakta”, betonar han.
Enligt Järvinen ligger det också i fordringsägarnas intresse att Grekland är med i euron eftersom Grekland fungerar som en broms för en starkare euro. ”Utan Grekland skulle euron sannolikt vara betydligt starkare gentemot dollarn och de övriga huvudvalutorna. Kostnaderna för förlorade exporteuron kan bli betydligt högre än kostnaderna för att Grekland stannar kvar i euron.
Tudelningen på bostadsmarknaden fortsätter. Det oelastiska utbudet på kort sikt som är typiskt för marknaden har ökat efterfrågan av vissa bostadstyper i tillväxtcentra. Speciellt i huvudstadsregionen finns stor efterfrågan på små bostäder och familjebostäder till ett rimligt pris. Ingen lindring syns inom den närmaste framtiden trots att nybyggnationen fortfarande är livlig på bostadsmarknaden.
”För tillfället bygger man inte tillräckligt i huvudstadsregionen när det gäller boende till ett rimligt pris. Byggvolymen borde höjas för att man ska kunna svara mot befolkningsutvecklingen i huvudstadsregionen”, säger portföljförvaltaren Tuomas Rämö vid Fastighetskapitalförvaltning.
Bostadspriserna i de städer som lider av utflyttningsöverskott fortsätter däremot att sjunka och i dessa regioner finns ingen betydande återhämtning i sikte. ”Betydelsen av läge betonas ytterligare på bostadsmarknaden vilket ökar tudelningen mellan de goda och de svaga områdena.”
Den kompletta konjunkturprognosen finns att läsa 15.6. kl. 12.30 på adressen www.sijoitustalous.fi (på finska).
Chefsekonom Jari Järvinen, LokalTapiola Kapitalförvaltning, tel. 040 563 9761
Portföljförvaltare Tuomas Rämö, LokalTapiola Fastighetskapitalförvaltning, tel. 050 558 2224
BIFOGAD FIL: Suhdannekatsaus pdf på finska
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1