Enligt Naturresursinstitutets ekolodsuppföljning var mängden uppvandrande lax i Tana älv liten 2019. Vid ekolodningen i Tana älvs huvudfåra var antalet uppvandrande laxar endast 21 000, medan man räknade till över 32 500 året innan. Vid räkningen i Enare älvs huvudfåra sjönk på motsvarande sätt antalet uppvandrande laxar från nivån 2018 med närmare 50 procent, och antalet individer var knappt 1 600. Den knappa förekomsten av lax som upptäcktes genom ekolodsuppföljningar i Tana och Enare älv verkade bero på den knappa förekomsten av särskilt små laxar som har tillbringat ett år i havet.
Små laxar utgör vanligen klart den största andelen av de uppvandrande laxarna i Tana älv, men 2019 var deras andel och antal exceptionellt små.
– Till exempel vid ekolodsuppföljningen i Tana älvs huvudfåra var andelen 65 centimeter stora laxar endast 35 procent av det totala antalet laxar, då deras andel ett år tidigare var närmare 65 procent. Antalet större laxar var också ganska litet, säger Panu Orell, forskare vid Naturresursinstitutet.
Knapp förekomst av små laxar upptäcktes även i de övriga laxräkningarna (ytdykning, videouppföljning) i olika delar av vattendraget. Orsaken till den knappa förekomsten av smålaxbestånd är inte känd, men den hänför sig sannolikt till de vandrande ynglens överlevnad under havsvandringen.
Laxvandringen i Tana älvs huvudfåra inföll vid så gott som samma tidpunkt som 2018: den mest livliga vandringen skedde mellan 10 juni och början av augusti. I Enare älv inföll laxvandringen i genomsnitt senare än året innan. Där skedde den mest livliga vandringen i augusti och början av september.
Precis som 2017 var förekomsten av puckellax riklig i Tana älv sommaren 2019. Enligt räkningen med ekolod i Tana älvs huvudfåra och fångstuppgifterna från Tana älvs nedre lopp på norska sidan passerade minst 4 500 puckellaxar lodningsplatsen. Enligt räkningen med ekolod i Enare älv och den därtill anknytande videouppföljningen bedömdes 350 puckellaxar ha simmat förbi räkningsplatsen i Enare älv.
De puckellaxar som förekommer i Tana älv och i de övriga älvar som mynnar ut i Barents hav härstammar från utplanteringar som ryssarna gjorde i Kola en gång i tiden. Utplanteringarna har lett till en betydande naturlig produktion i vissa älvar på Kolahalvön och i östra Finnmarken särskilt i puckellaxbestånden under udda år. Detta har sedan 2017 uppträtt i form av betydligt rikligare förekomst av puckellax än tidigare. I puckellaxbestånden under jämna år har utplanteringarna lyckats sämre, och under jämna år är förekomsten av puckellax liten även i Tana älv. Puckellaxens ursprungliga utbredningsområde är i Stilla havet.
Räkningen med ekolod i Tana älvs huvudfåra fortsätter åtminstone åren 2020–2021, vilket innebär att information om antalet uppvandrande laxar i Tana älv erhålls även i fortsättningen. Utöver räkningen med ekolod i huvudfåran genomför Naturresursinstitutet tillsammans med sina samarbetspartner flera andra uppföljningar av laxbeståndet i olika delar av vattendraget. Till uppföljningarna hör bland annat videoräkningar i Utsjoki älv och Laksjohka, räkningar av leklax genom ytdykning i små biflöden, elprovfiske i lek- och yngelproduktionsområden, fiske- och fångststatistik, ålders- och storleksanalyser av laxbestånden samt olika genetiska analyser.
Bilder:
Mer information:
Panu Orell, forskare, tfn 029 532 8757, [email protected]
Jan-Peter Pohjola, expert, tfn 029 532 2451, [email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1