Forststyrelsens Miljö- och Innovationspris för 2014 delades båda ut den här gången till representanter för den blå Forststyrelsen. Miljöpriset gick till naturtjänsternas havsvårdsarbete och Innovationspriset till vikarteamet i Nyslott för utveckling av uppföljningen av vikarstammarna.
På tio år en grundpelare för den nationella havsvården
Miljöpriset som delas ut under Forststyrelsens traditionella märkesdag Floradagen gick till havsbiologerna inom olika enheter vid Forststyrelsens naturtjänster Jan Ekebom, Michael Haldin, Essi Keskinen, Ari Laine, Anette Bäck, Heidi Arponen, Mats Westerbom, Pekka Lehtonen, Anu Riihimäki och Maiju Lanki.
Den här lilla men effektiva och modiga gruppen har på tio år lyft upp den nationella havsvården inom Forststyrelsen till en grundpelare och samtidigt skaffat Forststyrelsen internationellt erkännande i form av över 100 internationella presentationer.
Apparatur och metoder som utvecklats av havsbiologerna vid Forststyrelsen är för närvarande i användning över hela Östersjön, och det nationella mångfaldsprojektet VELMU vilar i praktiken på havsbiologernas effektiva fältarbete.
Arbetet med utvecklingen och kartläggningen, som pågått i tio år, har gett de grundläggande kunskaper och det kunnande som behövs och samtidigt skapat en grund för hållbar användning av de finländska havsområdena. Även om Forststyrelsen enbart har de statliga vattnen på sitt ansvar sträcker sig inverkan i praktiken över hela landets havsområde. En förnuftig, modern ekosystembaserad samhällsplanering, användning av naturresurserna och naturvård måste baseras på tillförlitlig kunskap.
Kontinuerligt utvecklingsarbete för saimenvikaren
Vikarteamet som fick Forststyrelsens Innovationspris 2014 utvecklar kontinuerligt metoderna för uppföljning av saimenvikarstammen och tar nya sätt i bruk för att skydda världens mest offentligt och noggrant uppföljda sälstam. Till vikarteamet i Nyslott hör Miina Auttila, Tero Sipilä, Jouni Koskela och Raisa Tiilikainen.
Uppskattningarna av hur stor den utrotningshotade saimenvikarens stam är har sedan 1980-talets början baserats på årliga boräkningar, i vilka snödrivor som bildats i strandlinjen undersöks i saimenvikarens förekomstområden. Arbetet är omfattande och det görs under några veckor på våren. Utöver tjänstearbetet har ett ökande antal frivilliga förbundit sig till boräkningarna. Hjälpdrivor togs för första gången i bruk som en omfattande skyddsåtgärd 2014, när det efter en exceptionellt mild vinter inte fanns några naturliga drivor på Saimen överhuvudtaget. Sammanlagt hopades ca 240 hjälpdrivor och största delen av kutarna föddes i dem.
Utöver antalet födda individer följer man också upp stammen genom att räkna de döda vikare som kommer Forststyrelsen till kännedom. Databasen innehåller för närvarande omkring 580 djur, vilkas dödsplatser, ålder, kön, dödsorsaker och motsvarande är kända. Med hjälp av uppgifterna om dödlighet och nativitet följer Forststyrelsen upp effekterna av hoten och skyddsåtgärderna för varje bosättningsområde. De viktigaste dödlighets- och nativitetsuppgifterna publiceras också snabbt på Forststyrelsens webbplats.
Det EU-finansierade projektet Saimaannorppa-LIFE har gjort det möjligt att vid Forststyrelsen ta i bruk de nya metoder för stamuppföljning och skydd som har utvecklats vid Östra Finlands universitet. Med hjälp av bodykningar kan man precisera resultaten från boräkningarna när det gäller både antalet födda och särskilt i boungsstadiet döda kutar. Dessutom samlas de kroppar och placentor som hittats under dykningarna in till saimenvikarens vävnadsbank för senare undersökningar.
Mer om grunderna för prisen:
Miljöpriset: Antti Otsamo, utvecklings- och miljöchef, tfn 0205 64 4442 , [email protected]
Innovationspriset: Tapio Pouta, personal- och utvecklingsdirektör, tfn 0205647442, [email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1