Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Ympäristö ja luonto » Fisket i Tana älv begränsas så det finns tillräckligt med lax i älven även i framtiden

Maa- ja metsätalousministeriö

Fisket i Tana älv begränsas så det finns tillräckligt med lax i älven även i framtiden

Pressmeddelande.
Publicerad: 29.09.2016 kl. 14:02
Utgivare: Maa- ja metsätalousministeriö

Avtalet om fisket i Tana älv ska strax undertecknas. Regeringen beslutade i dag föreslå att republikens president ger jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio fullmakt att skriva under fiskeavtalet mellan Finland och Norge. Länderna nådde en överenskommelse om fisket i juni. Om presidenten ger en fullmakt, kommer avtalet att undertecknas i morgon den 30 september. Lagen om att sätta i kraft avtalet sänds på remiss samtidigt.

Utkastet till fiskeavtal var på remiss i juli. Utkastet kritiserades främst av lokala aktörer, men i uttalandena togs också upp behovet att återställa laxbestånden i Tana älv. Avsikten är att avtalet överlämnas till riksdagen för behandling i oktober.

Avtalet specificerades utifrån uttalandena, det vill säga att fiskebestämmelserna inte kan vara lindrigare i Tana älvs nedre lopp på den norska sidan än i gränsälvsområdet. Vidare gjordes det vissa andra preciseringar av teknisk natur. Uttalandena beaktades också i lagen om sättande i kraft av det nya avtalet. Samordningen av de mycket olika intressena bedöms slutligen i riksdagsbehandlingen.

-    Vi måste begränsa fisket i Tana älv för att laxbestånden ska återhämta sig till en hållbar nivå. Vi vill se till att det finns tillräckligt med fisk i älven även i fortsättningen, säger konsultativa tjänstemannen Tapio Hakaste vid jord- och skogsbruksministeriet.

Bättre förvaltning av laxbestånden och hållbart fiske

Svåra och komplicerade förhandlingar resulterade i ett modernt fiskeavtal som innebär att man samordnar skydd av laxen, olika typer av fiske och fiskerättigheter för olika grupper av fiskare. Förutom detta är det viktigt att man tar hänsyn till samernas traditionella fiske, fiskerättsinnehavarnas ställning och fisketurismen. Under förhandlingarna visade sig dessa intressen vara delvis motstridiga.

Genom begränsningarna vill man reducera mängden död lax med 30 procent. Begränsningarna bygger på forskningsinformation om tidpunkterna när de olika laxbestånden vandrar upp i älven. Man vill öka mängden moderfiskar som lyckas ta sig till lekområdena.

Det nya avtalet ger bättre möjligheter till förvaltning av laxbestånden och ett hållbart fiske. Fiskereglerna kan ändras smidigt efter laxbeståndens tillstånd. Inom de närmaste åren är det nödvändigt att återställa bestånden, vilket sker enligt en särskild återhämtningsplan. Effekterna av de nya reglerna ska analyseras noggrant. Vid behov ska reglerna ändras efter ett par år. Därför ska jord- och skogsbruksministeriet tillsätta en uppföljningsgrupp med representanter för bl.a. delägarlagen och sametinget.

På grund av det nya fiskeavtalet går det nu att på ett bättre sätt än tidigare sköta laxbestånden som en helhet som tar hänsyn till havet, Tana älvs huvudflod och bifloder. Att reglera fisket i alla dessa är det bästa sättet att inverka på laxbestånden. Djuphavsfisket i Nordatlanten stoppades genom ett internationellt avtal redan för flera årtionden sedan. Detta är av stor betydelse för laxbestånden i Tana älv. Även vid den norska kusten har laxfisket begränsats.   

Enligt de nya bestämmelserna ska fiskesäsongen börja senare och sluta tidigare. Samtidigt minskar man också antalet turistfisketillstånd. I fortsättningen får finska fiskare köpa tillstånd såväl i Finland som i Norge. Försäljningssystemet kommer att bli elektroniskt, vilket gör det lättare att köpa tillstånd. Det går också att reservera tillstånd på förhand.

Laxbestånden förväntas återhämta sig på drygt tio år

Enligt fiskestadgan ska samekulturen skyddas genom att man tillåter traditionella fångstredskap, såsom pata, drivnät och stående nät, även om i begränsad omfattning. I enlighet med hemortsprincipen är de här redskapen bara tillåtna för lokala fiskerättsägare. Det har uppskattats att det tar två laxgenerationer eller drygt tio år för de svaga laxbestånden i Tana älvs övre lopp att återhämta sig till en hållbar nivå.

Tillsammans med Norge ska utredas möjligheten att komplettera laxbeståndens uppföljning med en ekolodsgivare I Tana älvs huvudflod. Likadana system används också i Torneälv och Simoälv. Mängden stigande laxar räknas redan på samma sätt genom både videoinspelning och dykning i vissa bifloder till Tana älv. Torneälv är också annars ett bra exempel på hur laxbestånden reagerar på ett minskat fisketryck längs laxens vandringsväg. Yngelproduktionen har förbättrats betydligt och det finns gott om fisk.

Vid statsrådets sammanträde godkändes också ett uttalande enligt vilket man i samband med att sätta i kraft fiskeavtalet vidtar åtgärder för att ordna uppföljningen av laxbestånden med en ekolodsgivare i Tana älv, säkrar tillgången till turistfisketillstånd i båda länderna och tillsätter en uppföljningsgrupp med uppgift att följa upp effekterna. I gruppen ingår representanter för bl.a. delägarlagen och sametinget.


•    Ministeriets pressmeddelande 30.6.2016: Finland och Norge sluter avtal om fisket i Tana älv

Ytterligare information:
Tapio Hakaste, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 152, fornamn.efternamn@mmm.fi
 

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs