Betongens förmåga att binda koldioxid ur luften utforskas i Topinpuisto centrum för cirkulär ekonomi i Åbo. Pilotexperimentet utförs av Teknologiska forskningscentralen VTT och Betoniteollisuus ry i samarbete med Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) och Ekopartnerit. Målsättningen är att frambringa värdefull information med vilken man bättre kan optimera och utnyttja det återvunna betongkrossets kolbindningsegenskaper. Egenskapen som gör att betong binder kol från atmosfären, den så kallade karbonatiseringen, balanserar koldioxidutsläpp som uppstår vid tillverkning av betong och vid betongbyggen. Pilotexperimentet i Topinpuisto ingår i det rikssomfattande CANEMURE-klimatprojektet, som stöds av Europeiska Unionens Life-klimatprogram.
Vid tillverkning av och bygge med betong uppstår koldioxidutsläpp. Dessa utsläpp balanseras av det faktum, att betong även fungerar som kolsänka. Betongbyggnadsbeståndet binder kontinuerligt koldioxid över de ytor som är i kontakt med luft. Koldioxid i luften reagerar med kalciumhydroxid som betongen innehåller och binds därmed permanent i betongen. Reaktionen kallas för karbonatisering. I pilotexperimentet som utförs i Topinpuisto forskas det i karbonatiseringsprocessen i betongkross från rivna byggnader.
–Det finns en del kalkylmässig undersökning i ämnet på global nivå, men från materialåtervinningssynvinkel har det forskats rätt lite i karbonatiseringen av betong, berättar Tommi Kekkonen, projektchef för Betoniteollisuus ry:s Co2ncrete Solution-projekt. Co2ncrete Solution-projektet är en del av den riksomfattande CANEMURE-klimatprojekthelheten, som i sin tur hör till det EU-finansierade Life-programmet.
Forskningsprojektet i Topinpuisto genomförs av Teknologiska forskningscentralen VTT och Betoniteollisuus ry i samarbete med Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) och Ekopartnerit.
Topinpuisto centrum för cirkulär ekonomi ypperlig plats för pilotundersökningen
Topinpuisto-området erbjuder förutom utrymme och infrastruktur även forskningsmaterialet för pilotexperimentet. Ekopartnerit, mottagare av företagsavfall som är verksam på granntomten till Toppå avfallscentral, levererar betongkrosset. Dessutom matchar samarbetsparternas målsättningar gällande pilotexperimentet.
– Vi vill främja effektiv nyttoanvändning av den cirkulära ekonomins produkter samt våra och Åbo stads klimatmål genom nya koldioxidsnåla eller kolbindande lösningar. LSJH och det övriga nätverket i Topinpuisto vill fortsättningvis erbjuda en god pilotplattform för nya lösningar för att främja den cirkulära ekonomin, berättar projektplanerare Lassi Leinonen från LSJH.
Från byggavfall till kolsänka
Fyra högar med betongkross, totalt 160 ton, har tagits till planen i Toppå. I varje hög finns sensorer som mäter de rådande omständigheterna inuti krosshögen. Efter att mätningarna pågått i ett år undersöks karbonatiseringens djup och mängden lagrat kol i betongproverna. På basen av resultaten går det att simulera hur betongkrosset beter sig i större massor och beräkna effekten av betongkrossets kolbindningsegenskaper och fördelar i olika tillämpningssammanhang.
–Förr eller senare kommer dagen då en betongbyggnad oundvikligen måste rivas. Då blir den till sånt här betongkross, som vi redan vet att är ett ypperligt och välanvänt returmaterial för jordbyggnadsarbete. Det återvunna betongkrosset binder koldioxid ur luften i varje fall, på samma sätt som hela betongbyggnader. Fördelen med betongkrosset, i jämförelse med den hela betongytan i en byggnad, är att krosset har mycket mer okarbonatiserad yta där reaktionen sker. Nu tar vi reda på om det går att påskynda, effektivisera och optimera karbonatiseringen. På så sätt kunde man då få den maximala effekten ur kolsänkan av betong. Samtidigt kan man kompensera koldioxidutsläpp som uppstår vid betongbygge och tillverkning av betong, beskriver Kekkonen.
Provhögarna och sensorerna ligger kvar i Topinpuisto i ungefär ett år. Undersökningen producerar värdefull data som stöder betongens, som traditionellt upplevs som ett problematiskt byggmaterial, resa mot en klimatneutral framtid. Tillverkning av cement, som behövs till betongtillverkning, står för cirka 5-8 procent av växthusgasutsläppen på global nivå. Med hjälp av karbonatiseringsprocessen och rätt återvinningsmetoder kan hela 40-90 procent av dessa utsläpp bindas åter i betongen, enligt existerande forskningsrön.
Mer information om Betoniteollisuus ry:s Co2ncrete Solution-projekt: www.concretesolution.fi
Mer information om CANEMURE-projektet: www.hiilineutraalisuomi.fi/sv-FI/Canemure
Tilläggsinformation angående betongexperimentet i Topinpuisto:
Lassi Leinonen
projektplanerare, LSJH
[email protected]
tfn 040 708 1711
Tommi Kekkonen
projektchef, Betoniteollisuus ry
[email protected]
tfn 050 350 8820
Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) ägs av 17 kommuner. Vi sköter organiseringen av invånarnas avfallsservice samt avfallsrådgivningen för kommunernas räkning. Vi erbjuder även tjänster för kommunernas fastigheter. På verksamhetsområdet bor cirka 420 000 invånare. Antalet fritidsbostäder är cirka 36 000. Bolagets mål är att belasta morgondagen mindre!
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1