Kyrkostyrelsens plenum fördelade på tisdagen 906 000 euro i prövningsbaserat understöd till församlingarna. Understödet är en tillfällig hjälp som församlingen kan få högst tre år i följd. Det största enskilda understödet på 120 000 euro gick till Pudasjärvi församling i Uleåborgs stift.
Till skillnad från beredningen och efter omröstning i plenum beviljades Pelkosenniemi församling i Uleåborgs stift den summa på 70 000 euro som församlingen anhållit om. Enligt beredningen skulle Pelkosenniemi församling inte alls ha fått understöd.
Brändö-Kumlinge församling och Ålands södra församling var de enda församlingar i Borgå stift som fick understöd, vardera fick 20 000 euro i understöd.
Mera information: ecklesiastikrådet Leena Rantanen, tfn 050 567 5372
Beredningen om understöd (observera att summan för Pelkosenniemi församling saknas i tabellen)
Kyrkostyrelsen beslöt att församlingen i Tuulos i Tavastehus kyrkliga samfällighet sammanslås med Lammi församling i samma samfällighet från och med 1.1.2019.
Den utvidgade Lammi församlings område omfattar nuvarande Tuulos och Lammi församlingars områden i Tavastehus. Den nya församlingens namn är Lammin seurakunta.
Mera information: jurist Birgitta Hämäläinen, tfn 040 688 1527
Kyrkostyrelsen beslöt 2014 att starta ett projekt om kyrkans offentliga tjänster med målet att skapa riktlinjer för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands roll som producent av välfärdstjänster. Uppgiften var att skapa en beskrivning av kyrkans möjligheter att producera välfärdstjänster och utvärdera vad det skulle betyda för församlingarna att stärka produktionen av tjänster och hurdana förändringar det skulle förutsätta.
I det betänkande som nu behandlades har man gestaltat kyrkans roll som producent av offentliga tjänster och beaktat förslagen till landskaps- och SOTE-reform.
I betänkandet betonas att kyrkan och församlingarna i enlighet med sin grunduppgift utövar kärlek till medmänniskor och främjar på olika sätt välmående. Målet är ett samarbete som bygger på partnerskap med olika samhälleliga aktörer, speciellt kommuner.
I betänkandet konstateras att kyrkan och församlingarna inte ska sträva efter att ta betydande ansvar för produktionen av tjänster som konkurrensutsätts. Produktion av offentliga tjänster är i första hand kyrkliga stiftelsers, organisationers, föreningars och eventuella företags uppgift. Församlingarna kan verka som bakgrundsorganisationer och påverka och samarbeta med dem i produktionen av tjänster.
Betänkandet Kirkko ja julkiset palvelut antecknades för kännedom.
Mera information: chefen för Kyrkans utbildningscentral Kari Kopperi, tfn 050 594 1317
Kyrkostyrelsen plenum beslöt att följande specialutbildningar ingår i kyrkans personalutbildning: specialutbildning i diakoni, gudstjänstliv, internationellt arbete för personal i hemlandet, internationellt arbete för personal i utlandet, fostran, kyrklig organisationskonsultation, musik, familjerådgivning, bibelteologi, sjukhussjälavård, själavård, samarbete samt missionärsutbildning och arbetshandledarutbildning.
Specialutbildningarna ordnas av Kyrkostyrelsen men utbildningshelheterna förverkligas förutom av Kyrkostyrelsens olika enheter, också av stiften, utbildningsinstitutioner och organisationer. Kyrkans utbildningscentral koordinerar målskrivningarna för, innehållet i och utvecklingen av modellerna för genomförande av specialutbildningarna.
Mera information: chefen för Kyrkans utbildningscentral Kari Kopperi, tfn 050 594 1317
Plenum antecknade för kännedom en rapport om yrkesutbildningar 2018 och sände den till biskopsmötet för kännedom och eventuella åtgärder. Rapporten har gjorts av en arbetsgrupp för kyrklig yrkesutbildning och i den utvärderas hurdan grundutbildning och fortbildning som krävs för kyrkliga tjänster, personalens utveckling och samhällets utbildningspolitiska utvecklingsprojekt som påverkar kyrkan och utbildning som kyrkan ordnar.
Mera information: chefen för Kyrkans utbildningscentral Kari Kopperi, tfn 050 594 1317
Kyrkostyrelsens plenum godkände principerna för på vilka grunder kollekter beviljas 2019. Kyrkostyrelsen godkänner fördelningen av kollekter på hösten.
Det finns tre kategorier av kollekter som församlingar bär upp: kollekter som kyrkostyrelsen beslutar att bärs upp en viss dag, kollekter som församlingen bestämmer kollektdag för och så kallade rekommenderade kollekter som församlingarna bär upp på de dagar som församlingarna själva bestämmer.
Kriterierna för beviljande av kollekter beaktar öppenhet i form av konkreta kollektmål och vilken inverkan organisationens eller den sökandes arbete har inom kyrkan. Kyrkans offentliga missionsorganisationer och Kyrkans Utlandshjälp som alla har undertecknat avtal med kyrkostyrelsen får minst en kollekt.
Högst lika många riksomfattande kollekter bärs upp 2019 som 2018.
Mera information: kanslichef Jukka Keskitalo, via specialmedarbetare Anneli Vartiainen, tfn 050 326 9019
Men anledning av ärkebiskopsbyte beviljades ärkebiskop Kari Mäkinen avsked som ordförande för kyrkans EU-delegation respektive delegationen för Kyrkans kommunikation från 1.6.2018. Tapio Luoma som tillträder som ärkebiskop i juni övertar båda ordförandeskapen.
Kyrkostyrelsens plenum godkände uppdaterade anvisningar för att känna igen, ingripa i och förebygga sexuella trakasserier och könsdiskriminering.
I anvisningarna har man speciellt fäst uppmärksamhet vid hur man förebygger trakasserier. Anvisningarna tar också i beaktande förtroendevalda som verkar i anslutning till kyrkostyrelsens verksamhet.
Kyrkans arbetsmarknadsverk har sänt rekommendationer i frågan till församlingarna.
Mera information: personalchef Sari Kiili, tfn 040 688 1418
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ca 4 miljoner medlemmar och är landets största religionssamfund. Kyrkan möter människor i vardag och vid fest, och lyfter fram kristna värderingar i den offentliga diskussionen.
Kyrklig tidningstjänst förmedlar aktuell information om kyrkan till medierna och den stora allmänheten. Kyrkans webbplats finns på adressen evl.fi/svenska.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1