I sitt tal vid kyrkomötets öppnande i Åbo tog ärkebiskop Kari Mäkinen avstamp i det jubileumsår som står för dörren då vi firar Finlands 100 år samtidigt som det gått 500 år sedan reformationen.
– Reformationen som skedde i de här trakterna kom långsamt. Förändringarna i kyrkan och det kyrkliga livet skedde som en utveckling under flera generationer. Det var ingen dramatik och delade inte kyrkan i två. Visst fanns det förändringar; klostren tömdes, prästerna fick lov att gifta sig, det kyrkliga fick en ny ton. Men jag tvivlar på om människorna ens såg det som en ny början; man hade fullt upp med bränder, nödår och epidemier. Mitt i det kunde man liksom förr söka trygghet och tröst i kyrkan och tron, beskrev ärkebiskopen reformationen norr om Östersjön.
Ärkebiskopen konstaterar att långsamma förändringar blir synliga först efter en tid. Så kan det vara också idag. Att jubileumsåren infaller samtidigt ger ett tillfälle att granska den långsamma förändring som sker i relationen mellan de reformerta kyrkorna och nationalstaterna.
– Den långsamma förändring som pågår när det gäller både den lutherska tron och det att vara finländare har gjort det klart för oss att vi inte kan skydda den kristna tron genom att stänga Europas eller vårt eget lands gränser utan genom att leva ut den tillsammans med andra. Att vara lutheran är inte detsamma som att vara finländare och att vara finländare är inte detsamma som att vara lutheran, påminde ärkebiskopen.
– Den lutherska identiteten och den nationella har blivit sammanvävda med varandra under sekler som gått. Fastän den lutherska kyrkan stegvis blivit friare i sin relation till staten är den fortfarande på många sätt knuten till samhällets strukturer och följer samma principer som den fastän staten inte leder kyrkan, sade ärkebiskopen och påminde om att kyrkan, liksom andra religionssamfund, är fri att vid behov också föra fram samhällskritik.
Ärkebiskopen sade att lika viktigt som att konstatera att staten inte leder kyrkan är det att konstatera att också i kyrkan – och kyrkomötet – råder samma principer som i all offentlig förvaltning; jämlikhet, öppenhet och genomskinlighet.
– Den finländska och lutherska berättelsen har många ankare på många sätt och till många kulturella, andliga och religiösa bakgrunder. Det finns inte längre en påtvingad eller förmodad enhetlighet. Det syns också i kyrkomötet, sade ärkebiskopen.
– Reformationen har gjort oss till en del av den Kristi kyrka som överskrider tidens, platsens, språkens och nationernas gränser. Det måste vi vara klart medvetna om. Lika medvetna måste vi vara om vår egen kyrkas uppgift att tolka kyrkans tro just här, med egna självständiga beslut som en del av den finländska berättelsen, sade ärkebiskop Mäkinen.
Kyrkomötets första session för den kommande fyraårsperioden inleddes i Åbo på måndagen. Under mötesveckan ska man bland annat föra remissdiskussion om ett förslag nytt valsätt vid val av ärkebiskop. Kyrkomötesombuden kan lämna in sina egna initiativ till och med onsdag klockan 12.
Ärkebiskopens tal i sin helhet finns som bilaga nedan.
Information om mötesveckan och kyrkomötets dokument finns kyrkomötets webbsidor.
Kyrkomötets sessioner kommer att strömmas på nätet onsdag-fredag på kyrkomötets finska webbsidor.
Följ kyrkomötet på hashtaggarna #kyrkomötet och #kirkolliskokous.
Reformaatio Itämeren pohjoisella rannalla kk avaus 2016 kevät.pdf
Koko: 0,33 MB Tyyppi: pdfReformaatio Itämeren pohjoisella rannalla kk avaus 2016 kevät.pdf
Koko: 0,33 MB Tyyppi: pdf-----
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ca 4 miljoner medlemmar och är landets största religionssamfund. Kyrkan möter människor i vardag och vid fest, och lyfter fram kristna värderingar i den offentliga diskussionen.
Kyrklig tidningstjänst förmedlar aktuell information om kyrkan till medierna och den stora allmänheten. Kyrkans webbplats finns på adressen evl.fi/svenska.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1