Suullista kielitaitoa ei tule testata vain tietokoneavusteisesti

Suomen kieltenopettajien liitto SUKOL ry suhtautuu myönteisesti ylioppilaskokeiden uudistamiseen (http://minedu.fi/artikkeli/-/asset_publisher/tyoryhma-ehdottaa-uudistuksia-ylioppilastutkintoon). SUKOL pitää erittäin ilahduttavana, että suullisen kielitaidon koe otetaan osaksi vieraiden kielten ja toisen kotimaisen kielen kokeita. Liitto kuitenkin muistuttaa, että kokeen supistaminen kuudesta tunnista neljään vaatii kokeen rakenteen ja sisällön radikaalia muuttamista, ja toivoo, että se osataan tehdä rauhassa.

Erityisesti SUKOL haluaa painottaa, että suullisen kielitaidon testaaminen ei saa tapahtua vain digitaalisesti tietokoneen välityksellä. ”Kulttuuri- ja vuorovaikutustaitojen arviointi vaatii aitoa kohtaamista, sillä viestinnästä vain murto-osa on sanoja. Lisäksi kielitaitoisten suomalaisnuorten osaaminen on niin korkeaa ja he osaavat ilmaista itseään niin monipuolisesti, että automaattinen arviointi on erittäin ongelmallista”, toteaa SUKOLin puheenjohtaja Sanna Karppanen. Kehittyvän teknologian hyödyntäminen testaamisessa on perusteltua mutta ei vuorovaikutustaitojen ja sosiaalisten taitojen kustannuksella.

SUKOL muistuttaa myös, että kieliopinnoista tulee saada lisäpisteitä jatko-opintoihin pyrittäessä, kuten opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmä on ehdottanut (http://minedu.fi/julkaisu?pubid=URN:ISBN:978-952-263-429-0). Useiden vieraiden kielten opiskelu on myös merkki sinnikkyydestä ja monipuolisista opiskelutaidoista, joita tarvitaan yliopisto-opinnoissa. SUKOL toivoo, että yliopistot ja korkeakoulut ottavat ministeriön esityksen vakavasti ja tukevat osaltaan suomalaisten kielitaidon monipuolistumista.

Muntlig språkfärdighet bör inte testas enbart med hjälp av en dator

Finlands språklärarförbund SUKOL ry förhåller sig positivt till att förnya studentproven (http://minedu.fi/artikkeli/-/asset_publisher/tyoryhma-ehdottaa-uudistuksia-ylioppilastutkintoon). SUKOL glädjer sig speciellt över att provet i muntlig språkfärdighet tas som en del av proven i främmande språk och det andra inhemska språket. Förbundet påminner ändå, att det att proven förkortas från sex timmar till fyra kräver en radikal förändring i provets struktur och innehåll. Det är önskvärt, att denna förändring görs i lugn takt.

Speciellt vill SUKOL betona att testandet av muntlig språkfärdighet inte får ske enbart digitalt via en dator. ”Utvärderingen av färdigheter i kultur och växelverkan kräver ett äkta möte, eftersom endast en liten del av kommunikationen är ord. Dessutom är de språkkunniga finländska ungdomarnas kunskap så hög och de kan uttrycka sig så mångsidigt, att en automatisk bedömning är mycket problemfylld”, konstaterar SUKOLs ordförande Sanna Karppanen. Att utnyttja teknologi i utveckling i testandet är befogat, men inte på bekostnad av färdigheter i växelverkan och social förmåga.

SUKOL påminner också om att man bör få extra poäng för språkstudier då man söker vidare, så som undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp föreslagit (http://minedu.fi/julkaisu?pubid=URN:ISBN:978-952-263-429-0). Att ha studerat många främmande språk är också ett tecken på uthållighet och mångsidiga studiefärdigheter, som behövs i högskolestudier. SUKOL önskar, att universiteten och högskolorna tar ministeriets förslag på högsta allvar och för sin del stöder det att finländarnas språkkunskap blir mångsidigare.