Suomen maahanmuuttopolitiikka ei aktiivisesti edistä EU:n ulkopuolelta tulevien investoijien ja korkeasti koulutettujen osaajien saamista Suomeen.
Euroopan muuttoliikeverkoston (EMN) julkaisemasta kolmesta ajankohtaisesta raportista käy ilmi, ettei Suomessa ole juurikaan kansallisen tason strategioita, jotka tähtäävät korkeasti koulutettujen osaajien, yrittäjien ja sijoittajien houkutteluun EU:n ulkopuolelta. Raportit käsittelevät muun muassa työvoimapulaa, liiketoimintatarkoituksessa maahan tuloa ja asiantuntijatason työvoiman houkuttelua maahan.
-Aihepiiri on Suomen osalta verrattain uusi. Kesällä 2013 hyväksytty Maahanmuuton tulevaisuus 2020 -strategia ja sen perusteella laadittu toimenpideohjelma tosin sisältävät mainintoja, jotka käsittelevät tätä maahanmuuttajaryhmää. Varsinaisia kansallisen tason ohjelmia, jotka tähtäävät korkeasti koulutettujen osaajien houkuttelemiseen kolmansista maista, ei kuitenkaan vielä ole olemassa, kertoo ylitarkastaja Rafael Bärlund EMN:stä.
Eri toimijat myös kokevat, että Suomen oleskelulupajärjestelmä on liian monimutkainen työntekijöiden, yrittäjien ja investoijien osalta.
-Ulkomaalaisen työvoiman houkuttelu on poliittisesti hankalaa, koska työttömyysaste on tällä hetkellä korkea. Korkeasti koulutetut osaajat ja sijoittajat voisivat kuitenkin luoda innovaatioita ja vauhdittaa talouttamme, Bärlund sanoo.
Raporteista käy ilmi, ettei Suomessa seurata systemaattisesti työperusteisen maahanmuuton vaikutuksia kansallisiin työmarkkinoihin. Tällä hetkellä kukin taho arvioi vaikutuksia pitkälti omissa siiloissaan, omien intressiensä mukaan.
Korkeasti koulutettuja tulee kolmansista maista vain vähän
Työperusteinen maahanmuutto Suomeen EU- ja ETA-alueen ulkopuolelta on vielä varsin vähäistä. Ensimmäisiä oleskelulupia myönnettiin työnteon ja elinkeinonharjoittamisen perusteella vuonna 2013 noin 4 940 ja seuraavana vuonna noin 5 000. Työperusteisista oleskeluluvista 30 prosenttia myönnetään korkeasti koulutetuille osaajille.
Tämän lisäksi viisumilla ja viisumivapauden puitteissa Suomeen tuli vuonna 2013 arviolta noin 16 000 työntekijää pääasiassa kausityöhön. EU-alueelta tulevan työvoiman määrän arvioidaan olleen samana vuonna noin 50 000. Luku koostuu pääasiassa Virosta tulevista työntekijöistä.
Viro ja Uusi-Seelanti hakevat talouskasvua houkuttelemalla maahan osaajia ja investointeja
Naapurimaa Viron hallituksen tärkein tavoite on helpottaa ulkomaalaisten sijoittajien ja huippuosaajien pääsyä maahan. Ajatuksena on vauhdittaa Viron taloutta ulkomaalaisten yritysten avulla, luoda uusia työpaikkoja ja kansainvälistää koulutusta ja tiedettä. Maan hallitus myöntää ulkomaalaisille mahdollisuuden hakea Virosta digitaalista oleskelulupaa, jonka avulla kenellä tahansa on oikeus käyttää samoja valtion verkkopalveluja kuin virolaisilla.
Myös Uusi-Seelanti näkee maahanmuuttopolitiikan taloudellisena toimintana, joka houkuttelee kansainvälisiä kykyjä ja sijoittajia maahan.
-Viimeisen viiden vuoden aikana olemme siirtyneet pelkkien viisumien myöntämisestä kansainvälisten yritysten, osaajien ja varakkaiden sijoittajien houkutteluun. Näemme tämän keinona yhdistää maamme kiinteämmin osaksi globaaleja talousmarkkinoita, kertoo Matt Hoskin, joka toimii Uuden-Seelannin maahanmuuttoviraston Skills & Investments -osaston johtajana.
Linkit tutkimuksiin:
Determining labour shortages and the need for labour migration from third countries in the EU
Admitting third-country nationals for business purposes
Attracting highly-qualified third-country nationals
Lisää tietoa ja median yhteydenotot:
Ylitarkastaja Rafael Bärlund, Euroopan muuttoliikeverkosto, Maahanmuuttovirasto, p. 0295 433022, s-posti: [email protected]
Mari Kuusinen, OS/G Viestintä, p 040 196 4374, s-posti: [email protected]
Finland lockar inte till sig utländska högkvalificerade experter och placerare
Finlands invandringspolitik bidrar inte aktivt till att få placerare och högkvalificerade experter till Finland.
Av tre aktuella rapporter som har publicerats av Europeiska migrationsnätverket (EMN) framgår att det i Finland på nationell nivå knappt finns sådana strategier som syftar till att locka högkvalificerade experter, företagare och investerare från länder utanför EU. Rapporterna behandlar bland annat bristen på arbetskraft, inflyttning i affärsverksamhetssyfte samt frågan om att locka högkvalificerad arbetskraft på expertnivå till landet.
-Temat är tämligen nytt för Finlands del. Strategin Migrationens framtid 2020, som antogs sommaren 2013, samt det åtgärdsprogram som utarbetades utifrån strategin innehåller emellertid hänvisningar till dessa migrantgrupper. Ännu finns det inte egentliga program på nationell nivå som siktar på att locka högkvalificerade experter från tredje länder, berättar överinspektör Rafael Bärlund vid EMN.
Olika aktörer upplever också att uppehållstillståndssystemet i Finland är för komplicerat för arbetstagare, företagare och investerare.
-Det är politiskt sett svårt att locka utländsk arbetskraft till Finland, eftersom arbetslöshetsgraden för närvarande är hög. Högkvalificerade experter och investerare skulle emellertid kunna skapa innovationer och sätta fart på ekonomin, säger Bärlund.
Av rapporterna framgår att det inte finns någon systematisk uppföljning av arbetskraftsmigrationens effekter på den nationella arbetsmarknaden i Finland. För närvarande bedömer alla instanser i stor utsträckning effekterna själva, och enligt sina egna intressen.
Det kommer endast få högkvalificerade migranter från tredje länder
Arbetskraftsmigrationen från länder utanför EU- och EES-området till Finland är fortfarande rätt liten. Under 2013 beviljades cirka 4 940 första uppehållstillstånd på grund av arbete och näringsidkande och följande år cirka 5 000. Av dessa uppehållstillstånd på grund av arbete beviljades 30 procent åt högkvalificerade experter.
Därutöver anlände under 2013 uppskattningsvis cirka 16 000 arbetstagare både med visum och inom ramen för viseringsfriheten. Den främsta orsaken var säsongsarbete. Från EU-området anlände under samma år uppskattningsvis 50 000 personer till Finland på grund av arbete. Dessa bestod huvudsakligen av arbetstagare som anlände från Estland.
Estland och Nya Zeeland söker ekonomisk tillväxt genom att locka migranter
Vårt grannland Estlands regering har som sitt främsta mål att underlätta utländska investerares och toppexperters tillträde till landet. Tanken är att med hjälp av utländska företag få fart på Estlands ekonomi, skapa arbetsplatser samt att internationalisera utbildningen och vetenskapen. Landets regering beviljar utlänningarna möjligheten att ansöka om digitalt uppehållstillstånd i Estland: via det har vem som helst rätt att använda samma statliga nättjänster som estländarna själva använder.
Även Nya Zeeland ser på migrationspolitiken som en ekonomisk verksamhet som lockar internationella förmågor och investerare till landet.
-Under de senaste fem åren har vi i stället för att endast bevilja visum övergått till att locka till oss internationella företag, experter och förmögna investerare. Vi ser detta som ett sätt att integrera vårt land allt djupare i den globala ekonomiska marknaden, berättar Matt Hoskin, direktör för Skills & Investments-enheten vid Nya Zeelands migrationsverk.
Länkar till undersökningarna:
Determining labour shortages and the need for labour migration from third countries in the EU
Admitting third-country nationals for business purposes
Attracting highly-qualified third-country nationals
Mer information och mediekontakter:
Överinspektör Rafael Bärlund, Europeiska migrationsnätverket, Migrationsverket, tfn 0295 433022, e-post: [email protected]
Mari Kuusinen, OS/G Viestintä, tfn 040 196 4374, e-post: [email protected]
Finland does not attract highly qualified foreign experts and investors
Finland’s immigration policy does not actively promote attracting investors and highly qualified experts from outside the EU to Finland.
Three topical reports published by the European Migration Network (EMN) reveal that Finland hardly has any national-level strategies aimed at attracting highly qualified experts, entrepreneurs and investors from outside the EU. The reports discuss, among other topics, labour shortage, entry into the country for business purposes and attracting highly-qualified specialists into the country.
-“For Finland, these themes are relatively new. The Future of Migration 2020 Strategy, approved in the summer 2013, and the action plan based on it do mention these categories of immigrants. However, actual national-level programmes aimed at attracting highly qualified experts from third countries do not exist yet,” says Rafael Bärlund, Senior Adviser at EMN.
Different parties also consider Finland’s residence permit system too complicated for employees, entrepreneurs and investors.
-“Attracting foreign labour is politically difficult as the unemployment rate is currently high. Nevertheless, highly qualified experts and investors could generate innovations and boost our economy,” notes Bärlund.
The reports indicate that the effects of labour migration on the national labour market are not systematically monitored in Finland. At the moment, each stakeholder assesses the effects mainly in their own silo, according to their own interests.
Only a few highly qualified experts from third countries
So far, labour migration from outside the EU and the EEA has only played a minor role in Finland. In 2013, approximately 4,940 positive first residence permit decisions were made on the basis of work and self-employment and in the following year, the number was approximately 5,000. A total of 30 per cent of work-based residence permits are granted to highly qualified experts.
In addition, in 2013 approximately 16,000 workers came to work in Finland with a visa or on a visa-exempt basis, mainly for seasonal work. It is estimated that in the same year, the number of employees from the EU was approximately 50,000, consisting mainly of employees from Estonia.
Estonia and New Zealand seek economic growth by attracting specialists and investments
The most significant target of the government of Estonia, Finland’s neighbour, is to facilitate the entry of foreign investors and top experts into the country. The idea is to boost the Estonian economy through foreign companies, to create new jobs and to increase the internationalisation of education and science. The government offers foreigners the opportunity of applying for a digital residence permit for Estonia, which gives them the right to use the same state-provided online services as the Estonians use.
New Zealand regards immigration policy as an economic activity that attracts international talent and investors into the country.
-“During the last five years, we have moved from solely granting visas to attracting international companies, highly qualified experts and wealthy investors. We see this as a means to integrate our country more closely with the global economic market,” says Matt Hoskin, National Manager, Skills & Investments, Immigration New Zealand.
Links to studies:
Determining labour shortages and the need for labour migration from third countries in the EU
Finland’s National Contribution
Admitting third-country nationals for business purposes
Finland’s National Contribution
Attracting highly-qualified third-country nationals
Finland’s National Contribution
Further information and media contacts:
Senior Adviser Rafael Bärlund, European Migration Network, Finnish Immigration Service, tel. +358 (0)295 433022, e-mail: [email protected]
Mari Kuusinen, OS/G MarCom, tel. +358 (0)40 196 4374, e-mail: [email protected]
Mikä on EMN?
Euroopan muuttoliikeverkoston (European Migration Network, EMN) Suomen yhteyspiste toimii Maahanmuuttovirastossa. Vastaavia yhteyspisteitä on kaikissa EU-maissa sekä Norjassa joka myös osallistuu verkoston toimintaan. Verkoston puheenjohtajana toimii EU:n komissio.
Verkoston tehtävänä on tuottaa ajantasaista, puolueetonta, luotettavaa ja vertailukelpoista tietoa maahanmuutto- ja turvapaikka-asioista politiikan suunnittelun tukemiseksi Euroopan unionissa. Tietoa jaetaan poliitikkojen ja viranomaisten lisäksi myös yleisölle.
Keskeistä EMN:n tuottamaa tietoa ovat vuosittaiset raportit maahanmuuttopolitiikan kehityksestä EU-jäsenmaissa ja -elimissä sekä erilaiset teematutkimukset ajankohtaisista muuttoliikeaiheista.
Suomen omat EMN-verkkosivut löytyvät osoitteesta: www.emn.fi.
Vad är EMN?
Europeiska migrationsnätverkets (European Migration Network, EMN) finska kontaktpunkt är Migrationsverket. Motsvarande kontaktpunkter finns i alla EU-länder samt Norge, som också deltar i nätverkets verksamhet. Nätverkets ordförande är EU-kommissionen.
Nätverkets uppgift är att producera aktuell, opartisk, tillförlitlig och jämförbar information om invandrings- och asylfrågor för att stödja planeringen av politiken inom Europeiska unionen. Informationen ges till politikerna och myndigheterna men även till allmänheten.
Viktig information som EMN tar fram är de årliga rapporterna om utvecklingen av migrationspolitiken i EU-medlemsländerna och EU-organen samt olika temaundersökningar om aktuella migrationsfrågor.
Finlands egna EMN-webbsidor finns på: www.emn.fi.
About the EMN
The Finnish National Contact Point for the European Migration Network (EMN) operates in connection with the Finnish Immigration Service. National contact points have been set up in each EU Member State, as well as in Norway, which also participates in the network. The network is chaired by the EU Commission.
The task of the EMN is to support policy-making in the European Union by providing up-to-date, objective, reliable and comparable information on migration and asylum. In addition to politicians and government officials, information is also disseminated to the general public.
Among the most important outputs of the EMN are annual reports on the development of the immigration policies of EU Member States and institutions, as well as various thematic studies on topical migration issues.
Finland’s national EMN website is at www.emn.fi.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1