Skogsindustrins utrikeshandel påverkades i fjol främst av Rysslands invasion av Ukraina och dess ekonomiska konsekvenser. Träimporten rasade till 5,5 miljoner kubikmeter, vilket var mindre än hälften av föregående års volym. Skogsindustrins export minskade reellt sett med åtta procent och landade på 14,6 miljarder euro.
Importen av rundvirke och biproduktträd till Finland var 5,5 miljoner kubikmeter, vilket var en minskning med 56 procent jämfört med året innan. Kriget i Ukraina har medfört stora ändringar både i virkeshandeln i Östersjöregionen och i importen av trä till Finland. Tidigare var Ryssland den viktigaste källan av utländskt trä, men importen över östgränsen upphörde under våren.
– Före kriget utgjorde importen från Ryssland cirka tre fjärdedelar av hela träimporten, men 2022 stannade den på 27 procent. Estland och Lettland ökade sina andelar till en dryg femtedel, och 18 procent av det importerade trä kom från Sverige. Virkespartier importerades också från Latinamerika och Afrika, säger överaktuarie Eeva Vaahtera vid Naturresursinstitutet.
År 2022 bestod träimporten av 56 procent massaved, 28 procent flis och två procent timmer. Resten utgjordes av biproduktträd (pellets, sågspån m.m.) och brännved.
Priserna på importerat trä började stiga, så att snittpriset på massaved vid gränsen var 64–71 euro per kubikmeter, beroende på trädslaget. Reellt sett handlade det om en ökning med 19–62 procent jämfört med året innan (deflaterat med partiprisindex, 1949=100). Prisuppgången var störst hos björkmassaved. Trots nådde priserna inte upp till toppnoteringarna från 2008, vilka delvis hade orsakats av Rysslands höjning av tullsatserna för exporterat virke. Då uppgick det reala priset på massaved till över 80 euro och även på flis till över 70 euro per kubikmeter.
År 2022 steg det reala priset per kubikmeter på flis med 40 procent jämfört med året innan och uppgick till i genomsnitt 67 euro.
– Träexporten ökade med 45 procent jämfört med föregående år och uppgick till drygt två miljoner kubikmeter år 2022. Av det exporterade virket gick nästan tre fjärdedelar till Sverige, sju procent till Estland och fem procent till Polen, säger Eeva Vaahtera vidare.
På årsnivå ökade värdet på träexporten med 23 procent till 154 miljoner euro. Det mest exporterade trä var talltimmer och björk- och tallmassaved. Dock sjönk de reala priserna på talltimmer och tallmassaved, jämfört med året innan. Det genomsnittliga exportpriset för talltimmer var 70 euro per kubikmeter (-7 % från året innan) och för tallmassaved 85 euro per kubikmeter (-22 %). Exportpriset på björkmassaved steg däremot till 60 euro per kubikmeter (+3 %).
Skogsindustrins andel av Finlands hela varuexportsvärde uppgick till 18 procent.
Värdet på exporten av skogsindustriprodukter landade på 14,6 miljarder euro 2022. På grund av den höga inflationen var det reellt sett åtta procent mindre än året innan, trots att den nominella exportintäkten ökade. Den viktigaste produktgrupp inom exporten var kartong, som stod för 27 procent av skogsindustrins exportintäkter. Papper och massa stod vardera för ungefär en femtedel och sågade trävaror för 18 procent.
Trävaruindustrins exportintäkter var 4,1 miljarder euro, vilket i reala termer var en minskning med 12 procent jämfört med året innan. Exporten på sågade trävaror uppgick till 8,5 miljoner kubikmeter. Trots att det var endast marginellt mindre än året innan, sjönk exportvärdet i reala termer med 17 procent till 2,6 miljarder euro. Volymen på plywoodexporten minskade med sex procent till 0,9 miljoner kubikmeter, men värdet på exporten ökade med ett par procent.
Exportintäkterna inom massa- och pappersindustrin backade i reala termer med sex procent och landade på 10,5 miljarder euro. Den viktigaste exportprodukten var blekt sulfatmassa, som stod för 18 procent av beloppet av skogsindustrins export. Trots att volymen minskade med sju procent, påverkade det inte exportvärdet på 2,6 miljarder euro. På andra plats kom bestrukna varor av flerskiktskartong och -papp, som kartongindustrin exporterade till ett värde på 2,3 miljarder euro (upptas i statistiken under ”annan belagd kartong”). De stod för 16 procent av värdet av skogsindustrins totala export.
Nedgången av volymerna inom pappersexporten fortsatte, men ökande efterfrågan lyfte exportpriserna. Exportvolymen för tidskriftspapper backade med en dryg fjärdedel, men eftersom exportpriset hade gått upp en dryg fjärdedel, sjönk exportvärdet endast med sex procent. Exportpriset för finpapper steg med över en tredjedel i reala termer. Eftersom exportvolymen backade rejält, hela över 40 procent, gick värdet på exporten av finpapper tillbaka med den dryg femtedel.
Kvantitet | Värde | Värde per enher | |||||
Mn * | Förändring, % | Md. € | Andel, % | Förändring, % | €/enhet | Förändring, % | |
SKOGSINDUSTRIPRODUKTER | . | . | 14,6 | 100 | -8 | . | . |
TRÄVARUINDUSTRIN | . | . | 4,1 | 28 | -12 | . | . |
Sågade trävaror | 8,5 | -2 | 2,6 | 18 | -17 | 302 | -15 |
Plywood | 0,9 | -6 | 0,7 | 5 | 2 | 752 | 9 |
MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN | 11,4 | -15 | 10,5 | 72 | -6 | . | . |
Massa | 4,1 | -12 | 2,9 | 20 | -8 | 708 | 4 |
Blekt sulfatmassa | 3,4 | -7 | 2,6 | 18 | -0 | 759 | 7 |
Papper | 2,9 | -31 | 3,1 | 21 | -12 | 1 054 | 28 |
Tidskriftspapper | 1,6 | -26 | 1,4 | 9 | -6 | 870 | 27 |
Finpapper | 0,8 | -42 | 1,0 | 7 | -22 | 1 200 | 34 |
Kartong | 4,1 | -1 | 4,0 | 27 | 0 | 987 | 1 |
Annan belagd kartong | 2,2 | -4 | 2,3 | 16 | -3 | 1 052 | 1 |
* Trävaruindustrin: m³, massa- och pappersindustrin: t |
Europa stod för 60 procent och Asien för 21 procent av skogsindustrins exportintäkter. De viktigaste handelspartnerna var Tyskland (12 % av exportintäkterna), Kina (9 %) och USA (8 %). Till USA och Tyskland exporterades främst pappers- och kartongvaror, medan exporten till Kina utgjordes huvudsakligen av blekt sulfatmassa.
Skogsindustriprodukter importerades till Finland till ett värde om 1,8 miljarder euro, vilket var en minskning med sex procent jämfört med föregående år. De viktigaste importländerna var Sverige (19 % av importsvärde), Estland (15 %) och Tyskland (10 %). Till följd av sanktioner förlorade Ryssland sin position bland de tre bästa och backade till femte plats. Från Sverige importerades bland annat kartong- och massaindustrins produkter. Importen från Estland bestod mest av trävaruindustrins produkter, exempelvis möbler. Från Tyskland importerades varor av papper eller kartong och kartong.
Ytterligara information: överaktuarie Eeva Vaahtera, Luke, tfn. +3582 9532 2019
Naturresursinstitutet (Luke) är en forsknings- och expertorganisation som skapar välbefinnande och hållbar framtid från förnybara naturresurser. www.luke.fi/sv
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1