Virkesförrådets volym i Finlands skogar är 2,5 miljarder kubikmeter – en fjärdedel av det växer på torvmarker

Virkesförrådet på skogsmark och tvinmark växer med 103 miljoner kubikmeter per år och volymen uppgår till över 2,5 miljarder kubikmeter. Medelvolymen är 122 kubikmeter per hektar i skogsmark. De senaste uppgifterna om skogsresurser bygger på riksskogstaxeringsdata (RST) från 2019–2021.

Av Finlands markareal räknas 26,3 miljoner hektar, eller 86 procent, som skogsbruksmark. Drygt tre fjärdedelar av skogsbruksmarken består av skogsmark med hög bonitet, en tiondel av lågproduktiv tvinmark och 12 procent av nästan eller helt kala impediment. I skogsbruksmarken ingår också ungefär en procent skogsvägar, upplagsplatser och annan mark för servicefunktioner inom skogsbruket.

– Proportionellt sett mest skogsbruksmark finns i landskapet Lappland, där 98 procent av markarealen är skogsmarkbruksmark. Av den är drygt hälften skogsmark, en femtedel tvinmark och drygt en fjärdedel impediment. Skogsbruksmarkens andel är minst i Nyland, 60 procent. Av skogsbruksmarken i Nyland klassificeras 91 procent som skogsmark, säger ledande forskare Kari T. Korhonen vid Naturresursinstitutet.

En dryg tredjedel av skogsbruksmarken är torvmark

Omkring en tredjedel av skogsbruksmarken är torvmark, motsvarande 9,1 miljoner hektar. Torvmarksandelen är störst i Norra Österbotten, där 55 procent av skogsbruksarealen är torvmark. Andelen är minst på Åland, endast åtta procent. Över hälften av torvmarkerna i Finland har dikats. Till torvmarker räknas de marker som har ett enhetligt torvlager eller en undervegetation av torvmarksväxter; även ett tunt torvlager räcker för att en ståndort ska klassificeras som torvmark.

Virkesförrådets volym på skogs- och tvinmark är 2 529 miljoner kubikmeter och 89 procent av det finns på skogsmark i virkesproduktion. En fjärdedel av virkesförrådet växer på torvmark och tre fjärdedelar på momark.

Biomassan av levande träd i skogs- och tvinmark uppgår till 1 687 miljoner ton. Den består mest (58 procent) av stam. En knapp femtedel utgörs av granar och bladverk och en dryg femtedel av stubbar och rötter. Biomassan består av 45 procent tall, en tredjedel gran och en fjärdedel lövträd.

Största virkesförrådets medelvolym finns i Egentliga Tavastland

– Virkesförrådets medelvolym på skogsmark är 122 kubikmeter per hektar. Virkesförrådets medelvolym är störst i Egentliga Tavastland, 174 kubikmeter per hektar, och minst i Lappland, endast 78 kubikmeter per hektar, säger överaktuarie Eeva Vaahtera.

Volym död ved är 6,4 kubikmeter per hektar i skogsmark. Mest död ved per hektar, 9,8 kubikmeter, finns i Lappland. I Norra Österbotten finns däremot endast 1,9 kubikmeter död ved per hektar.

Virkesförrådets tillväxt på skogs- och tvinmark är 103 miljoner kubikmeter per år (medeltillväxten är 4,5 kubikmeter per hektar). Av landskapen har Lappland den bästa totala virkesförrådets tillväxt per år, 11,7 miljoner kubikmeter, trots att medeltillväxten är den minsta, 1,8 kubikmeter per hektar. Den högsta medeltillväxten har Egentliga Tavastland, 8,2 kubikmeter per hektar; på grund av landskapets mindre areal stannar den totala virkesförrådets tillväxten på 2,9 miljoner kubikmeter.

Mer information lämnas av:

Kari T. Korhonen, ledande forskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 3030, [email protected]

Minna Räty, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 2149, [email protected]

Eeva Vaahtera, överaktuarie, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 2019, [email protected]

Statistiskt offentliggöranden: Skogsresurser fördelad på landskap