Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Tiede ja tutkimus » Varierande språk- och skrivkompetens i finlandssvenska skolor

Kansallinen koulutuksen arviointikeskus

Varierande språk- och skrivkompetens i finlandssvenska skolor

Pressmeddelande.
Publicerad: 15.09.2015 kl. 12:30
Utgivare: Kansallinen koulutuksen arviointikeskus

Den senaste utvärderingen i ämnet modersmål och litteratur visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan flickors och pojkars kunskaper då de lämnar den grundläggande utbildningen. Faktorer som har samband med språk- och skrivkompetens på hög nivå är t.ex. läsning av böcker på fritiden, frekvent läxläsning och också attityder bland eleverna. Dessutom har föräldrarnas utbildning och elevernas planer på fortsatta studier samband med elevernas kunskaper.

Våren 2014 utvärderades lärresultaten i modersmålet svenska bland elever i årskurs 9 i 30 finlandssvenska skolor. Närmare 1 700 elever deltog i utvärderingen. Av dem deltog drygt 300 i det digitala försök som genomfördes i 10 skolor. Utvärderingen byggde på läroplansgrunderna (2004) och avsikten var att den här gången få fram fördjupad information om språkkännedom och skrivande – områden som i tidigare omgångar visat sig vara krävande för många elever.

I delområdet språkkännedom nådde eleverna i genomsnitt 58 % av de poäng som de kunde ha nått i pappersversionen. Elevernas kunskaper varierade allra mest och var svagast i de uppgifter som hade tyngdpunkten på språkets form och betydelse. Här gällde det att känna igen språkliga strukturer och uttryck samt reflektera över vad de kan få för betydelse i olika kontexter. Behärskningen av det svenska standardspråkets normer var i viss mån polariserad: en tredjedel av pojkarna hade svaga resultat, medan en femtedel av flickorna höll en hög resultatnivå i de uppgifter som testade känslan för skriftspråket.

I skrivuppgifterna låg tyngdpunkten på genrekompetens och språklig kompetens. Eleverna nådde i snitt 60 % av poängen i skrivuppgifterna då de skrev för hand. Resultaten var bäst i brevgenren (66 % av poängen i pappersversionen). Ungefär hälften av flickorna och en femtedel av pojkarna skrev brev på hög nivå till en person i Svenskfinland som de ville bjuda in som talare på sin egen våravslutning.

Eleverna skrev också insändare, en uppgift som visade att det finns mycket att lära om argumentationsteknik och över huvud taget om att gå i dialog med en annan text. Speciellt svårt var det för eleverna att beakta argument som inte stöder den egna åsikten, medan det för flertalet elever var lätt att uttrycka sin egen åsikt. I de egna texterna syntes könsskillnaden i språklig korrekthet ännu tydligare än i de uppgifter i språkkännedom som gällde känslan för språkliga normer.

Utvärderingen visar att de bakgrundsvariabler som var kopplade till de största resultatskillnaderna var elevernas kön, deras planer på fortsatta studier och föräldrarnas utbildning, förutom t.ex. elevernas attityder till ämnet. Också frekvent läxläsning och läsning av böcker på fritiden var faktorer som hade ett visst positivt samband med lärresultaten. Det framkom däremot inte regionala skillnader vad beträffar skrivförmågan. I språkkännedom fanns en liten skillnad mellan RFV-områdena till Sydvästra Finlands förmån. Elever med formellt behöriga lärare hade också en aning bättre skrivresultat än andra elever.

Hälften av deltagarna använde svenska som sitt enda språk med familjen. De övriga deltagarna använde i varierande grad också ett annat språk än svenska eller bara ett annat språk tillsammans med familjen. Vid analysen upptäcktes ingen skillnad mellan elevernas lärresultat som helhet beroende på i hur hög grad de använde svenska med sina familjemedlemmar. I enstaka uppgifter var det ändå tydligt att elever som bara eller nästan bara använde svenska i hemmet hade bättre resultat än elever som ganska sällan använde svenska med familjen. Dessa uppgifter gällde t.ex. meningsbyggnad, ordföljd och ordval inom delområdet språkkännedom. Samma trend fanns också i språklig korrekthet i skrivuppgifterna. Elever som ganska sällan använde svenska hemma skrev ett mindre korrekt språk än de som alltid använde svenska hemma.

I det digitala försöket gjorde eleverna samma uppgifter på en digital plattform som besvarades för hand i pappersversionen. I den digitala versionen nådde en lägre andel av eleverna (särskilt bland flickorna) de högsta poängtalen jämfört med pappersversionen. Jämförelsen med pappersversionen är ändå bara riktgivande, på grund av det låga deltagarantalet i det digitala försöket och vissa skillnader beroende på det verktyg som användes. I den digitala versionen nådde eleverna i snitt 54 % av poängen i språkkännedom och 55 % i skrivande.

Modersmålslärarna upplevde att eleverna har nytta av IT-användning i undervisningen och lärarna tyckte också ofta om att använda IT. Nästan hälften upplevde ändå att de inte behärskade IT tillräckligt bra. På lektionerna i modersmål och litteratur används datorn mest vid produktion av texter och informationssökning, inte t.ex. för att skriva provsvar eller bloggar.

Av eleverna uppgav 42 % att de ofta eller mycket ofta skrivit texter på dator i modersmålsundervisningen i årskurs 7−9. Vanliga inslag i skrivundervisningen i övrigt var att eleverna skriver texter för olika syften och att de får skriftliga slutkommentarer och vitsord för sina texter. Att elever diskuterar textidéer och kommenterar varandras texter, sätter upp mål för sitt skrivande och publicerar sina texter är fortfarande ovanligt. Bara 40 % av pojkarna upplevde att de vill bli bättre på att skriva, medan 70 % av flickorna hade den här uppfattningen.

Mot bakgrund av utvärderingen kan man bl.a. dra slutsatsen att det behövs en satsning på lärarfortbildning om skrivundervisning. Det är också viktigt att den ökade språklig medvetenhet som t.ex. lyfts fram i de nya läroplansgrunderna blir verklighet i praktiken. Många elever behöver stöd för att uttrycka sig mångsidigt och enligt normerna för skriftspråket. Det digitala försöket visade att eleverna också behöver mer handledning då det gäller att jobba i digitala miljöer, samtidigt som många lärare upplevde att de behöver lära sig mer om IT. Läsning av längre texter på fritiden är fortfarande viktig för språk- och skrivutvecklingen och bör uppmuntras i så hög grad som möjligt, liksom över huvud taget en ständig utveckling av koncept som stödjer användningen av svenska i så många sammanhang som möjligt.

 

Resultaten i utvärderingen finns i huvudrapporten Språk och skrivande i årskurs 9, skriven av Chris Silverström och Juhani Rautopuro, www.karvi.fi

I samband med att resultaten offentliggörs den 15 september publiceras också artikelsamlingen Fokus på finlandssvenska elevtexter (red. Chris Silverström) på www.karvi.fi. Artiklarna är baserade på det insamlade materialet och ger en fördjupad bild av elevernas skrivkompetens. De är skrivna av forskare och modersmålslärare.

 

Mer information:

Chris Silverström, projektledare för utvärderingen i modersmål och litteratur, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 029 533 5531, chris.silverstrom@karvi.fi

 

Nationella centret för utbildningsutvärdering är ett fristående ämbetsverk som svarar för nationell utvärdering av utbildningen. Utvärderingscentrets verksamhet omfattar hela utbildningssystemet, allt från småbarnsfostran till högskoleutbildning.

Utvärderingscentret inledde sin verksamhet den 1 maj 2014. Centret bildades genom en sammanslagning av utvärderingsverksamheten vid Rådet för utvärdering av högskolorna, Rådet för utbildningsutvärdering och Utbildningsstyrelsen.

Hae kategoriasta

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs