Invandrarnas levnadsvillkor, hälsa och välfärd är bättre i de svenskspråkiga områdena än i finskspråkiga områden. Detta framgick i publikationen angående projektet Invandrares hälsa och välfärd i Svenskfinland som utförts vid Migrationsinstitutet. I projektet utreddes huruvida invandrares hälsa och välfärd var bättre längs kusttrakterna i Österbotten och i Nyland, jämfört med de finskspråkiga kommunerna i området. Situationen i de stora städerna utreddes också.
De tydligaste resultaten fanns i Svenska Österbotten: både invandrares men också majoritetsbefolkningens levnadsvillkor var bättre här än i Södra- och Mellersta Österbotten. Resultaten var liknande i svenskspråkiga Nyland, men inte lika märkbara. I jämförelse mellan städerna hittades i Åbo både de mest och minst välmående invandrarna. Kvinnor i Åbo med utländsk bakgrund mår sämst medan männen med utländsk bakgrund i Åbo mår bäst.
Personer med utländsk bakgrund i Österbotten utförde oftare examina och var även oftare i arbetslivet än i Södra och Mellersta Österbotten. Vidare deltog invandrare i Österbotten mera i den egna språk- och kulturbakgrunden samt i religiös/andlig verksamhet än i Mellersta Österbotten. Invandrarna i Österbotten kände sig mindre ensamma och upplevde i mindre grad diskriminering samt hot om våld än i Mellersta Österbotten. Färre invandrare i Österbotten rapporterade långtidssjukdomar och flera upplevde sig vara arbetsförmögna.
”Många invandrare som kommit utanför västländerna, har vuxit upp och levt i sammansvetsade kulturer. Således kan den finländska fåtaliga och individcentrerade boendegemenskapen te sig kall, skrämmande och till och med hotfull. Den finlandssvenska mera sociala och sammansvetsade sammanhanget, kan åter kännas mera bekant och humant, och där det är lättare att integreras, förklarar forskningens författare, specialforskare, docent PD Maili Malin.
Angående stressen, kan berättas att personer med utländsk bakgrund i Österbotten upplevde mera sällan sin livskvalitet som god och upplevde sig också mera psykiskt belastade än i Mellersta Österbotten. Vidare kände sig personer med utländsk bakgrund i Österbotten mera sällan tillhörig sin boningsort och finländarna överlag än i Mellersta Österbotten. Detta var ett ganska överraskande fynd. Att inte känna sig tillhörig sin boendekommun, går emot forskningens antagande, berättar Malin. Hon påminner även att på ett bredare plan är skillnaderna i hälsa och välfärd mellan majoritetsbefolkningen och personer med utländsk bakgrund fortfarande stora.
I Migrationsinstitutets forskning, utreddes invandrares och majoritetsbefolkningens levnadsvillkor på basis av registerdata. Efter detta utreddes invandrares upplevelser av ensamhet, delaktighet, diskriminering och våld. Slutligen utreddes även indikatorer i hälsa och välfärd på basis av upplevd hälsa, långtidssjukdomar, psykisk belastning, arbetsförmåga och upplevd livskvalitet. Detta på basis av Finmonik enkäten från Institutet för Hälsa och välfärd (THL). Finansiärerna i projektet är Svenska Kulturfonden, Tre Smeder, Vasa sjukvårdsdistrikt och Soite.
Rapportet finns i Doria.
Projekt videon på Migrationsinstitutets Youtube-kanal.
Mer information:
[email protected]
puh. 044 559 2447
[email protected]
puh. 040 021 9720
Migrationsinstitutet är det enda institutet i Finland som har specialiserat sig på både undersökning och dokumentering av migration. Vår särskilda uppgift är att dokumentera livet bland finländare bosatta utomlands och främja kunskapen om detta. Vi är en riksomfattande aktör och en stor del av vårt arbete sker i Finland, men för utlandsfinländarnas del är vårt verksamhetsområde hela världen. http://www.migrationinstitute.fi/fi
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1