Finlands långsiktiga arbete för juverhälsan har gett resultat. Juverinflammationerna har nämligen minskat under de senaste årtiondena. Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet och Livsmedelssäkerhetsverket Evira har utrett förekomsten av juverinflammationer i Finland.
Förekomsten av juverinflammationer bestämdes utgående från den kospecifika cellinformationen i avkastningsuppföljningsmaterialet åren 1991, 2001 och 2010. Samtidigt undersöktes de besättnings- och kospecifika faktorernas inverkan på förekomsten av juverinflammationer. År 2010 var juverinflammationskornas andel av de undersökta korna 19 procent, år 2001 var den 20 procent och tio år tidigare 22 procent. Statistiskt sett är minskningen mycket signifikant.
Fler juverinflammationer i lösdriftsstallar
I undersökningen framkom att det förekom mer juverinflammation i lösdriftsstallar dvs. i sådana stallar, där korna rör sig fritt än i sådana stallar, där korna står bundna i bås. Juverinflammation förekom mer i besättningar på mer än 60 kor än i mindre besättningar. Då den genomsnittliga avkastningen i besättningen steg förekom också mindre juverinflammation. På gårdar med ekologisk produktion förekom mer juverinflammation än på sedvanliga gårdar. Juverinflammationerna ökade då kalvningarna översteg två. Hos holsteinfrisiska kor var juverhälsan sämre än hos ayrshirekor. På gårdar med automatisk mjölkning var juverinflammationer likaså vanligare än på andra gårdar.
Inom mjölkboskapshållningen förblir hanteringen av juverhälsan en stor utmaning som kräver målmedvetet arbete mellan alla aktörer.
Riskfaktorer med tanke på juverinflammation
Mjölkboskapshållningen har förändrats en hel del: medelavkastningen har från nivån år 1991 (5725 kg/år) fram till år 2010 stigit till inemot 9000 kg/år. Samtidigt har antalet mjölkbesättningar minskat till en fjärdedel. Man har övergått till automatisk mjölkning: år 2001 fanns det i Finland 9 gårdar med automatisk mjölkning, men år 2010 redan 576 gårdar.
Andelen kor med långvarig cellutsöndring eller s.k. juverinflammationskroniker har ökat under det senaste årtiondet. Andelen kroniker ökade mellan åren 2000 och 2010 till 16 procent, då den tidigare mellan åren 1991 och 2000 hade minskat från 20 procent till 15 procent.
Att kronikerna blivit allt allmännare kan förklaras med att gårdarna som ökat besättningens storlek inte kunnat gallra ut kronikerna. Att andelen kor med juverinflammation minskar då medelavkastningen på gården ökar torde å andra sidan återspegla det, att produktionen blir mer professionell och hanteringen av juverinflammationer blir bättre.
Undersökningen bygger på en uppföljning av produktionen
Materialet i kartläggningen omfattade 272 749 kor från år 2010, 337 314 kor från år 2001 och 122 402 kor från år 1991. Antalet i materialet år 1991 utgjorde under 30 procent av mjölkkorna, men under de senare undersökta åren redan cirka 95 procent av korna. Som en juverinflammationsko definierades en sådan ko, hos vilken cellhalten i mjölken i årets första provmjölkning översteg 200 000 celler/ml. De kor, hos vilka cellhalten i mjölken översteg det gränsvärdet i minst tre av fyra provmjölkningar, definierades som juverinflammationskroniker.
I Finland har förekomsten av juverinflammationer kartlagts i flera undersökningar också tidigare, men resultaten av undersökningarna är inte helt jämförbara med resultaten av denna undersökning på grund av skillnader i metoderna och definitionerna på juverinflammation.
Undersökningen får finansiering från Walter Ehrströms stiftelse.
Mer information ger: VML Heidi Hiitiö, Helsingfors universitet, veterinärmedicinska fakulteten, avdelningen för klinisk produktionsdjursmedicin, [email protected]
Professor, enhetschef Sinikka Pelkonen, Evira, forskningsenheten för djursjukdomsbakteriologi, [email protected]
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1