Elias Tillandz-priset utdelades i år till forskare vid biodiversitetsenheten och institutionen för biologi vid Åbo universitet. Forskarna har undersökt inverkan av ogräsbekämpningsmedlet glyfosat på miljön och insektdöden. Priset överräcktes till forskarna torsdagen den 25 augusti 2022 i samband med BioCity-symposiet.
Elias Tillandz publikationspris är uppkallat efter Elias Tillandz (1640–1693), professor vid Kungliga Akademien i Åbo. Tillandz hämtade med sig den empiriska forskningen och publicerade den första egentliga vetenskapliga publikationen i Åbo.
Priset delas årligen ut till den bästa forskningsartikeln publicerad av forskare vid BioCity Turku. I år har prismottagarna utsetts av tidigare vetenskapliga chefer vid BioCity Turku, professor emeritus Kalervo Väänänen och professor emeritus Eero Vuorio på basis av förslag från hela forskarkåren. BioCity Turku är en gemensam organisation för Åbo universitet och Åbo Akademi. Organisationen stödjer och koordinerar biovetenskaplig forskning inom Åbo campusområde.
Herbicider kan förändra växters kemi och orsaka insektdöd
Elias Tillandz-priset år 2022 tilldelades biodiversitetsenhetens forskardoktor Benjamin Fuchs, växtekologiforskare, docent Marjo Helander samt professorn i subarktisk ekologi Kari Saikkonen. I priset ingår ett stipendium med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Stiftelsen finansierar halva priset, det vill säga 6 000 euro. Prissumman är 12 000 euro.
I den prisbelönta artikeln påvisar forskarna hur glyfosatrester i jordmånen kan förändra växters molekylära och biokemiska processer och således orsaka förändringar i hela ekosystemet, vilket i sin tur kan orsaka insektdöd.
– Den kemiska föroreningen av miljön är en av de största orsakerna till att naturen utarmas. Bekämpningsmedel som används inom jordbruket motverkar skadedjur men ökar också den kemiska belastningen av miljön. Utöver ogräs och skadedjur kan bekämpningsmedlen förstöra flera andra organismer. När bekämpningsmedelsrester ackumuleras i jordmånen kan de luft- eller vattenburet spridas allt bredare i ekosystemet, berättar Marjo Helander.
Glyfosat är världens mest använda ogräsbekämpningsmedel. Glyfosat hindrar växtens EPSP-enzym från att fungera i en biokemisk process som kallas Shikimate Pathway, där tre aminosyror produceras. Dessa aminosyror är essentiella utgångsämnen för växters tillväxt och försvarsföreningar. När processen blockeras, dör växten.
I sin artikel publicerad i journalen Trends in Plant Science presenterar Fuchs, Helander och Saikkonen också en ny hypotes inom sitt forskningsfält.
– Den lilla mängd glyfosat som blir kvar i jorden dödar inte de flesta växter, men den kan påverka skördar på flera sätt, i synnerhet genom att förändra växtens fysiologiska processer som är nödvändiga för signalering med interagerandeorganismer. Vår forskning är banbrytande på så vis att man för första gången analyserar hur en jordmån med glyfosatrester påverkar grödors fysiologi och ekologi samt hur detta indirekt kan minska insekternas biologiska mångfald, berättar Benjamin Fuchs, huvudförfattare till artikeln.
– För att avslöja det här sambandet studerar vi fysiologiska förändringar hos växter, samspelet mellan växter och mikrober samt samspelet mellan växter och insekter. I synnerhet den biokemiska process som hämmas av glyfosat är grunden för många växtföreningar som reglerar växters samspel med flera andra organismer, fortsätter Fuchs.
Allt viktigare att identifiera miljöeffekterna av kemikaliebelastningen
Enligt forskarna betonas vikten av biologisk mångfald och välfungerande ekologiska nätverk i det snabbt föränderliga klimatet.
– Det är viktigt att förstå hur även små mängder av bekämpningsmedel som hamnar i miljön kan påverka ekosystemets olika funktioner, och därmed även den globala livsmedelsproduktionen, säger professor Kari Saikkonen.
Den prisbelönta artikeln "Glyphosate-Modulated Biosynthesis Driving Plant Defense and Species Interactions” publicerades i journalen Trends in Plant Science i april 2021: https://doi.org/10.1016/j.tplants.2020.11.004
Bilder för medier:
Tilläggsinformation:
Marjo Helander
[email protected]
Tfn 050 336 9566
Benjamin Fuchs (på engelska)
[email protected]
Tfn +49 176 2198 7905
**
Elias Tillandz -palkinto myönnettiin tänä vuonna Turun yliopiston biodiversiteettiyksikön ja biologian laitoksen tutkijoille, jotka ovat selvittäneet rikkakasvien torjunnassa käytetyn glyfosaatin vaikutuksia ympäristöön ja hyönteiskatoon. Palkinto luovutettiin tutkijoille torstaina 25.8.2022 BioCity-symposiumin yhteydessä.
Elias Tillandz -julkaisupalkinto on nimetty Turun Akatemian professorin Elias Tillandzin (1640–1693) mukaan. Tillandz toi kokemusperäisen tieteen Turkuun ja julkaisi ensimmäisen varsinaisen tieteellisen tutkimuksen Turussa.
Palkinto myönnetään vuosittain parhaalle BioCity Turun tutkijoiden julkaisemalle tutkimusartikkelille. Tänä vuonna palkinnon saajan ovat valinneet BioCity Turun entiset tieteelliset johtajat, professori emeritus Kalervo Väänänen ja professori emeritus Eero Vuorio koko tutkijayhteisön ehdotusten pohjalta. BioCity Turku on Turun yliopiston ja Åbo Akademin yhteinen organisaatio, joka tukee ja koordinoi Turun kampusalueen biotieteiden tutkimusta.
Rikkakasvimyrkyt voivat muuttaa kasvien kemiaa aiheuttaen hyönteiskatoa
Vuoden 2022 Elias Tillandz -palkinto myönnettiin biodiversiteettiyksikön tutkijatohtori Benjamin Fuchsille, kasviekologian tutkija, dosentti Marjo Helanderille sekä subarktisen ekologian professori Kari Saikkoselle. Palkintoon sisältyy stipendi, jota on tukenut Åbo Akademin säätiö. Palkinnon suuruus on 12 000 euroa, josta säätiö rahoittaa puolet.
Palkitussa artikkelissa tutkijat esittävät, kuinka maaperän glyfosaattijäämät voivat muuttaa kasvien molekulaarisia ja biokemiallisia prosesseja aiheuttaen muutoksia koko ekosysteemissä, mikä puolestaan voi aiheuttaa hyönteiskatoa.
– Ympäristön kemiallinen saastuminen on yksi luonnon köyhtymisen merkittävimmistä ajureista. Maataloudessa käytettävät torjunta-aineet estävät tuholaisia, mutta myös lisäävät ympäristön kemiallista kuormitusta. Ne voivat hävittää monia muita organismeja rikkakasvien tai tuholaisten lisäksi. Kun torjunta-aineiden jäämät kerääntyvät maaperään, ne voivat levitä ilma- tai vesiteitse laajemmalle ekosysteemiin, Marjo Helander kertoo.
Glyfosaatti on maailman eniten käytetty rikkakasvien torjunta-aine. Glyfosaatti estää kasvin EPSP- entsyymin toiminnan biokemiallisessa sikimaattikierrossa, jossa valmistuu kolme aminohappoa, jotka ovat kasvin kasvulle ja puolustusyhdisteille välttämättömiä lähtöaineita. Kun sikimaattikierto estetään, kasvi kuolee.
Trends in Plant Science -lehdessä julkaistussa artikkelissaan Fuchs, Helander ja Saikkonen esittävät myös uuden hypoteesin omalla tutkimusalallaan.
– Maaperään jäävä pieni määrä glyfosaattia ei tapa useimpia kasveja, mutta se voi vaikuttaa viljelykasvien satoihin monin tavoin, pääasiassa muuttamalla kasvien fysiologisia prosesseja, jotka ovat välttämättömiä vuorovaikutuksessa olevien organismien kanssa tapahtuvan signaloinnin kannalta. Tutkimuksemme on siinä mielessä uraauurtava, että siinä analysoidaan ensimmäistä kertaa, kuinka maaperä, jossa on glyfosaattia, vaikuttaa viljelykasvien fysiologiaan ja ekologiaan ja miten tämä voi epäsuorasti vaikuttaa hyönteisten biologisen monimuotoisuuden vähenemiseen, kertoo artikkelin pääkirjoittaja Benjamin Fuchs.
– Tämän yhteyden paljastamiseksi tutkimme kasvien fysiologisia muutoksia, kasvien ja mikrobien vuorovaikutusta sekä kasvien ja hyönteisten vuorovaikutusta. Erityisesti glyfosaatin estämä biokemiallinen reitti on perusta monille kasviyhdisteille, jotka säätelevät kasvien vuorovaikutusta useiden eri organismien kanssa, Fuchs jatkaa.
Ympäristön kemikaalikuorman vaikutusten tunnistaminen entistä tärkeämpää
Nopeasti muuttuvassa ilmastossa biologisen monimuotoisuuden ja toimivien ekologisten verkostojen merkitys korostuu tutkijoiden mukaan.
– On tärkeää ymmärtää, miten ympäristöön päätyvät pienetkin määrät torjunta-aineita voivat vaikuttaa ekosysteemin eri toimintoihin ja siten jopa globaaliin ruuantuotantoon, professori Kari Saikkonen sanoo.
Palkittu artikkeli ”Glyphosate-Modulated Biosynthesis Driving Plant Defense and Species Interactions” on julkaistu Trends in Plant Science -lehdessä huhtikuussa 2021: https://doi.org/10.1016/j.tplants.2020.11.004
Kuvia medialle:
Lisätietoa:
Marjo Helander
[email protected]
p. 050 336 9566
Benjamin Fuchs (englanniksi)
[email protected]
p. +49 176 2198 7905
Fuchs och Helander (foto Hanna Oksanen : Åbo universitet).jpeg
Koko: 2,28 MB Tyyppi: jpeg Resoluutio: 4000x2667Fuchs och Helander (foto Hanna Oksanen : Åbo universitet).jpeg
Koko: 2,28 MB Tyyppi: jpeg Resoluutio: 4000x2667Stiftelsen för Åbo Akademi grundades år 1917 och har som huvudsyfte att stödja Åbo Akademi. Utöver detta understöder stiftelsen vetenskaplig forskning, akademisk utbildning samt konst och kultur på svenska i Finland.
Åbo Akademin säätiö perustettiin vuonna 1917. Säätiön päätarkoituksena on tukea Åbo Akademin toimintaa. Tämän lisäksi säätiö tukee tieteellistä tutkimusta, akateemista koulutusta sekä taidetta ja kulttuuria ruotsin kielellä Suomessa.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1