De sammanlagda kostnaderna för skogsvårds- och skogsförbättringsarbetena under 2017 var 234 miljoner euro

Enligt Naturresursinstitutets statistik var kostnaderna för skogsvårdsarbetena 211 miljoner euro under 2017. Summan var något högre än föregående år. Av arbetena var det plantbeståndsvården som hade de högsta kostnaderna, 58 miljoner euro. Kostnaderna för iståndsättning av ungskog var 19 miljoner euro. För skogsodling användes 48 miljoner euro och för markbearbetning 35 miljoner euro.

Investeringarna i skogsförbättringsarbetena minskade nästan med hälften i jämförelse med året innan.

– De sammanlagda kostnaderna för iståndsättningsdikning och skogsvägar var 23 miljoner euro. Kostnaderna berodde på att grundförbättringen av skogsvägarna har minskat. Då det gäller skogsvägar påverkar fördelningen av fleråriga projekt vilket år vägen registreras i statistiken, berättar överaktuarie Aarre Peltola från Naturresursinstitutet.

Avverkningsarealen var 688 000 hektar

Utifrån anmälningarna om användning av skog uppskattades skogarnas avverkningsareal till 688 000 hektar. Andelen avverkningar för att gallra trädbeståndet eller avverka frö- och skärmträd var 73 procent av den totala arealen. Förnyelseavverkningarnas areal var 176 000 hektar. Av detta var 144 000 kalavverkning. Som skogsföryngringsmetod användes kalavverkning klart mer än naturlig föryngring.

Arealerna för markbearbetning och plantbeståndsvård var på samma nivå som ifjol

Skogsodlingsarealen minskade 2017 med fem procent jämfört med året innan och landade på 103 000 hektar. Av detta planterades ungefär tre fjärdedelar och resten såddes. Av planetringsarealen (79 000 hektar) förnyades 67 procent för gran och 28 procent för tall. Andelen björk i planteringarna var endast fem procent. Skogsplantering utförs nästan alltid manuellt. Förnyelse genom sådd görs i allmänhet för tall och sådden utförs oftast maskinellt.

Tillväxtförhållandena både för naturligt föryngrad och odlad plantskog kan förbättras genom bearbetning av marken.

– Arealen för markbearbetning uppgick 2017 till över 105 000 hektar, vilket är något högre än senaste år. Den mest använda metoden var högläggning, genom vilket två tredjedelar av den bearbetade arealen behandlades, fortsätter Peltola.

Vården av plantskog och ungskog syftar till att upprätthålla skogsbeståndets förmåga att producera grovt och värdefullt virke. Den sammanlagda arealen av slyröjning och plantbeståndsvård , 146 000 hektar, var på samma nivå som ifjol. Detta arbete utförs fortfarande av skogsarbetare, eftersom andelen maskinella metoder var under en procent. Arealen för iståndsättning av ungskog landade på 43 000 hektar vilket utgjorde en minskning på åtta procent jämfört med året innan.

Naturresursinstitutets statistik för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten omfattar arbeten i privata skogar, skogar i bolagsägo och statens skogar. Statistiken innehåller inte privatskogsägarnas på egen hand utförda arbeten i sina egna skogar, eftersom dessa inte förmedlas till statistiken via det material som samlas in från företag som erbjuder skogstjänster.

Mer information:

Aarre Peltola, överaktuarie, Naturresursinstitutet, tfn. 029 532 5468, f[email protected]

Statistik: Skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten 2017