En nyss publicerad finländsk undersökning fokuserade på förlorade arbetsår på grund av diabetes i Helsingfors födelsekohort som inkluderar nästan 13 000 personer födda 1934-44 i Helsingfors.
Resultaten var överraskande - personer med diabetes var mindre benägna att gå i pension tidigt än de som inte hade diabetes. Bland de som blev förtidspensionerade var de som konstaterats ha diabetes aktivt med i arbetslivet 2 år längre än de som icke hade diabetes.
Uppgifter om pensioneringen insamlades mellan åren 1971 och 2011, dvs största delen av den aktiva arbetstiden bland medlemmarna i kohorten. Under uppföljningstiden blev cirka 63% av medlemmarna i kohorten pensionerade eller avled före pensioneringen. Ungefär 37% av medlemmarna i kohorten fick ålderspension. Resultaten var liknande för både kvinnor och män, samt mellan dem som var födda 1934 och 1944. Studien utnyttjade Finlands unika nationella register, och uppföljningen startade vid 20-30 års ålder
- I tidigare studier har uppföljningen varit kortare och effekterna av hur diabetes påverkar arbetslivet har inte utvärderats under en längre sikt. På 7,5% av männen och på 4,3% av kvinnorna förekom uppgifter i registren som bekräftade att de hade diabetes. Det första registeranteckningen på diabetes var i genomsnitt i 54,5 års ålder. Diabetesuppgifter fanns från år 1964 framåt, säger docent Mikaela von Bonsdorff från Jyväskylä universitet.
Studien fokuserade specifikt på förlusten av arbetsår och därför beaktades även dödligheten före pensioneringen. Nästan åtta procent av medlemmarna i kohorten dog innan de blev pensionerade. Nästan en tredjedel av de undersökta blev förtidspensionerade p.g.a. sjukdom. De vanligaste orsakerna var mentala problem, muskuloskeletala sjukdomar och hjärtsjukdomar.
- I tidigare studier har effekterna av diabetes på arbetsförmågan evaluerats men ofta kring diagnostidpunkten och detta kan påverka resultaten i felaktig riktning, säger professor Johan Eriksson vid Helsingfors universitet.
- Högklassig internationell diabetesforskning har bedrivits i Finland sedan 1980-talet. Intresset för diabetes har även bidragit till att behandlingen av typ 2 diabetes har varit på hög internationell nivå. Det bör dock kommas ihåg att detta är en registerstudie och samtliga fall av diabetes finns in i registren, det har uppskattats att underdiagnostiken av diabetes är 20-50%. Typ 2 diabetes diagnostiseras oftast i samband med hälsokontroller eller rent slumpmässigt, enligt von Bonsdorff och Eriksson.
- Resultatet visar klart att en mångsidig diabetesvård är fördelaktig både för individen och samhället. Resultaten i vår studie stöds av fynden i en färsk dansk observation om att typ 2-diabetes inte påverkar livslängden – ifall sjukdomen sköts bra, säger Eriksson.
För mer information:
Mikaela von Bonsdorff, Gerontologian tutkimuskeskus, Jyväskylän yliopisto, tel. 0400 342 692, [email protected].
Professor Johan Eriksson, Helsingfors universitet och HUS, tel 040-5016595, [email protected]
Den ursprungliga publikationen:
von Bonsdorff MB, von Bonsdorff ME, Haanpää M, Salonen M, Mikkola TM, Kautiainen H, Eriksson JG. Work-loss years among people diagnosed with diabetes - a reappraisal from a life course perspective. Acta Diabetologica, DOI 10.1007/s00592-018-1119-x, open access https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs00592-018-1119-x.pdf
Jyväskylän keskustassa sijaitsevan yliopiston kauniilla puistokampuksella sykkii monitieteinen ja moderni tiedeyliopisto – ihmisläheinen ja dynaaminen yhteisö, jonka 2500 asiantuntijaa ja 15000 opiskelijaa etsivät ja löytävät vastauksia huomisen kysymyksiin. Jyväskylän yliopisto on ollut tulevaisuuden palveluksessa jo vuodesta 1863, jolloin suomenkielinen opettajankoulutus sai alkunsa täältä. Voimanlähteenämme on moniarvoinen vuoropuhelu tutkimuksen, koulutuksen ja yhteiskunnan välillä. Vaalimme tutkimuksen ja koulutuksen tasapainoa sekä ajattelun avoimuutta – sytytämme taidon, tiedon ja intohimon elää viisaasti ihmiskunnan parhaaksi.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1