Cancerstiftelsen har i år delat ut sammanlagt nästan 7,3 miljoner euro i forskningsfinansiering för att främja cancerforskningen. Den rekordstora stipendiesumman är nu 130 000 euro större än i fjol. Storstipendier beviljades till fyra olika forskningsgrupper för fleråriga forskningsprojekt.
En stor del av de donationsmedel som Cancerstiftelsen årligen får riktas direkt till forskarstipendier, genom vilka stiftelsen mångsidigt stöder cancerforskningen.
”En stor del av finansieringen beviljas nu för forskningsprojekt som handlar om bröstcancer och prostatacancer. En tredjedel beviljas för forskning som inte enbart fokuserar på en viss cancertyp”, konstaterar Cancerstiftelsens generalsekreterare Sakari Karjalainen. ”Donationerna spelar en alldeles central roll för att forskarna ska kunna bedriva toppforskning t.ex. för att ta fram nya cancerbehandlingar. Även i år får klinisk cancerforskning ett stort antal stipendier, vilket är viktigt med tanke på att den offentliga finansieringen skurits ned”, tillägger generalsekreteraren Karjalainen.
I år har Cancerstiftelsen beviljat stipendier till 162 forskare eller forskargrupper, sammanlagt 7 290 819 euro. Storstipendierna beviljades till fyra forskningsprojekt.
Cancerstiftelsens storstipendier (sammanlagt 1,65 mn €):
Professor Gonghong Weis arbetsgrupp vid Uleåborgs universitet har redan länge arbetat för att förstå benägenheten för prostatacancer och identifiera de gener som ligger bakom en förhöjd cancerrisk.
En förändring i ett baspar i DNA-kedjan (single nucleotide polymorphism, SNP) kan enligt forskningen ha en betydande inverkan på individens risk att insjukna i prostatacancer. Enligt forskningsfynden kan SNP-varianter aktivt effektivera prostatacancerns framskridande. Att man finner nya gener och mekanismer är avsevärda framsteg inom forskningen i prostatacancer. Bättre förståelse av gener och exaktare funktionsmekanismer hjälper prostatacancerpatienter att få individuellare behandling än i dag.
Professor Sampsa Hautaniemis forskningsgrupp vid Helsingfors universitet utreder mekanismer som förorsakar läkemedelsresistens hos cancer, dvs. att cancrar blir motståndskraftiga mot läkemedel. Gruppens mål är att finna läkemedelskombinationer som har effekt i synnerhet mot läkemedelsresistent äggstockscancer.
”Vårt mål är att utveckla kalkylmetoder genom vilka vi bättre förstår hur cancerceller blir läkemedelsresistenta och använda denna kunskap för att kunna identifiera fungerande behandlingar för patienterna. Vi leder ett omfattande, tvärvetenskapligt forskningsgruppsnätverk med hjälp av vilket vi kommer åt att undersöka läkemedelsresistens ur flera olika riktningar. Vi är särskilt entusiastiska i fråga om s.k. cirkulerande tumör-DNA (ctDNA), dvs. cancercellernas DNA-avsnitt som tumörerna läcker ut i blodcirkulationen. ctDNA kan användas för att genom blodprov följa upp hur tumörens genom förändras under läkemedelsbehandlingen. Det är en stor utmaning att analysera ctDNA, och därför måste vi ta fram nya metoder så att resultaten tillförlitligt och snabbt kan utnyttjas vid behandlingen av patienter", säger professor Sampsa Hautaniemi.
Vid Åbo universitet har professor Johanna Ivaska och hennes forskningsgrupp studerat metastaserad bröstcancer och mekanismer som gör det möjligt att cancern sprider sig och metastaser uppstår. För närvarande finns det inga precisionsläkemedel mot metastaserad bröstcancer, och den genomsnittliga återstående livstiden för personer med metastaserad bröstcancer är ca tre år.
”Vi undersöker regleringen av tillväxtfaktorreceptorer vid läkemedelsresistent HER2-bröstcancer. Vårt mål är att finna nya objekt för läkemedelsutveckling, eftersom största delen av de pågående läkemedelsundersökningarna och de precisionsläkemedel som är i bruk fokuserar på behandling av lokal bröstcancer och behandlingsresultaten också är utmärkta. Vår egen forskning koncentrerar sig på kartläggning av särdragen hos cancer som spritt sig.
Professor Satu Mustjoki leder ett forskningsprojekt vid Helsingfors universitet. Hennes grupp forskar i vilken betydelse organismens eget immunsystem har vid cancer och behandling av cancer.
”Läkemedel som aktiverar immunsystemet är nya effektiva behandlingar mot cancer. För närvarande biter de dock bara på några cancertyper och har inte effekt hos alla patienter. Vårt mål är att finna nya mekanismer som påverkar aktiveringen av immunsystemet och finna biomarkörer som kan förutspå vilka patienter som kan ha nytta av de immunologiska behandlingar som finns idag. Vi vill också reda ut hurdana andra läkemedel som kunde kombineras med immunologiska behandlingar för att uppnå bästa effekt”, säger Satu Mustjoki. Så får vi ny kunskap som i fortsättningen kan utnyttjas för att utveckla nya behandlingar också för de patienter som ännu idag inte har nytta av immunologiska behandlingar.
Cancerstiftelsens stipendier för forskare år 2019: Apurahat 2019
Närmare:
Forskningsdirektör Jarmo Wahlfors, tfn 050 410 1456, [email protected]
Generalsekreterare Sakari Karjalainen, 040 081 8910, [email protected]
Forskarnas kontaktuppgifter:
Sampsa Hautaniemi, tfn 050 336 4765, [email protected]
Gonghong Wei, tfn 050 428 8121, [email protected]
Satu Mustjoki, tfn 040 552 1606, [email protected]
Johanna Ivaska, tfn 040 502 0812, [email protected]
www.syopasaatio.fi/sv
Utöver klinisk- och grundläggande forskning finansierar Cancerstiftelsen Finlands Cancerregisters epidemiologiska och statistiska forskning, vilken utnyttjas för att utveckla vården av cancer i Finland. Cancerstiftelsen driver verksamhet mha. donationsmedel, och är den viktigaste privata finansiären av cancerforskning. Statens stöd för forskning av hälsa inom universitetssjukhus har sjunkit med 72 procent under 16 år. Den 70-år gamla stiftelsen har haft en avsevärd roll i utvecklingen av vård och tidig upptäckt av cancer i vårt land, baserad på forskning. 70 år sedan överlevde endast 33 procent av de insjuknade medan så gott som 70 procent överlever sjukdomen i dagens läge.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1