Det finns stora skillnader i hur finländare förberett sig för ekonomiskt osäkra tider. Nästan varannan finländare har endast lite eller inget alls sparat för överraskande situationer. Var femte har dock en buffert på över 20 000 euro. Det finns även stora skillnader i betalningsförmågan vad gäller räkningar: tio av hundra har svårigheter att betala räkningarna senast på förfallodagen och för en del är det ett återkommande problem. Största delen av respondenterna svarar dock att de aldrig har svårigheter att betala räkningarna. Det här framgår ur en enkät som ingår i LokalTapiolas översikt av vardagsekonomin.
Euroområdet börjar äntligen ta sig ur recessionen men arbetslösheten kan fortsättningsvis öka och en ordentligt ekonomisk återhämtning börjar först nästa år. LokalTapiola Kapitalförvaltning uppskattar att Finlands ekonomi växer med 1,5 procent nästa år. Bostadsmarknaderna polariseras på samma sätt som kontors- och affärslokalmarknaderna.
Enligt enkäten som ingår i LokalTapiolas översikt av vardagsekonomin finns det stora skillnader i hur finländare förberett sig för ekonomiskt osäkra tider. Över 20 procent av finländarna har nästan ingen ekonomisk buffert, dvs. besparingar som hålls åtskilt från vardagens disponibla medel och som lätt kan tas i användning. En lika stor andel har en buffert på endast 3 000 euro. Med andra ord har nästan varannan finländare endast en liten buffert vid överraskande situationer. Var femte har en bra buffert på över 20 000 euro.
Enligt LokalTapiola Banks verkställande direktör Marja Pajulahti skulle dock ett större antal finländare ha råd att spara: ”Det lönar sig att sätta sig ner i lugn och ro, gå igenom inkomsterna och särskilt utgifterna och räkna ut hur mycket man kunde spara. Många blir positivt överraskade. Sparplanen kan justeras med tiden och sparbeloppet minskas eller höjas.”
Var fjärde finländare har minskat sina utgifter under det senaste halvåret. Den största orsaken är att livssituationen ändrat och den näststörsta att inkomsterna minskat. Att förbereda sig för ekonomiskt osäkra tider är allt oftare en orsak att minska utgifterna. Detta är vanligt framför allt bland dem som planerar sin ekonomi på lång sikt och som redan har tillgångar.
En tiondel har svårigheter att betala räkningarna senast på förfallodagen
Det finns även stora skillnader i förmågan att betala räkningar: tio av hundra har ofta svårigheter att betala räkningarna senast på förfallodagen. Fem procent av respondenterna meddelar att de alltid har problem att betala räkningarna senast på förfallodagen. Sex av tio respondenter svarar dock att de betalar räkningarna i tid. De som planerar sin ekonomi på lång sikt har klart mindre betalningssvårigheter än övriga.
Jämfört med enkäten för två år sedan har andelen finländare som planerar sin ekonomi på lång sikt ökat en aning; andelen är nu 36 procent mot tidigare 33 procent. Ökningen har framför allt skett bland 55-år fyllda.
Var tredje upplever att köpkraften minskat
Enligt en enkät som LokalTapiola låtit Taloustutkimus utföra anser nästan var tredje finländare att den ekonomiska köpkraften minskat under de senaste 12 månaderna. Lite över hälften anser att köpkraften är samma som tidigare. Andelen personer som anser att deras ekonomiska köpkraft förbättrats under de senaste 12 månaderna har minskat. Sammantaget anser respondenterna att köpkraften är sämre än på våren 2013 och för ett år sedan. Köpkraften har ökat för en tredjedel i åldersklassen 15–24-år och minskat för en dryg tredjedel i åldersklassen 35–49-år.
Angående sysselsättningssituationen så har förväntningarna blivit något positivare i jämförelse med våren 2013. Av åldersklasserna så är det klart och tydligt personer i åldern 15–24 som tror att situationen blir bättre, och om man utgår från inkomstnivå, hushåll som tjänar under 30 000 euro om året.
Finlands ekonomi krymper ännu under slutet av året – tillväxten nästa år förväntas bli 1,5 %
Den nästan sex kvartal långa recessionen i euroområdet håller äntligen på att gå mot sitt slut. Även Finlands bruttonationalprodukt ökade något under det andra kvartalet i år.
”Nedgången i totalproduktionen som började under andra kvartalet förra året har dock varit så kraftig att vi tror att Finlands ekonomi krymper med ca en halv procent ännu i år. En väsentlig återhämtning av den ekonomiska tillväxten sker troligtvis först nästa år. Vi tror att Finlands ekonomi växer med 1,5 % år 2014”, säger nationalekonom Timo Vesala vid LokalTapiola Kapitalförvaltning.
En förbättrad produktivitet och konkurrensförmåga innebär på kort sikt att arbetslösheten kan öka. Hittills har arbetsplatser främst försvunnit från industrin inom privata sektorn. I fortsättningen ökar behovet av uppsägningar i branscher där produktiviteten utvecklats sämst, t.ex. inom offentliga sektorn. Vi tror att arbetslöshetsgraden stiger till 8,5 procent i år och till ca 9 procent nästa år. Som tur är har utvecklingen dock tillsvidare varit mer positiv än väntat.
Inflationstrycket inom euroområdet har minskat klart och ökningen av konsumentpriserna inom euroområdet hålls under 2 procent. Även i Finland avtar inflationen avsevärt men på grund av skattebesluten är det sannolikt att den hålls något högre än genomsnittet i euroområdet.
Bostadsmarknaderna polariseras – allt färre överväger att köpa bostad
Bostadsmarknaderna polariseras på samma sätt som kontors- och affärslokalmarknaderna. Bra objekt säljs för högre priser medan det är svårt att hitta köpare till lite sämre bostäder även om priset är billigt. Polariseringen märks mellan huvudstadsregionen och övriga Finland och även en del mellan bostäder i bra skick och bostäder med renoveringsskuld.
”Polariseringen på bostadsmarknaderna kommer att framhävas under slutet av året. Därmed lönar det sig för konsumenterna att vara beredda på att även om den allmänna utvecklingen av bostadspriserna är bra, så kan det hända att priserna på vissa delmarknader sjunker på lång sikt”, säger portföljförvaltare Esa Torkko vid LokalTapiola Fastighetskapitalförvaltning.
Enligt LokalTapiolas bedömning kommer indelningen i bostäder som är i bra skick och bostäder med renoveringsskuld att betonas under de närmaste åren. Detta beror bland annat på att bostadsköparnas medvetenhet om renoveringsskuld har ökat, att bostadsbeståndet i Finland som uppförts på 60- och 80-talet har stora renoveringar framför sig inom den närmaste framtiden och att bankerna fäster större uppmärksamhet än tidigare vid renoveringsskulden då de fattar lånebeslut.
Enligt enkäten som LokalTapiola beställt av Taloustutkimus har andelen respondenter som överväger att köpa eller byta bostad minskat från förra hösten. Nästan fyra av fem (79 %) svarar nekande på frågan om de planerar att köpa eller byta bostad.
Ytterligare information:
Vardagsekonomi:
Marja Pajulahti, verkställande direktör
LokalTapiola Bank Ab
040 842 8665
Finlands ekonomi:
Timo Vesala, nationalekonom
LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab
050 532 0702
Bostadsmarknad:
Esa Torkko, portföljförvaltare
LokalTapiola Fastighetskapitalförvaltning Ab
0400 668 386
E-post: fö[email protected].
Enkäten om finländarnas ekonomiska åsikter genomfördes av YouGov Finland på uppdrag av LokalTapiola Bank. Svaren insamlades i form av en elektronisk enkät i YouGovs konsumentpanel 19.8–22.8.2013. Sammanlagt 1 011 finländare i åldrarna 18–74 deltog i enkäten. Den genomsnittliga konfidensintervallen för alla resultat är +/- 2,8 procentenheter. Åsikterna om finländarnas syn på köpkraften och sysselsättningssituationen utfördes av Taloustutkimus genom en Internetpanel under perioden 28.8–4.9.2013. Frågorna besvarades av 1 013 finländare i åldrarna 15–79. Mera information om översikten av vardagsekonomin: www.lahitapiola.fi/omatalous och www.sijoitustalous.fi (på finska).
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1