Den globala ekonomins konjunkturtopp 2018 avspeglades som god efterfrågan på skogsindustrivaror. Följaktligen slogs också nya avverkningsrekord och virkespriserna steg. Avverkningarna av industrivirke i enskilda skogar ökade med 12 procent jämfört med året innan, och den reala ökningen i rotpriserna var cirka 10 procent för barrsågtimmer och cirka 9 procent för massaved (penningvärdet har justerats enligt levnadskostnadsindex).
Rörelseresultatet inom privatskogsbruket steg till 157 euro per hektar, vilket är en ökning på nästan en fjärdedel jämfört med året innan. Privatskogsbrukets rörelseresultat uppgick totalt till 2 079 miljoner euro. Eurobeloppet var högre än under toppåret 2007, men efter justering av penningvärdet landade rörelseresultatet i reella siffror sju procent under toppnoteringen.
I Södra Finland var rörelseresultatet inom privatskogsbruket över 200 euro per hektar, med en real ökning på 22 procent jämfört med föregående år. I Norra Finland landade resultatet på 63 euro per hektar (+25 %). Norra Finland omfattar landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.
De bästa rörelseresultaten per hektar enligt landskap erhölls i Päijänne-Tavastland (303 €/ha), Egentliga Tavastland (293 €/ha) och Södra Savolax (284 €/ha). I Lappland var resultatet 37 euro per hektar. Resultatet ökade mest i Kajanaland (36 %), Norra Österbotten (39 %) och Norra Savolax (28 %). I Kajanaland berodde ökningen på avverkningar till följd av skador orsakade av fjälldimfrosten vintern 2017/2018.
– Finlands bördigaste skogsmarker finns i Päijänne-Tavastland. Där bestod avverkningsuttaget till 60 procent av timmer, huvudsakligen gran. I Lappland är förhållandena för beståndstillväxten sämre än i Södra Finland och därför är det möjliga avverkningsuttaget per hektar mindre. I Lappland bestod avverkningsuttaget till 70 procent av massaved, främst tall. Rotpriset på gransågtimmer i Päijänne-Tavastland var nästan fyra gånger högre än priset på tallmassaved i Lappland, säger forskare Esa Uotila från Naturresursinstitutet.
Investeringsavkastningen från virkesproduktionen uppgick till 13,0 procent 2018. I Naturresursinstitutets beräkningar består avkastningen av fem komponenter. År 2018 påverkades avkastningen mest av ökningen i rotpriserna med 8,8 procentenheter. Intäkterna från virkesförsäljning bidrog till avkastningen med 4,4 procentenheter, nettotillväxten i virkesförrådet med 0,2 procentenheter och statsstöden med 0,1 procentenheter. De totala kostnaderna för virkesproduktionen minskade avkastningen med 0,6 procentenheter. Jämfört med året innan fördubblades avkastningen och var över tio procentenheter bättre än under den föregående tioårsperioden, då den reala nedgången i rotpriserna hade en negativ effekt på avkastningen.
- Metoden för att beräkna avkastningen från virkesproduktionen togs ursprungligen fram för att det skulle vara möjligt att jämföra olika investeringsformer. I beräkningarna är till exempel en kubikmeter gransågtimmer en ”aktie” vars värde bestäms på virkesmarknaden i respektive landskap. Egendomens värde beräknas genom att multiplicera antalet aktier med aktiepriset. Enligt denna metod uppgick privatskogarnas värde år 2018 till 5,0 miljarder euro, vilket var 0,4 miljarder euro mer än året före, säger Esa Uotila.
Fluktuationerna i virkespriserna har inneburit att den totala avkastningen från virkesproduktionen har åkt både upp och ner från år till år. Som mest har variationen varit över en fjärdedel. Om man exkluderar ändringen i virkespriserna har avkastningen varit drygt 4 procent.
I statistiken Privatskogsbrukets rörelseresultat omfattar inkomsterna bruttorotprisinkomsterna som beräknats utifrån avverkningsvolymerna för industri- och energivirke, avverkningar för eget bruk och rotpriserna samt statsstöden till virkesproduktion. Utgifter är skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar i enskilda skogar samt administrativa och andra utgifter. Uppgifterna om inkomsterna och investeringarna baserar sig på regional statistik samt huvudsakligen uppskattningar av de administrativa och andra utgifter.
I statistiken över Skogen som investeringsobjekt publiceras ett avkastningsindex för virkesproduktionen. Det beräknas utifrån avverkningsvolymerna, rotpriserna, statsstöden till skogsbruket, virkesproduktionens utgifter och uppgifter om virkesförrådet. I beräkningarna ställs inkomsterna och utgifterna i relation till virkesförrådets värde som tas fram på basis av beståndsvolymen och rotpriserna. Uppgifterna är hämtade ur Naturresursinstitutets statistik och riksskogstaxeringarna (RSI).
Ytterligare information:
Forskare Esa Uotila, Luke, tfn. +358 29 532 2214, [email protected]
Statistik:
Det privata skogsbrukets rörelseresultat per storområde 1991–2018.jpg
Koko: 0,12 MB Tyyppi: jpg Resoluutio: 686x433Det privata skogsbrukets rörelseresultat per storområde 1991–2018.jpg
Koko: 0,12 MB Tyyppi: jpg Resoluutio: 686x433© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1