Tiedotteet

Näytä tiedotekategoriat

Etusivu » Tiedotteet » Talous » Finlands nettobetalning till EU 2013 var mindre än året innan

Valtiovarainministeriö

Finlands nettobetalning till EU 2013 var mindre än året innan

Pressmeddelande.
Publicerad: 05.08.2014 kl. 12:20
Utgivare: Valtiovarainministeriö

Europeiska kommissionen har utgivit jämförbara uppgifter för 2013 om inkomsterna och utgifterna mellan medlemsstaterna och EU. I likhet med tidigare år hörde Finland till nettobetalarna i EU-budgeten. Finland har varit nettomottagare 1996, 1997 och 2000.

År 2013 var Finlands nettobetalning till Europeiska unionen 604 miljoner euro, dvs. cirka 112 euro per invånare. Jämfört med 2012 minskade nettobetalningen med cirka 55 miljoner euro från att ha varit cirka 659 miljoner euro. 

Finlands nettobetalning var lägre än medeltalet

Medlemsstaternas nettoställningar reflekterar förmögenhetsskillnaderna mellan länderna. Nettoställningen ger emellertid inte en heltäckande bild av fördelarna med EU-medlemskapet. Bland annat uteblir de fördelar som hänför sig till den inre marknaden och fria rörligheten.

År 2013 var Finlands proportionella betalningsandel till EU-budgeten 1,63 procent och den proportionella EU-finansiering som återbetalades till Finland var 1,11 procent av EU-budgeten.

I förhållande till bruttonationalinkomsten var de största nettobetalarna Sverige (-0,51 %), Danmark (-0,49 %) och Tyskland (-0,49 %). Frankrikes nettoställning i förhållande till bruttonationalinkomsten var -0,40 procent. Nettobetalarnas genomsnittliga nettoställning 2013 var -0,39 procent av bruttonationalinkomsten, vilket betyder att Finlands nettoställning (-0,31 %) i likhet med året innan låg något under genomsnittet.

De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var Ungern (5,33 %), Litauen (4,54 %) och Estland (4,33 %) (figur 1).

Finansieringen till Finland ökade något

Jämfört med året innan ökade den finansiering som Finland erhöll från EU-budgeten med sammanlagt cirka 173 miljoner euro. Ökningen hänför sig främst till ökade strukturpolitiska stöd till Finland.

De strukturpolitiska stöden ökade med cirka 120 miljoner euro. EU-stödet till Finland för direkta jordbruksstöd och marknadsutgifter minskade med cirka 10 miljoner euro, medan finansieringen till landsbygdsutveckling ökade med 25 miljoner euro. (Tabell 1). Den årliga variationen i finansieringen påverkas även av hur avgifterna fördelas under olika år.

Den proportionella andelen av finansieringen under konkurrenskraftsrubriken var 1,65 procent. Finlands proportionella andel av utvecklingsmedlen för landsbygden var 2,52 procent. Finlands sammanlagda andel av kohesionsmedlen var 0,65 procent, medan andelen för kohesionspolitikens sysselsättnings- och konkurrensprogram var 3,94 procent (figur 2 och 3).

Finland är den minsta nettobetalaren under budgetramperioden 2007–2013

EU:s årsbudget baserar sig på en budgetram för sju år. Senaste ramperiod gick ut vid slutet av 2013. Utifrån kommissionens uppgifter var Finland tillsammans med Österrike den minsta nettobetalaren i proportion till bruttonationalinkomsten för hela budgetramperioden 2007−2013.

Finlands nettobetalning i löpande priser var i genomsnitt cirka 464 miljoner euro per år. Finlands nettoställning i förhållande till bruttonationalinkomsten var i genomsnitt -0,25 procent.

De största nettobetalarna var Tyskland (-0,37 % av bruttonationalinkomsten), Belgien och Danmark (-0,36 %) samt Nederländerna (-0,35 %). Kommissionens sätt att beräkna nettoställningen tar emellertid inte hänsyn till medlemsstaternas inkomster från EU-förvaltningen, vilket bör beaktas vid bedömning av Belgiens nettoställning.

De största nettomottagarna i proportion till bruttonationalinkomsten under budgetramperioden 2007−2013var Litauen (4,31 %), Estland (3,38 %), Ungern (3,21 %) och Lettland (3,12 %). (Figur 4)

Ytterligare information:       

Armi Liinamaa, konsultativ tjänsteman, tfn 040 485 6900

Bilagor

Finansministeriet (FM) är en del av statsrådet. Ministeriet bereder regeringens ekonomiska politik och finanspolitik samt statsbudgeten, och är också expert inom skattepolitiken. Ministeriet svarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken samt för utvecklandet av statens arbetsgivar- och personalpolitik och den offentliga förvaltningen. Finansministeriet svarar dessutom för utvecklandet av lagstiftning som gäller kommunförvaltningen samt av kommunekonomin. Ministeriet deltar även i Europeiska unionens och flera internationella organisationers verksamhet.

Julkaisijan muita tiedotteita

Hae kategoriasta

Kategorian julkaisijoita

Kategorian uusimmat

ePressin asiakkaita
Trafi Radisson Blu Tellabs