Åbo stadsdirektör Aleksi Randells budgetförslag och mål för år 2018 har publicerats.
I budgetförslaget för år 2018 föreslås 1,5 miljarder euro till användning. Budgetförslaget uppvisar ett underskott på 26,3 miljoner euro. Stadens kommunalskatt kommer att stanna på samma nivå som tidigare dvs. 19,50 %. Fastighetsskatten höjs om staten fattar beslut om en höjning av de nedre gränserna i fastighetsbeskattningen.
Ekonomin i Åboregionen har under några års tid utvecklats i en positiv riktning så att omsättningen i alla branscher inom den privata sektorn och antalet anställda har ökat. Utvecklingen förutspås öka stadens skatteintäkter under ekonomiplaneperioden 2018 - 2021.
Den interna finansieringen för tillfället täcker ändå inte finansieringsutgifterna för Åbo stads verksamhet och investeringar.
- Den mycket positiva utvecklingen i Åbo och hela regionen syns ännu inte i stadens ekonomi. Vårt skatteunderlag ökar, men samtidigt ökar också servicebehovet och stadens utgifter. Om vi inte kan höja produktiviteten ökar skuldsättningen och vår investeringsförmåga försvagas. Trots den ekonomiska tillväxten får vi inte invagga oss i en sådan illusion att stadens utgifter får öka mer än skattefinansieringen ökar. Utgifterna ska riktas så att den tillväxt som nu tagit fart ska bli ett bestående tillstånd som skapar sysselsättning och välfärd, säger Åbo stadsdirektör Aleksi Randell.
Utgifterna för år 2017 utfaller nästan enligt budgeten. Utgiftsökningen för år 2018 beror framför allt på det ökade servicebehovet inom den specialiserade sjukvården, den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken Dessutom ökar årskostnaderna på grund av att stora investeringsobjekt har färdigställts och tagits i bruk.
Åbo stad har satsat och fortsätter att satsa kraftigt på närings- och innovationstjänster samt högskole- och läroanstaltssamarbete.
Mellan högskolorna har inletts ett samarbete som går ut på att förstärka den tekniska utbildningen och attraktionskraften på alla utbildningsstadier. T.ex. vid Åbo yrkeshögskola har antalet nybörjarplatser för ingenjörsstuderande höjts med 200 redan i höst (nu 650 nybörjarplatser).
I Åbo startade också ett regionalt försök med arbetskrafts- och företagstjänster. Därigenom blev ca 7 000 arbetslösa Åbobor kund hos Åbo stad. Till Työpiste som den nya servicen heter övergick samtidigt 26 anställda från TE-byrån. I Åboregionen har också startat projektet Turun seudun työvoimahautomot (Åboregionens kuvöser för arbetskraften) som går ut på att utveckla verksamheten inom sådana spetsbranscher som maskin- och metallbranschen samt byggbranschen. Arbetskraftens rörlighet däremot främjas av ett pilotförsök med arbetsresor till Valmets bilfabrik.
Tillväxten inom marinindustrin och den tillverkande industrin med tillhörande tjänster ökar behovet av arbetskraft med åtminstone 30 000 årsverken före år 2024.
Tillväxten syns redan kraftigt i planläggningen och byggandet. I staden har beviljats ett rekordantal bygglov. År 2016 beviljades 707 bygglov vilket är 18 procent mer än året innan. Fram till augusti 2017 har antalet påbörjade bostäder ökat med 33 procent jämfört med motsvarande period året innan. Även antalet färdigställda bostäder samt antalet överlåtna företagstomter ökar kraftigt.
- Den positiva strukturomvandlingen löser inte de problem som hänger ihop med stadens interna finansiering, men den pågående tillväxten stabiliserar omvärlden. Staden ska stöda utvecklingen genom att investera i tillväxt och dragningskraft, säger Åbos stadsdirektör Aleksi Randell.
I Åbo satsar man nu på utbildning och i synnerhet på internationalism. Antalet skolelever ökar årligen med cirka 250 elever åtminstone fram till 2020, och cirka 150 nya dagvårdsplatser behövs varje år om antalet invånare ökar som förväntat. Detta innebär resursökningar både inom småbarnspedagogiken och undervisningen.
- Beslut om bland annat platser vid internationella skolor och grundandet av ett tyskspråkigt daghem måste fattas under 2018, säger Randell.
Vård- och landskapsreformen som bereds för tillfället påverkar inte stadens budget för 2018. I fortsättningen kräver dess beredning betydande resurser av staden, något som kommer att beaktas under budgetplaneringsperioden.
- För tillfället har personalresurser reserverats för utredningen. Konkreta insatser och ändringar görs först efter lagändringarna, fortsätter Randell.
Stadens ekonomiplanering har styrts av stadsfullmäktiges riktlinjer från 2011, enligt vilka stadens ekonomi balanseras före 2018, årsbidraget täcker avskrivningarna av investeringar och nettoskulden ökar måttligt.
Åbo har lyckats lyckats dämpa ökningen av driftsutgifterna väl. Detta började med en reform av verksamhetsmodellen 2013, varefter modellen har utvecklats kraftigt vidare.
Stadsdirektör Aleksi Randell tackar stadens personal för ett ihärdigt arbete med att balansera ekonomin. Den måttliga utvecklingen av verksamhetsutgifter under de senaste åren har möjliggjort en förbättrad ekonomisk situation.
Balansen uppnåddes tidigare än beräknat 2016, och även år 2017 förutses vara i balans. Konkurrenskraftsavtalet åt upp en del av den interna finansieringen 2017, men balansen uppnås genom att redovisa bolagiseringen av vattenaffärsverket som en engångsinkomst. Under det gångna året var utvecklingen av skatteinkomster bättre än beräknat och riktas 2018 till ökningen av servicebehovet.
- Efterfrågan på tjänster fortsätter att öka under 2018, men sådana engångsinkomster som uppstod 2017 kommer inte längre att bidra till den interna finansieringen. Därför kommer den ekonomiska balansen att rubbas 2018–2020, säger stadsdirektör Randell.
Staten gjorde nedskärningar i kommunernas skattefinansiering under det gångna året som grundade sig på kalkylerade besparingar, såsom en ökning av den dagliga arbetstiden på sex minuter. Enligt en utredning som gjordes av Kommunförbundet har grunderna för nedskärningarna av statsandelarna inte realiserats som kostnadsbesparingar. Kommunernas finansieringsansvar vid produktionen av tjänster har ökat i betydande grad och fler motsvarande beslut har nu fattats.
- Under de senaste åren har stadens ekonomi skötts på ett särskilt ansvarsfullt sätt inom alla sektorer, något som avspeglats i måttligt ökade utgifter också i nationell jämförelse. Inför statens beslut är staden dock tvungen att skapa nya verksamhetssätt som ökar produktiviteten, konstaterar stadsdirektör Randell.
I det beredda budgetförslaget visar de första åren ett underskott på sammanlagt 46,4 miljoner euro. Planen är att återfå balans i stadens ekonomi år 2021. Enligt personalplanen som ingår i budgetförslaget kommer årsverkenas antal att ökas med 46,4 år 2018.
- Att kostnaderna överskrids på grund av det ökade servicebehovet är förståeligt men under de kommande åren måste verksamhetens produktivitet ökas som ett svar på det växande behovet. Enligt produktivitetsmätarna är vi på efterkälken jämfört med andra städer åtminstone för småbarnspedagogikens del, säger Randell.
Utvecklingen i Åbo ramas in av tre omfattande spetsprojekt som är Utvecklandet av centrumområdet, Åbo campus och vetenskapspark och Smart and Wise Turku. Genom spetsprojekten satsar man på att nå de mest centrala målen med tanke på strategin och stadens reform av verksamhetsmodellen.
- Åbo satsar på framtiden genom att investera i spetsprojekt. Vi lägger själv till resurser till projekten och bedriver starkt samarbete med flera parter, säger stadsdirektör Randell.
På hösten 2017 blev Centrumvisionen 2050 färdig inom inom ramarna för spetsprojektet för utvecklandet av centrumområdet. Syftet med centrumvisionen är att lyfta fram Åbo som ett attraktivt europeiskt stadscentrum och visionen fick ett utmärkt mottagande. En mer detaljerad plan för campus och vetenskapsparken blir färdig i slutet av år 2017 och planen för Smart and Wise Turku blir färdig under 2018.
- Staden har väldigt ambitiösa mål inom spetsprojekten och till varje mål hör flera separata projekt. Huvudvikten ligger på att få nya investeringar till Åbo samt att använda digitaliseringen och smarta lösningar tillsammans med stadsborna och de många samarbetsparterna, beskriver Randell.
Åbo stads bruttoinvesteringar är enligt budgetförslaget 99,4 miljoner euro under ekonomiplaneringsperioden år 2018 och 91,2 miljoner euro under 2019.
De mest betydande investeringsprojekten under ekonomiplaneringsperioden är allaktivitetshusen i Syvälahti och Övre S:t Marie, enheterna för serviceboende med heldygnsomsorg, nybyggena för Viinamäki daghem samt renoveringen av Puolala skola och enheten på Råggatan.
Resultatfinansieringen för både själva verksamheten och investeringarna räcker inte till för att täcka de kostnader som projekten ger upphov till. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna har ett underskott på 70 miljoner euro. Utlåning beviljas för 45 miljoner euro. För att finansiera stadens och dotterbolagens investeringar upptas ny långfristig nettoskuld på 80 miljoner euro.
För ekonomiplaneringsperioden 2018 - 2021 har en tilläggsskuld på 40–100 miljoner euro per år tagits upp i budgeten. År 2018 stiger nettoskulden med 60 miljoner euro.
Tidtabell för behandlingen av budgetförslaget:
Åbo stadsfullmäktiges seminarium 16.10.2017
Åbo stadsstyrelse 23.10.2017
Åbo stadsstyrelse 6.11.2017
Åbo stadsfullmäktige 13.11.2017
Stadsdirektör Randells budgetförslag 2018 (pdf), på finska
Frågor kan riktas till:
Stadsdirektör Aleksi Randell, tfn 02 262 7224
Direktör för ekonomi- och strategigruppen Jukka Laiho, tfn 040 760 3999
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1