Befattningarna inom social- och hälsovården besatta till 97 procent

KT Kuntatyönantajat
31.1.2013, 10:44

Enligt KT Kommunarbetsgivarnas utredning hade social-, hälso- och sjukvården ett arbetskraftsunderskott på 3,2 procent i oktober 2012. Underskottet varierade i olika yrkesgrupper och regioner. Jämfört med enkäten 2010 hade underskottet minskat med 0,4 procentenheter. Relativt sett är arbetskraftsunderskottet fortfarande större inom socialvården än inom hälso- och sjukvården.

Arbetskraftsunderskottet 3,2 procent

De kommuner och samkommuner som besvarade enkäten hade ett arbetskraftsunderskott på sammanlagt 4 502 personer inom socialvården och hälso- och sjukvården. Det är 3,2 % av det sammanlagda antalet vakanser och besatta befattningar inom dessa yrkesgrupper i kommunsektorn. Enkäten besvarades enligt situationen 3.10.2012. Den gällde inte läkarna och tandläkarna. Nästan en tredjedel av underskottet berodde på att man inte fått tillgång till kompetent personal. Situationen varierade i olika yrkesgrupper. Till exempel bland socialarbetarna och specialsocialarbetarna berodde 68 % av vakanserna på att det inte funnits tillgång till kompetenta sökande. Bland barnträdgårdslärarna var motsvarande procent 66.

Bland dem som arbetade som socialarbetare uppfyllde 18 % inte behörighetsvillkoren för befattningen. Det beror dels på de stränga behörighetsbestämmelserna och det otillräckliga utbudet på utbildning, men också på organiseringen av arbetet. Rekryteringen av kompetent personal som uppfyller behörighetsvillkoren stöter på problem också inom andra yrkesgrupper, till exempel bland barnträdgårdslärarna och specialbarnträdgårdslärarna.

Enligt enkäten sköttes 788 befattningar med hjälp av hyrd arbetskraft.

Arbetskraftsunderskottet har minskat med 0,4 procentenheter

År 2004 var arbetskraftsunderskottet i motsvarande yrkesgrupper 2,1 % och år 2005 2,7 %. År 2008 ökade arbetskraftsunderskottet till 5 %, men år 2010 minskade det till 3,6 %. Därefter har underskottet minskat med 0,4 procentenheter så att det i oktober 2012 var 3,2 %.

Socialvården har större underskott än hälso- och sjukvården

Det största relativa arbetskraftsunderskottet (8 %) gällde socialarbetare och specialsocialarbetare. Särskilt stor var bristen på socialarbetare inom barnskyddet, där totalt 11 % av befattningarna som socialarbetare var obesatta. Inom barnskyddet var också 7,8 % av närvårdarbefattningarna m.fl. obesatta. Näst störst var bristen på familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (7 %), specialbarnträdgårdslärare (6,7 %), psykologer (5,8 %) och talterapeuter (5,7 %). I alla andra yrkesgrupper var arbetskraftsunderskottet mindre än 5 %.

Relativt sett hade arbetskraftsunderskottet ökat mest bland specialbarnträdgårdslärare (3,9 procentenheter), socialarbetare/specialsocialarbetare (1,5 procentenheter) och barnträdgårdslärare (1,4 procentenheter). I de flesta yrkesgrupper hade underskottet ändå förblivit nästan oförändrat och i vissa hade det till och med minskat. Den största relativa minskningen hade skett bland skolkuratorer (- 3,5 procentenheter) och bland hälsovårdare (- 2,3 procentenheter).

Kvantitativt sett var arbetskraftsunderskottet störst bland närvårdare/barnskötare/hemvårdare/vårdare av utvecklingsstörda m.fl. inom socialvården (1 076 personer, underskott 3,2 %) och bland sjukskötare och specialsjukskötare (948 personer, underskott 2,8 %).

Tre fjärdedelar av arbetskraftsunderskottet förekom i städer och andra kommuner och en fjärdedel i samkommuner. Bland landskapen hade Nyland den största andelen av arbetskraftsunderskottet (49 %), medan Birkalands andel var 11 % och Lapplands 6 %

Social- och hälsovårdspersonalen har fortsatt att växa

Sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet har de kommunalt anställda ökat med 52 000 personer. Tillväxten har framför allt gällt hälso- och sjukvården och socialvården. Av Statistikcentralens lönestatistik för kommunsektorn framgår att antalet kommunalt anställda var 441 000 i oktober 2011. Av dem arbetade 240 000 personer inom social-, hälso- och sjukvården.

I enkäten utreddes antalet vakanser, dvs. tjänster och uppgifter i arbetsavtalsförhållande som inte sköttes av någon. Arbetskraftsunderskottet har räknats ut genom att man från de helt obesatta vakanserna dragit av de vakanser för vilka det inte funnits behov att rekrytera någon. Det procentuella arbetskraftsunderskottet har beräknats genom att man räknat ut hur många procent underskottet är av summan av underskottet och antalet anställda i arbete.

Enkäten skickades till alla kommuner och samkommuner. Den täcker cirka 85 % av den personal som arbetar inom respektive yrkesgrupper inom socialvården och hälso- och sjukvården i hela kommunsektorn. Enkäten gällde inte läkarna och tandläkarna.