Noin 2 000 ilman huoltajaa saapunutta turvapaikanhakijaa sai oleskeluluvan Suomesta vuosina 2014–2017. Euroopan muuttoliikeverkoston (EMN) tuoreen kansallisen raportin mukaan Suomessa yksin tulleiden alaikäisten turvapaikanhakijoiden koulutukseen ja kielitaidon kartuttamiseen panostetaan ryhmän pienuudesta huolimatta. Yksin tulleiden alaikäisten kotoutumista ja osallisuutta käsiteltiin EMN:n järjestämässä seminaarissa 11.10.2018.
- Lähes kaikki Suomeen yksin tulevat alaikäiset ovat turvapaikanhakijoita. Valtaosa heistä on 14-17-vuotiaita poikia. Eniten alaikäisiä yksin tulleita turvapaikanhakijoita saapuu Suomeen Afganistanista, Irakista ja Somaliasta. Lisäksi Suomeen saapuu joitakin ilman huoltajaa olevia alaikäisiä, jotka hakevat turvapaikan sijasta oleskelulupaa esimerkiksi perhesiteen perusteella, ylitarkastaja Johanna Väänänen EMN:stä summaa.
Vaikka lähes kaikki yksin saapuneet alaikäiset turvapaikanhakijat saavat oleskeluluvan, vain harvan alaikäisen perheenjäsenet saavat oleskeluluvan Suomeen. Tämä asettaa haasteita nuorten hyvinvoinnille ja kotoutumiselle.
- Tutkimuksemme mukaan yksin tulleiden alaikäisten asuminen ja huolenpito on kuitenkin järjestetty hyvin. Vaikka ryhmä on pieni, alaikäisten kotoutumiseen satsataan, Väänänen huomauttaa.
Opinnot kotouttavat
Suomessa yksin tulleiden alaikäisten hoivaan, asumiseen ja koulutukseen liittyvistä toimenpiteistä on säädetty laissa, ja nuorten oikeudet toteutuvat pääosin hyvin. Alaikäiset pääsevät kouluun jo turvapaikkaprosessin aikana ja lain mukaan heille tarjotaan samat terveydenhuoltopalvelut kuin muille kunnassa asuville.
- Yksin tulleiden alaikäisten kieliopintoihin ja koulunkäyntiin panostetaan ja heillä on samanlaiset kouluttautumismahdollisuudet kuin muilla Suomessa asuvilla ikäisillään. Useimmat heistä ovat kuitenkin oppivelvollisuusiän loppuvaiheessa, eivätkä he ehdi kunnolla mukaan peruskouluopetukseen. Heidän kotoutumiseensa tulisikin kiinnittää erityistä huomiota ja kannustaa heitä opintojen pariin. Oppivelvollisuuden päättymisen jälkeen nuorilla on mahdollisuus suorittaa perusopinnot aikuisopetuksena, Väänänen korostaa.
Peruskoulun lisäksi nuorten kielitaidon kartuttamiseen tulisi panostaa, sillä suoritetut perusopinnot ja riittävä kielitaito ovat useimmiten edellytyksenä jatko-opinnoille ja työllistymiselle.
- Yksi vaihtoehto olisi järjestää aikuistuville maahanmuuttajille omat tiiviit perusopinnot, joissa huomioitaisiin myös kielitaidon kartuttaminen. Kielitaito ja koulutus kotouttavat ja auttavat pääsemään osalliseksi suomalaiseen yhteiskuntaan.
Taustaa: Yksin tulleiden alaikäisten turvapaikanhakijoiden määrä palasi ennalleen Noin 2 000 ilman huoltajaa maahan tullutta alaikäistä sai oleskeluluvan Suomesta vuosina 2014-2017. Vuosina 2011–2014 Suomeen saapui 150–200 yksin tullutta alaikäistä turvapaikanhakijaa per vuosi. Vuonna 2015 Suomeen saapui ennätysmäärä yksin tulleita alaikäisiä turvapaikanhakijoita, yli 3 000. Sittemmin hakijoiden määrä on palannut entiselle tasolleen: vuonna 2017 heitä saapui Suomeen 142 ja kuluvan vuoden syyskuun loppuun mennessä heitä on saapunut 70. Hakijamäärien vaihtelu on aiheuttanut haasteita muun muassa alaikäisten majoitusjärjestelyille. EU-alueelle ja Norjaan yksin tulleita alaikäisiä turvapaikanhakijoita saapui 220 000 vuosina 2014-2017. Yli 80 % ilman huoltajaa olevista alaikäisistä sai oleskeluoikeuden. Eniten turvapaikkoja haettiin Saksasta (71 675), Ruotsista (45 065) sekä Italiasta (22 540). Tulijat olivat kotoisin enimmäkseen Afganistanista, Syyriasta, Eritreasta, Irakista ja Somaliasta. Tämä selviää kansallisista raporteista kootusta EMN:n vertailututkimuksesta. |
Suomen kansallinen raportti: http://www.emn.fi/files/1855/EMN_UAM_EN_FI_NETTI3.pdf
EMN vertailututkimus: http://www.emn.fi/files/1856/00_eu_synthesis_report_unaccompanied_minors_2017_en.pdf
Åren 2014–2017 fick cirka 2 000 asylsökande som kommit till Finland utan vårdnadshavare uppehållstillstånd. Enligt Europeiska migrationsnätverkets (EMN) nya nationella rapport görs satsningar på ensamkommande minderåriga asylsökandes utbildning och språkkunskaper trots att gruppen är liten. Integration och delaktighet bland ensamkommande minderåriga behandlades på EMN:s seminarium 11.10.2018.
- Nästan alla ensamkommande minderåriga som kommer till Finland är asylsökande. Merparten av dem är 14-17-åriga pojkar. Flest ensamkommande minderåriga kommer till Finland från Afghanistan, Irak och Somalia. Till Finland kommer även en del ensamkommande minderåriga, somansöker om uppehållstillstånd i stället för asyl till exempel på grund av familjeband, summerar Johanna Väänänen på EMN.
Trots att nästan alla ensamkommande minderåriga asylsökande beviljas uppehållstillstånd, får bara få familjemedlemmar till minderåriga uppehållstillstånd i Finland. Detta skapar utmaningar för de ungas välbefinnande och integration.
- Enligt vår undersökning har boende och omsorg för ensamkommande minderåriga dock anordnats väl. Trots att gruppen är liten, satsar man på de minderårigas integration, påpekar Väänänen.
Studier bidrar till integration
I Finland finns bestämmelser om åtgärder relaterade till omsorg, boende och utbildning för ensamkommande minderåriga i lagen, och ungdomarnas rättigheter tillgodoses i regel väl. Minderåriga får gå i skola redan under asylprocessen och enligt lagen ska de få tillgång till samma hälso- och sjukvårdstjänster som andra kommuninvånare.
- Det görs satsningar på ensamkommande minderårigas språkstudier och skolgång och de har samma möjligheter att utbilda sig som andra personer i deras ålder bosatta i Finland. De flesta av dem befinner sig dock i slutet av sin läropliktsålder och de hinner inte ordentligt med i grundskoleutbildningen. Särskild vikt bör fästas vid deras integration och de ska uppmuntras att studera. Efter att läropliktsåldern slutar har ungdomarna möjlighet att genomföra den grundläggande utbildningen som vuxenutbildning, poängterar Väänänen.
Utöver grundskolan gäller det att satsa på ungdomarnas språkkunskaper, eftersom avlagd grundläggande utbildning och tillräckliga språkkunskaper oftast är en förutsättning för fortsatta studier och sysselsättning.
- Ett alternativ är att anordna en egen grundläggande utbildning för invandrare som står på tröskeln till vuxenlivet. Utbildningen bör även beakta språkkunskaperna. Språkkunskaper och utbildning integrerar och hjälper invandrarna att bli delaktiga i det finländska samhället.
Bakgrund: Antalet ensamkommande minderåriga asylsökande tillbaka på tidigare nivå Åren 2014-2017 fick cirka 2 000 minderåriga som kommit till landet utan vårdnadshavare uppehållstillstånd i Finland. Åren 2011–2014 kom 150–200 ensamkommande minderåriga asylsökande per år till Finland. År 2015 kom ett rekordstort antal ensamkommande minderåriga asylsökande, över 3 000, till Finland. Sedermera har antalet återgått till den tidigare nivån: år 2017 kom 142 av dem till Finland, och fram till slutet av september i år är antalet 70. Variationen i antalet har medfört utmaningar bland annat för boendearrangemangen för minderåriga. Sammanlagt anlände cirka 220 000 ensamkommande minderåriga asylsökande till EU och Norge åren 2014-2017. Över 80 procent av minderåriga utan vårdnadshavare fick uppehållsrätt. Asyl ansöktes mest i Tyskland (71 675), Sverige (45 065) och Italien (22 540). Personerna kom oftast från Afghanistan, Syrien, Eritrea, Irak och Somalia. Det här framgår ur den jämförande EMN-studien som baserar sig på de nationella rapporterna. |
Finlands nationella rapport (på engelska eller finska): http://www.emn.fi/files/1855/EMN_UAM_EN_FI_NETTI3.pdf
Jämförande EMN-studien (på engelska): http://www.emn.fi/files/1856/00_eu_synthesis_report_unaccompanied_minors_2017_en.pdf
Approximately 2,000 asylum-seeking unaccompanied minors were granted a residence permit for Finland in 2014–2017. According to the recent national report by the European Migration Network (EMN), in Finland this group is given special attention despite its small size. The integration and inclusion of unaccompanied minors were discussed at a seminar organised by EMN on 11 October 2018.
“Nearly all unaccompanied minors who come to Finland are asylum seekers. The majority of them are 14-17-year-old boys. The top three countries of origin among asylum-seeking unaccompanied minors arriving in Finland are Afghanistan, Iraq and Somalia. In addition, arrivals in Finland include a few unaccompanied minors who apply for a residence permit instead of seeking asylum, on the basis of a family tie, for instance,” summarises Johanna Väänänen, Senior Adviser at EMN.
Although nearly all asylum-seeking unaccompanied minors are granted a right of residence, their family members rarely get a residence permit for Finland. This poses challenges to the minors’ well-being and integration.
“Nevertheless, our study indicated that the care and accommodation of unaccompanied minors is well-organised. Although their numbers are small, special attention is paid to their integration,” notes Väänänen.
Studies promote integration
In Finland, measures related to the care, accommodation and education of unaccompanied minors are regulated by law and, as a rule, their rights are implemented well. Minors can attend school during the asylum process and the law guarantees them the same healthcare services as other residents of the municipality.
“Education and language studies of unaccompanied minors are invested in. The minors are provided with the same educational opportunities as other young people of their age living in Finland. However, most of them are near the end of their compulsory school age and thus they are late for properly participating in basic schooling. Particular attention should be paid to their integration and they should be encouraged to study. After the end of their compulsory school age, these youngsters are offered the chance to complete their basic education in adult education services,” emphasises Väänänen.
In addition to basic education, resources should be allocated to improving these youngsters’ language skills, as basic education certificate and sufficient language skills are usually prerequisites for further studies and finding employment.
“One option would be to organise dedicated, concise basic education for immigrants reaching adulthood, also taking into account the improvement of language skills. Language skills and education promote integration and facilitate inclusion in Finnish society.”
Background: The number of asylum-seeking unaccompanied minors returned to its earlier level Approximately 2,000 unaccompanied minors were granted a residence permit for Finland in 2014-2017. In 2011–2014, roughly 150–200 asylum-seeking unaccompanied minors arrived in Finland per year. In 2015, the number of asylum-seeking unaccompanied minors reached a record-breaking level, exceeding 3,000. Later, the number has returned to its earlier level: 142 in 2017 and 70 by the end of this September. Fluctuation in the number of asylum seekers has posed challenges to the minors’ accommodation arrangements, among other things. According to the EMN synthesis report describing the situation in the member states, in 2014-2017, the number of asylum-seeking unaccompanied minors arriving in the EU and Norway was 220,000. More than 80% of unaccompanied minors were granted a right of residence. The countries receiving the highest number of asylum applications were Germany (71,675), Sweden (45,065) and Italy (22,540). The asylum seekers came mainly from Afghanistan, Syria, Eritrea, Iraq and Somalia. |
National report of Finland: http://www.emn.fi/files/1855/EMN_UAM_EN_FI_NETTI3.pdf
EMN synthesis report: http://www.emn.fi/files/1856/00_eu_synthesis_report_unaccompanied_minors_2017_en.pdf
Lisätiedot ja median yhteydenotot:
Johanna Väänänen, Euroopan muuttoliikeverkosto, p. 0295 433 038, [email protected]
Jutta Saastamoinen, Euroopan muuttoliikeverkosto, p. 0295 433 013, [email protected]
Matleena Merta, OSG Viestintä, p. 0447366060, [email protected]
Mikä on EMN? Euroopan muuttoliikeverkoston (European Migration Network, EMN) Suomen yhteyspiste toimii Maahanmuuttovirastossa. Vastaavia yhteyspisteitä on kaikissa EU-maissa sekä Norjassa, joka myös osallistuu verkoston toimintaan. Verkoston puheenjohtajana toimii EU:n komissio. Vuonna 2018 EMN-verkosto juhlistaa 10-vuotista taivaltaan. Verkoston tehtävänä on tuottaa ajantasaista, puolueetonta, luotettavaa ja vertailukelpoista tietoa maahanmuutto- ja turvapaikka-asioista politiikan suunnittelun tukemiseksi Euroopan unionissa. Tietoa jaetaan poliitikkojen ja viranomaisten lisäksi myös yleisölle. Keskeistä EMN:n tuottamaa tietoa ovat vuosittaiset raportit maahanmuuttopolitiikan kehityksestä EU-jäsenmaissa ja -elimissä sekä erilaiset teematutkimukset ajankohtaisista muuttoliikeaiheista. Suomen omat EMN-verkkosivut löytyvät osoitteesta: www.emn.fi. EMN-verkoston kansainväliset verkkosivut: https://ec.europa.eu/emn. |
Mer information och mediekontakter:
Johanna Väänänen, Europeiska migrationsnätverket, tfn 0295 433 038, [email protected]
Jutta Saastamoinen, Europeiska migrationsnätverket, tfn 0295 433 013, [email protected]
Matleena Merta, OSG Viestintä, tfn 0447366060, [email protected]
Vad är EMN? Europeiska migrationsnätverkets (European Migration Network, EMN) kontaktpunkt i Finland är förlagd till Migrationsverket. Motsvarande kontaktpunkter finns i alla EU-länder och i Norge, som också deltar i nätverkets verksamhet. Nätverkets ordförande är EU-kommissionen. År 2018 firar EMN-nätverket sitt 10-årsjubileum. Nätverkets uppgift är att producera aktuell, opartisk, tillförlitlig och jämförbar information om invandrings- och asylfrågor för att stödja planeringen av politiken inom Europeiska unionen. Informationen ges till politikerna och myndigheterna men även till allmänheten. Viktig information som EMN tar fram är de årliga rapporterna om utvecklingen av migrationspolitiken i EU-medlemsländerna och EU-organen samt olika temaundersökningar om aktuella migrationsfrågor. Finlands egna EMN-webbsidor finns på adressen: www.emn.fi. EMN-nätverkets internationella webbplats: https://ec.europa.eu/emn. |
Further information and media contacts:
Johanna Väänänen, European Migration Network, tel. +358 295 433 038, [email protected]
Jutta Saastamoinen, European Migration Network, tel. +358 295 433 013, [email protected]
Matleena Merta, OS/G MarCom, tel. +358 44 736 6060, [email protected]
About the EMN The Finnish National Contact Point for the European Migration Network (EMN) operates in connection with the Finnish Immigration Service. National Contact Points have been set up in each EU Member State, as well as in Norway, which also participates in the network. The network is chaired by the EU Commission. The European Migration Network celebrates its 10th anniversary in 2018. The task of the EMN is to support policy-making in the European Union by providing up-to-date, objective, reliable and comparable information on migration and asylum. In addition to politicians and government officials, information is also disseminated to the general public. Among the most important outputs of the EMN are annual reports on the development of the immigration policies of EU Member States and institutions as well as various thematic studies on topical migration issues. Finland’s national EMN website is at www.emn.fi. The international website of the European Migration Network: https://ec.europa.eu/emn. |
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1