Majoriteten av finländarna tror inte att det går att hålla den nuvarande nivån på social- och hälsovårdstjänster i framtiden även om största delen anser att den offentliga hälsovården är en hörnsten i välfärdsstaten. Människorna upplever att de måste vara beredda på att själv stå för en allt större andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna, t.ex. med hjälp av försäkringar eller på annat sätt. De viktigaste orsakerna till att man tecknar sjukkostnadsförsäkring är att man får snabbt vård samt själv kan välja en lämplig vårdplats. Även kommunala beslutsfattare, politiker och hälsovårdsexperter vill utreda om man kunde öka valfriheten. Detta framkommer ur LokalTapiolas rapport Veroilla ja varoilla.
LokalTapiola lät i januari-februari 2015 utföra omfattande enkäter i vilka man frågade vad människorna samt politiker, tjänstemän, beslutsfattare inom hälsovård, läkare och sjukskötare har för synpunkter om social- och hälsovårdstjänsternas framtid. I enkäterna frågade man även hur tjänsterna borde finansieras i framtiden. Frågorna besvarades av 1 220 medborgare och 2 087 representanter för intressegrupper inom hälsovård. Undersökningsresultaten samt experternas och politikernas kommentarer publiceras i rapporten Veroilla ja varoilla.
Majoriteten av människorna tror att kvaliteten och tillgången på offentliga social- och hälsovårdstjänster kommer att försämras fram till år 2030. Samtidigt har sjukkostnadsförsäkringarna ökat kraftigt i popularitet under de senaste åren. Enligt Finansbranschens Centralförbund fanns det i slutet av året över 1 miljon sjukkostnadsförsäkringar i Finland varav nästan hälften var barnförsäkringar. Den största ökningen har skett inom sjukkostnadsförsäkringar som företag tecknar till sina anställda.
Enligt LokalTapiolas undersökning är den överlägset största orsaken till att teckna försäkring tillgången till snabb vård. Därefter kommer möjligheten att välja lämplig vårdplats samt möjligheten till en mer omfattande vård än utan försäkring.
– Över en tredjedel av finländarna anser att den offentliga hälsovården inte garanterar ett tillräckligt skydd vid sjukdom eller olycksfall. Endast en fjärdedel tror på att de offentliga tjänsterna ger ordentligt skydd på äldre dagar. Människornas oro över att tjänsterna försämras är förståeligt efter den senaste tidens diskussioner om sote-systemets brister och svårigheterna med social- och hälsovårdsreformen. Om den offentliga hälsovården skulle fungera problemfritt och människorna skulle få vård utan att köa, så skulle efterfrågan på t.ex. sjukkostnadsförsäkringar för barn inte vara lika stor som nu, säger forskare Melina Mäntylä vid Aula Research Oy som genomfört undersökningen.
Strukturreformen är väntad, högre kundavgifter är möjligt
Cirka 80 procent av människorna och intressegrupperna inom branschen eller beslutsfattarna tror att totalkostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna kommer att fortsätta öka och att kundavgifterna måste höjas i framtiden.
Politikerna, tjänstemännen och hälsovårdsexperterna anser att strukturreformen av sote-tjänsterna är det överlägset bästa sättet att förnya systemet. Rentav 92 procent av alla respondenter förhåller sig positivt eller neutralt till strukturreformen och det finns inga större skillnader mellan partierna i denna fråga.
– En intressant observation är att sote-experterna och beslutsfattarna inte ser något ljusare på framtiden än de som använder tjänsterna. Att strukturreformen toppar metoderna överraskar inte men däremot kan man se det som en överraskning att den näst populäraste metoden är att öka den privata finansieringens andel genom att öka kundavgifterna. Den tredje populäraste metoden är att skära ner på offentliga tjänster genom att begränsa tjänstehelheter så att de står utanför det offentliga utbudet, säger Mäntylä.
Rentav 64 procent av tjänstemännen inom kommuner och sjukvårdsdistrikt är av åsikten att ökningen av de offentliga utgifterna måste stoppas även om det innebär att nivån på socialskyddet måste minskas från den nuvarande nivån.
Ökad valfrihet enligt svensk modell får understöd
I enkäten till kommunala beslutsfattare, politiker och hälsovårdsexperter presenterades Sveriges, Hollands och Storbritanniens sätt att producera hälsovårdstjänster. I dessa länder har privata aktörer samt aktörer inom tredje sektorn en betydligt starkare roll än i Finland.
Sveriges modell får klart större understöd bland respondenterna än den nuvarande finska modellen och majoriteten svarade att det skulle löna sig att utreda om modellen kunden användas i Finland. Inom den grundläggande hälsovården i Sverige har kundernas valfrihet ökats så att kunderna själv kan välja önskad tjänsteleverantör bland på förhand godkända offentliga och privata leverantörer. Tjänsterna finansieras i huvudsak med offentliga medel även om också privata aktörer ansvarar för produktionen.
– Diskussionerna om hur social- och hälsovårdstjänsterna ska ordnas kretsar kring strukturer då man borde diskutera om vilka tjänster människorna vill ha. I verkligheten är det fråga om små saker vad gäller själva systemet men stora saker vad gäller människornas vardag och välbefinnande. Människornas svar i vår undersökning och att allt fler tecknar försäkring visar att människorna vill ha bra vård snabbt och nära hemmet. Enligt vår åsikt borde man börja diskutera hur tjänsterna kunde produceras i samarbete mellan den offentliga och privata sektorn så att tjänsterna på riktigt är till för människorna, säger LokalTapiolas kommunikationsdirektör Jyrki Antikainen som ansvarat för undersökningen.
Hela undersökningen publiceras på seminariet Veroilla ja varoilla onsdagen 27.5
Resultaten från enkäterna LokalTapiola låtit utföra samt rapporten som utarbetats utgående från resultaten publiceras i helhet på onsdagen 27.5 kl. 13.30 i Finlandiahuset på seminariet Veroilla ja varoilla.
På seminariet kommenteras resultaten av professor Heikki Hiilamo vid Helsingfors Universitet, överombudsman Mikko Kosonen vid Sitra och generaldirektör Tuomas Pöysti vid Statens revisionsverk. Verkställande direktören för Finansbranschens Centralförbund Piia-Noora Kauppi talar om privat beredskap som komplement till offentlig hälsovård. Evenemanget öppnas och avslutas av LokalTapiolas chefdirektör Erkki Moisander. Resultaten presenteras av Melina Mäntylä och Juha Vekkilä vid Aula Research som utfört undersökningen.
Ytterligare information om undersökningsresultaten samt artiklar om hälsa och välbefinnande publiceras på adressen www.tulevaisuudenterveys.fi.
Ytterligare information:
Melina Mäntylä, partner, Aula Research Oy
040 821 7842
[email protected]
Jyrki Antikainen
kommunikationsdirektör, LokalTapiola-gruppen
050 357 4292
[email protected]
Seminarieprogram:
(Finlandiahuset, A-salen i kongressflygel, ingångarna M1 eller K1)
Kl. 13.30 Seminariet öppnas, chefdirektör Erkki Moisander, LokalTapiola
Undersökningsresultat, Aula Research
Kl. 14.15 Kommentarer utgående från rapporten, tre synvinklar: professor Heikki Hiilamo Helsingfors Universitet, överombudsman Mikko Kosonen Sitra, generaldirektör Tuomas Pöysti Statens revisionsverk
Kl. 15.15 Paus
Kl. 15.30 Privat beredskap som komplement till offentlig hälsovård, verkställande direktör Piia-Noora Kauppi, Finansbranschens Centralförbund
Kl. 16.00 LokalTapiolas ställningstaganden till privat beredskap, Erkki Moisander
Kl. 16.30 Publikens frågor och diskussion
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1