Kannanotto
Vapaa julkaistavaksi
(På svenska se nedan. / In english below.)
Antti Rinteen hallitus on ensimmäisessä budjettiriihessään kasvattanut korkeakoulujen rahoitusta 127 miljoonalla eurolla. Yliopistot saavat 40 miljoonaa, ammattikorkeakoulut 20 miljoonaa ja lisäksi indeksikorotuksiin on varattu 67 miljoonaa.
“Olemme iloisia, että nyt julkaistussa talousarvioesityksessä lunastettiin lupaukset korkeakoulujen perusrahoituksen nostamisesta. Hallitusohjelman mukaiset täysimääräiset korotukset perusrahoitukseen ovat elintärkeitä askelia oikeaan suuntaan”, kiittää SYL:n puheenjohtaja Sanni Lehtinen.
Opiskelijat kiittävät hallitusta myös opintotuen sitomisesta indeksiin ja huoltajakorotuksesta, joilla ylläpidetään opintotuen nykytasoa.
Opiskelijat pettyivät: ei tasokorotusta opintorahaan
Päätös sitoa opintoraha kansaneläkeindeksiin varmistaa, että tulevien opiskelijasukupolvien maksukyky säilyy edes nykyisen veroisena. Jäämme kuitenkin odottamaan todellisia panostuksia turvaamaan, että opiskelijan toimeentulo ei eriydy muista tuensaajista. Opintotuen elementeistä on kahden edellisen vaalikauden aikana höylätty jo liikaa.
Suurin osa nykyisistä hallituspuolueista puhui ennen eduskuntavaaleja opintorahan tasokorotuksen puolesta. Opiskelijan näkökulmasta on suuri pettymys, että korotusta ei hallitusohjelmaan kirjattu. Sitä olisi todella tarvittu – ja tarvitaan edelleen.
Ei toistaiseksi lisäyksiä aloituspaikkoihin
Maamme hallitus on luvannut lisätä korkeakoulutuksen aloituspaikkoja merkittävästi. Opetus- ja kulttuuriministeriö on esittänyt vähintään 5 000 aloituspaikan lisäystä korkeakouluihin ja tämän toteuttamiseksi 40 miljoonaa euroa, joista 24 miljoonaa euroa on yliopistoille.
Nyt julkaistussa hallituksen talousarvioesityksessä ei aloituspaikkojen lisäyksiä, eikä niille allokoituja resursseja mainita lainkaan. Vaikuttaakin siltä, aloituspaikkoja ei olla lisäämässä ainakaan välittömästi. Epäselväksi jää, miten kipeästi kaivattu tavoite nostaa suomalaisten osaamistasoa aiotaan saavuttaa ja hakijasuma purkaa.
Mihin jäivät panostukset alustamalliin ja jatkuvaan oppimiseen?
Talousarvioesityksessä korkeakoulujen tavoitteeksi asetetaan muun muassa joustavien opiskelumahdollisuuksien ja avointen oppimisympäristöjen kehittäminen. Nämä ovat tärkeitä askelia muun muassa kohti alustamaista korkeakoulutusta ja jatkuvaa oppimista.
Samalla kuitenkin näyttää siltä, että nämä uudet panostukset olisi tarkoitus rahoittaa perusrahoituksen nostolla. Loputtomasti tämäkään panostus ei kanna. Kysymys kuuluukin, miten nämä tarpeelliset uudistukset on tarkoitus toteuttaa ilman niihin suunnattua rahoitusta?
Lisätietoja:
Sanni Lehtinen
SYL:n puheenjohtaja
p. 044 906 5007
Sonja Raitamäki
SYL:n yhteiskuntavaikuttamisen koordinaattori
p. 040 741 1251
***
Ställningstagande
Får publiceras
Antti Rinnes regering har i sin första budgetförhandling ökat finansieringen för högskolorna med 127 miljoner euro. Universiteten får 40 miljoner, yrkeshögskolorna 20 miljoner och dessutom har 67 miljoner reserverats för indexförhöjningar.
“Vi är glada över att man i den nyligen publicerade budgetpropositionen har infriat löftena om en höjning av högskolornas basfinansiering. Den fullskaliga höjningen av basfinansieringen enligt regeringsprogrammet är livsviktiga steg i rätt riktning”, berömmer FSF:s ordförande Sanni Lehtinen.
Studerandena berömmer också regeringen för att studiestödet binds till index och för vårdnadshavarförhöjningen, vilka gör att studiestödets nuvarande nivå kan bibehållas.
Besvikelse för studerandena: ingen nivåhöjning för studiepenningen
Beslutet om att binda studiepenningen till folkpensionsindex säkerställer att betalningsförmågan hos kommande generationer av studerande i varje fall bevaras på nuvarande nivå. Vi får emellertid fortsätta vänta på verkliga satsningar som säkerställer att utkomsten för studerande inte går i en annan riktning än för andra bidragstagare. Under de två föregående mandatperioderna hyvlade man redan alldeles för mycket av elementen i studiestödet.
Största delen av de nuvarande regeringspartierna talade före riksdagsvalet för en höjning av studiepenningens nivå. För studerande är det en stor besvikelse att höjningen inte togs in i regeringsprogrammet. Den hade verkligen behövts – och behövs fortfarande.
Tillsvidare ingen ökning av antalet intagningsplatser
Landets regering har lovat att betydligt öka antalet intagningsplatser vid högskolorna. Undervisnings- och kulturministeriet har föreslagit att antalet intagningsplatser vid högskolorna ökas med minst 5 000 samt 40 miljoner euro i anslag för att genomföra detta och att 24 miljoner av denna summa ska gå till universiteten.
I den budgetproposition som regeringen nu publicerade finns ingen ökning av antalet platser för nyantagna, inte heller nämns allokerade resurser för dem över huvud taget. Det förefaller därför som om man åtminstone inte genast kommer att öka antalet antagna. Det förblir oklart hur man tänker uppnå det hårt eftersträvade målet att höja finländarnas kunskapsnivå eller avverka anhopningen av sökande.
Vad blev det av satsningarna på plattformsmodellen och kontinuerligt lärande?
Enligt budgetförslaget ska högskolornas mål bland annat vara att utveckla flexibla studiemöjligheter och öppna lärmiljöer. Det här är viktiga steg bland annat mot plattformsbaserad högskoleutbildning och kontinuerligt lärande.
Samtidigt verkar det ändå som om avsikten är att dessa nya satsningar ska finansieras genom att en ökad basfinansiering. Inte heller denna satsning kan hålla i det oändliga. Därför inställer sig frågan: hur är det meningen att dessa nödvändiga reformer ska genomföras utan att man anslår medel för dem?
Mer info:
Sanni Lehtinen
FSF:s ordförande
tf. 044 906 5007
Sonja Raitamäki
FSF:s koordinator för samhällelig påverkan
tf. 040 741 1251
***
Statement
Free to publish
Antti Rinne’s Government raised university funding by EUR 127 million in its first budget session. Universities will receive an extra EUR 40 million and universities of applied sciences EUR 20 million, with an additional EUR 67 million set aside for index increases.
“We are delighted that the newly published draft budget delivered on promises given to increase basic university funding. The real-term increases made to basic funding in accordance with the Government Programme are vital steps in the right direction”, says Sanni Lehtinen, President of SYL.
Students also praise the Government for the provider supplement, and for index-linking student financial aid in order to maintain the current level of financial aid to students.
Students disappointed: no general increase in the study grant
The decision to tie the study grant to the National Pensions Index ensures that the financial standing of future generations of students will remain at least at the current level. However, we are still awaiting real investments to ensure that students do not fall behind other support recipients. Too much was shaved off various components of student financial aid during the last two parliamentary terms.
Before the general election, most of the parties now in Government spoke in favour of a general increase in the study grant. From a student perspective, it is hugely disappointing that this increase did not form part of the Government Programme. It was – and still is – badly needed.
No additions to student places for the time being
The Government has promised a significant rise in the number of student places in higher education. The Ministry of Education and Culture has proposed an increase of at least 5,000 student places, with EUR 40 million earmarked for this purpose, including EUR 24 million for universities.
The Government’s newly published draft budget makes no mention of these increases, or the related resources. It seems that there will at least be no immediate increases in student places. It remains unclear how the Government intends to achieve the much-needed goal of raising Finns' level of expertise, or clearing the backlog of higher education applicants.
Where are the investments in the platform model or continuous learning?
The objectives of the draft higher education budget include developing flexible study opportunities and open learning environments. These would be important steps towards goals such as platform-based higher education and continuous learning.
However, it seems that these new activities are to be financed by an increase in basic funding. But this investment will not go far. The question is, how will these necessary reforms be implemented without ring-fenced funding?
More info:
Sanni Lehtinen
SYL president
p. 044 906 5007
Sonja Raitamäki
SYL Advocacy Coordinator
p. 040 741 1251
http://www.facebook.com/SYL.FIN
http://www.twitter.com/SYL_FIN
14 jäsenjärjestöä ja 132 000 yliopisto-opiskelijaa edustava Suomen ylioppilaskuntien liitto (SYL) ry. on maan suurin yliopisto-opiskelijoiden edunvalvonta- ja palvelujärjestö.
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1